Sinnemäkis vision: Helsingfors ska vara ett laboratorium för nytänk

Den gäckar henne, triggar henne, håller henne sysselsatt. Balansen mellan att bygga tätt och samtidigt göra staden grönare. HBL har talat med biträdande borgmästare Anni Sinnemäki om stadsvisioner – men också om bilar, ledarskap och var hennes lojalitet ligger.

Det finns en fråga som får Anni Sinnemäkis hjärna att gå på högvarv: hur förtätar man en stad utan att våldföra sig på redan existerande grönområden?

– Det är en av de svåraste och mest intressanta frågorna för mig personligen. En tät stadsstruktur är avgörande för en hållbar framtid i städerna. Samtidigt visar forskning att man behöver en mångsidig natur nära inpå sig för att vara frisk och lycklig. Hur löser man det?

Ja, hur löser man det. Det är en övning som Sinnemäki fått bock i kanten för när det gäller de omtvistade stadsboulevarderna. Som biträdande borgmästare med ansvar för stadsplanering har Sinnemäki hållit i trådarna när staden jobbat fram den nya generalplan där stadsboulevarderna ingår. Tavastehusleden är en av de infartsleder som Sinnemäki vill bygga om till en urban stadsdel, och för att lyckas med det är hon beredd att kapa en del av stadens gröna lunga, Centralparken.

Ett besvär mot planerna behandlas för tillfället i Högsta förvaltningsdomstolen. Detta efter att Centralparksaktivisterna fått rätt i lägsta instans, Helsingfors förvaltningsdomstol.

En ödets ironi, kan man tycka, att just Sinnemäki och De gröna får på pälsen i just den här frågan.

– Att lösa stora och komplexa frågor är aldrig lätt, det är inte ens meningen att det ska vara lätt. Planen nu är att börja med andra stadboulevarder än Tavastehusleden, så den här frågan är inte aktuell ännu på något år, säger hon.

Utsikt mot framtiden

Sinnemäki tar emot oss i sitt vackra arbetsrum i stadshuset. Det är ett rum med många fönster. Blicken dras osökt mot ljuset och ljuden som strömmar in från Salutorget.

Bild: Leif Weckström

Hon frågar om vi vill gå ut på balkongen och beundra en av stadens mest betagande utsikter. Vi avböjer för vi har knappt om tid. Sinnemäki kan inte försena sig från lunchen som väntar efteråt med tillresta journalister från välrenommerade arkitektur- och designmagasin.

Vi återvänder till ironin i grälet om stadsboulevarderna i stället. Sinnemäki ser ironin, men hon ser också någonting annat.

– Det är inte så enkelt som att säga att grönområden är viktigare än en förtätad stadsstruktur. Eller tvärtom. Båda är viktiga, och en av de saker som lockar mig är att försöka hitta lösningar som kombinerar de två.

Profil

Sådan är hon

Namn: Anni Sinnemäki.

Född: 20 juli 1973 i Helsingfors.

Som ung: Föddes som ett av fyra syskon i en intellektuell familj där modern var statsvetare och fadern journalist. Farfar Jussi Sinnemäki var aktiv i Lapporörelsen, IKL och Samlingspartiet. Växte upp i Helsingfors och gick i skola här, bland annat med Maija Vilkkumaa. Intresserade sig tidigt för litteratur och retorik. Blev gravid som 16-åring och fick dottern Siiri. Skrev ändå studenten samtidigt som sina jämnåriga, ett strålande resultat i form av 5 L och M i lång matematik. Träffade också sin första man i gymnasiet, kompositören Kerkko Koskinen. De var gifta 1996–2001.

Familj i dag: Gift med vetenskapsförfattaren Anton Monti sedan 2012. Vägrade i tiden gifta sig innan lagen om samkönat äktenskap var i hamn. Har tillsammans med Monti en 6-årig son, Rufus.

Politisk karriär: Valdes in i riksdagen 1999 med drygt 4 000 röster. Blev omvald 2003, 2007 och 2011. I juni 2009 blev hon partiledare för De gröna och samtidigt arbetsminister i Vanhanens andra regering. 2015 valdes hon till biträdande stadsdirektör i Helsingfors och lämnade riksdagen.

Karriär i kommunpolitiken: Invald i fullmäktige 2004, 2008 och 2012. 2014 blev hon biträdande stadsdirektör med ansvar för stadsplanering. 2017 valdes hon till biträdande borgmästare.

Viktiga frågor genom åren: Centrumbiblioteket, samkönat äktenskap, klimatlag, Sibbo storskogs och Bottenhavets nationalparker.

Böcker: Poesiböckerna Sokeana hetkenä (2003) och Aleksis Kiven katu (2009). Är också känd för låttexter till bandet Ultra Bra. Har också skrivit poesi för till exempel dansverk.

Kuriosa: Visade långfingret mot dåvarande finansministern Sauli Niinistö under sin första tid i riksdagen.

Sagt om sin karriär: Vad gör man sen när alla ens drömmar är uppfyllda? Jag har älskat två män, svikit min mammas förväntningar, fått ett barn med lockigt hår och betydande inkomster från mina upphovsrätter.

Skrattar åt: På jobbet åt saker som inte går som de ska. Hemma åt min sons vitsar, som han just lärt sig och berättar lite för snabbt.

Sinnemäki vinnlägger sig om att analysera information, lära sig mer, väga in, nyansera, balansera. Hon har namn om sig om att vara en retorisk mästare som elegant, och utan att alla inblandade ens blir varse om vad hon gör, presenterar lösningsförslag som innehåller något för alla, inte minst för dem hon själv representerar.

Om Sinnemäki den här gången har gått bet på stadsboulevarderna återstår alltså att se.

– Debatten om generalplanen har varit het och viktig. Nu väntar vi på vad domstolen kommer fram till, säger hon.

Oberoende av beslutet kvarstår den röda tråden i generalplanen: Helsingfors ska växa till en urbant hållbar stad med plats för cirka 860 000 invånare och 560 000 arbetsplatser år 2050. Helsingfors ska bli en tätare bebyggd stad, med flera center som förenas av spårtrafik, står det i planen.

Det är en vision som får Sinnemäki att se längre än till Centralparkens västra delar.

– Det viktigaste för mig är att vi skapar ett grönt nätverk som genomsyrar hela staden. Det är så vi skissat upp det i generalplanen och det är så vi tänker på ett övergripande plan. Utomlands har det väckt berättigad uppmärksamhet.

Sinnemäki nämner byggplanerna för Böle, Hertonäs och Nordsjö. För vanligt folk betyder det fler bostäder, butiker, kontor. För visionären Sinnemäki är det praktexempel på hur man förtätar staden på redan befintliga områden.

– Vi vill göra staden tätare genom att bygga om och bygga till i gamla stadsdelar. Nivån på den ambitionen är mycket hög och det gör mig glad. Det betyder att vi förnyar staden inifrån utan att breda ut staden på nya grönområden.

I en intervju för HBL i våras sade professorn i urban stadsplanering Steffen Lehmann att världens städer inte behöver fler generalplaner utan ett ledarskap som är oberoende av politiska fluktuationer. Vad säger du om det?

– Det är ett faktum att politiker kommer och går. Men det är inte bara politiker som är ombytliga, det gäller också människorna. För tio år sedan, när annekteringen av Sibbo var aktuell, frågade vi stadsborna hur de vill leva sina liv. Just då var framtidsdrömmen stark att bo i enfamiljshus. Men det har ändrats. Det är alltså inte bara politikerna som är ombytliga och det återspeglas naturligtvis i stadsplaneringen eftersom en god stadsplanering utgår från människorna.

Jag är omgiven av kunniga människor som är specialister på sina områden. Min roll är att påminna om den bredare bilden – staden strategi – och vikten av att jobba tillsammans.

När det gäller den känsliga Sibbofrågan säger Sinnemäki att hon inte ångrar beslutet om annektering.

– Det kommer säkert en tid när vi får veta om vi lyckats hitta ett ekologiskt och ekonomiskt hållbart sätt att planera Östersundom på.

Du har varit med i stadspolitiken länge, både som förtroendevald och stadsdirektör. Nu står du med ett ben i två läger som biträdande borgmästare. Var finns din lojalitet? Är du mer tjänsteman eller politiker?

– (Skratt). Det låter kanske idealistiskt men min lojalitet finns hos Helsingfors. Jag vill att staden ska utvecklas på ett hållbart sätt. Helsingfors får gärna bli ett laboratorium för framtidslösningar och nytänk.

En hurdan ledare är du?

– Min styrka är att jag känner tjänstemannaorganisationen sedan förut. Jag vet hur den fungerar och jag vet vilken kunskap som finns bland tjänstemännen. På samma gång känner jag den politiska organisationen och jag är vald av stadsborna. Det är en kombination som behövs hos de högsta ledarna i staden.

Borgmästarmodellen är alltså bra?

– Ja, det är en bra sak för Helsingfors och Helsingforsborna.

Vad är makt för dig?

– Makt är att hjälpa människor att se framtiden. Jag är omgiven av kunniga människor som är specialister på sina områden. Min roll är att påminna om den bredare bilden – stadens strategi – och vikten av att jobba tillsammans.

Duell mellan två folkfavoriter. I kommunalvalet 2017 valdes borgmästare till Helsingfors för första gången. Jan Vapaavuori vann med ett stort röstetal, men Anni Sinnemäki var god tvåa och gav honom en ordentlig match. De två känner varandra väl från tiden när de båda var ministrar i Vanhanens andra regering och kommer bra överens. – Vi ser inte alltid lika på saker, men vi kan argumentera för våra saker på ett respektfullt sätt och utan att det blir personligt, säger Sinnemäki. Bild: Lehtikuva-Markku Ulander

Sinnemäki förlorar sin blick i fjärran innan hon fortsätter:

– Makt är också erfarenhet. Jag har varit med i politiken så länge att jag ofta kan förutse hur processer går. Min erfarenhet hjälper mig att lösa situationer som först kan verka olösliga. Makt och erfarenhet går hand i hand.

Hur gör du det?

– Jag är ingen hård maktmänniska utan lyssnar hellre på människor. Efteråt analyserar jag vad de sagt och försöker hitta det som är gemensamt för människor i olika positioner. Min roll blir att ta den minsta gemensamma nämnaren vidare.

Sinnemäki återkopplar till åren i rikspolitikens toppskikt.

– De sista åren var det svårt att hitta gemensamma nämnare. Ett klimat, som lamslår förmågan att fatta beslut, har också delvis präglat nuvarande regering.

Till all lycka är andan i stadspolitiken annorlunda, menar hon, trots att debattens vågor gått höga också där.

– Åren i Helsingfors har varit en stor glädje just för att vi klarat av att se en gemensam framtid och fatta beslut utifrån det. Tack vare det är Helsingfors i dag en dynamisk stad där det händer mycket.

Misslyckandet

Vi går ut på torget. Solen är generös, vattnet glittrar förföriskt blått. Fotografen styr oss mot piren invid Sveaborgsfärjan. Sinnemäki frågar om jag märker att bilparkeringarna är borta från torgområdet.

– Vi utvecklar torgmiljön hela tiden. Om det nya museet för arkitektur och design ska placeras här, på Södra kajen, eller i Sandviken, har jag ingen klar åsikt om ännu. Jag vill uppriktigt och förutsättningslöst lyssna på för och emot i den kommande debatten och först därefter ta ställning.

En fundersam minister. Anni Sinnemäki valdes till partiledare för De Gröna 2009 och kastades samtidigt in i rollen som arbetsminister. En av kollegerna var Jyrki Katainen, dåvarande finansminister. Det var ingen lätt sits, men hon lärde sig förvånansvärt snabbt, säger flera som följde processen på nära håll. – Jag lärde mig mycket sådant som jag har stor nytta av i dag som borgmästare, säger hon till HBL. Bild: Lehtikuva-Jussi Nukari

Allas Sea Pool då? Den har utvecklats till en succé trots avsaknad av långvariga kontrakt med staden.

– Ja, och det har varit bra. Innan vi bestämmer oss för en mer permanent lösning har vi tid att fundera på vad vi ska göra med området.

Vad ser du som ditt största misslyckande i stadspolitiken?

– Det måste vara att vi fortfarande diskuterar tunnlar för biltrafiken. Det betyder att jag misslyckats med att nå ut med den trafikvision jag tror på.

Människor som haft med Sinnemäki att göra, både under åren i rikspolitiken och i kommunpolitiken, ger en samstämmig bild av henne när jag ringer runt: proffsig, kunnig, retoriskt skicklig, god ledare, lösningsorienterad, allt annat än konfrontatorisk. Men så sticker en fråga upp där det sägs att hon är kompromisslös – bilarna.

Hon ser förvånad ut när jag återger det. Så skrattar hon.

– Är jag det? Jag tror inte att biltrafiken i staden försvinner helt i framtiden men om 20-30 år är bilarna förhoppningsvis färre, mer miljövänliga och eldrivna. Jag tror också att fler använder bilar kollektivt. Vi ser redan nu den trenden via appar som DriveNow.

Att i det läget satsa stora summor på en trafikinfrastruktur som utgår från en växande biltrafik tycker Sinnemäki är fel tänkt. Hon vill i stället satsa på en bilfri innerstad där snabbspårvägar i stil med de som nu planeras från Kronobergsstranden utvecklas så att de blir ett reellt alternativ. Hon tror också på att utveckla cykellederna i staden.

– Vi har påbörjat det här men det tar naturligtvis tid innan en omfattande och fungerande infrastruktur är på plats. Men jag tror fullt och fast på att människor kommer att avstå från bilar i innerstaden bara det finns smidiga alternativ. Men det kommer inte att ske om vi inte vågar satsa.

Det nya bostadsområdet Busholmen marknadsfördes i början som bilfritt men dras nu med en tung trafik från Västra hamnen. Hur man ska lösa det är inte klart men Sinnemäki har bland annat föreslagit att en del av hamntrafiken flyttas till Nordsjö.

Har du bil själv?

– Nej, jag har inte ens körkort. Jag är uppvuxen nära innerstaden och mina föräldrar hade ingen bil. Men min man har körkort och vi hyr bil ibland. Han har till och med jobbat för bilbranschen. Jag utnyttjar också tjänstebilen då och då så jag vet hur trafiken känns inifrån en bil.

Vår tid är ute, Sinnemäki måste skynda vidare till de tillresta journalisterna från de glassiga tidskrifterna.

– Helsingfors är i ropet. Att en stad bygger ett nytt centrumbibliotek samtidigt som ett spännande konstmuseum som Amos Rex öppnar är inte vardagsmat någonstans i världen.

Sinnemäki ler förnöjt. Den nya stadsledningen satsar medvetet på att marknadsföra Helsingfors utanför våra gränser, och journalistbesöket är ett av många.

– Stockholm och Köpenhamn har varit med så länge, så det verkar som om folk som älskar Skandinavien söker något nytt. Mycket tyder på att det är Helsingfors tur nu. Någonting ligger definitivt i luften.

Läs mera om ämnet:

https://www.hbl.fi/artikel/domstol-ger-kritiker-ratt-om-centralparken-stadsbulevarder-stoppas-i-ratten/

https://www.hbl.fi/artikel/planeraren-om-stadsboulevarderna-inga-andra-alternativ/

https://www.hbl.fi/artikel/lastbilsrallyt-pa-busholmen-oroar-vi-borde-inte-roja-mer-rum-at-bilarna-2/

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33