Sin egen lyckas metallarbetare

Bild: Flickr-Gesamtmetall

Utbildningsavtal kan kanske vara en väg in i yrkeslivet för många unga. Det är illa att varken ha jobb eller studieplats.

I Tyskland finns det till och med rätt så stora företag, där upp till tre fjärdedelar av personalen har fått sin enda yrkesutbildning i en sällsynt individuell och målinriktad skola – nämligen företaget självt.

Då handlar det inte bara om verkstadsjobb, utan också om jobb med till sist stort självständigt ekonomiskt ansvar, och kompetenser som motsvarar en finländsk Hankenexamen.

Den tyska läroavtalsmodellen har ibland kallats en exportvara, i stil med finländsk Pisaskola. Båda är ändå lätt övermarknadsförda. Den tyska modellen fungerar i Tyskland, för att den är tysk.

I Finland inser arbetsmarknaden att en modell där unga i stora skaror slussas ut i företagen på en låg nybörjarlön kan tillämpas först efter stora justeringar.

Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) presenterar på måndag sina planer för hur man i Finland i framtiden ska utbildas för en yrkesexamen på de kortare distanserna direkt efter grundskolan.

Reformen kommer under regntunga skyar. Regeringen har i sitt program beslutat att skära ner på yrkesutbildningen med närmare 18 000 studieplatser och 2 400 anställda. Med det vill man spara 190 miljoner euro.

Till regeringens försvar ska sägas att reformen är ett politiskt arvegods. Den förra Katainen–Stubb-regeringen lyckades aldrig inför sin katastrofala inre upplösning vintern 2014–15 ta den i mål.

Det mest bakvända i reformen nu blir att nedskärningarna kommer först, 2017, och själva innehållsreformen 2018.

Färre studieplatser återspeglar förstås också att årskullarna blir mindre. Ställvis har också intresset för yrkesutbildning rasat. Efter att en gång ha haft närmare 500 studerande såg yrkesutbildningen Inveon i Borgå siffrorna rasa till nästan hälften, innan trenden i höst äntligen vände.

Branschen är ändå uppgiven när utgifterna ska bantas med 10 och elevantalet med 12 procent.

I Finland 2016 bör man verkligen ha tungan rätt i mun för en sådan manöver just nu.

Ungdomsarbetslösheten är hög. När de tillfälliga sommarjobben har tynat ut kommer 21 procent av alla unga under 24 år att ha varit arbetslösa i år. Med "effektiveringen" av yrkesutbildningen kan ännu fler unga komma att stå på gatan, utan studieplats, utan jobb.

Samtidigt ser verkstadsindustrin sitt första gryningssken av ekonomisk uppgång. Byggindustrin går bra. Fyra av fem yrkespraktikanter i Nyland hade i år sommarjobb på byggen. Och mera bygg ligger på lut under kommande år.

Parter och tänkesätt finner inte varandra kring yrkesutbildningen. Finländska företagare är inte beredda att satsa på den. Och fackligt är extremt låga ingångslöner inte acceptabla.

Tanken går inte ens hem hos folket: En företagare i Kouvola anställde i våras blivande frisörer på läroavtal för två euro i timmen – vilket fackets skrivningar möjliggjorde. Hon fick en folkstorm emot sig. Efter att först ha varit Årets företagare på orten fick hon därefter uppleva Årets bojkott.

I Tyskland fungerar systemet med läroavtal för att lärlingssystemet är inkört och grundmurat. I Finland har vi i stället byggt stora yrkesskolkomplex för att ge yrkesutbildningen på skolbänken.

Yrkesskolorna är dessutom ofta kommunala landmärken som inte går att strukturera om. Se bara på dragkampen om yrkesutbildningen öster om Helsingfors. I det triangeldramat vill det svenska klustret i Arabiastranden i Helsingfors ha en roll. Borgå vill vara regioncentrum med eget tvåspråkigt campus. Och de mindre östnyländska kommunerna är avundsjuka på det.

En viktig lärdom från Tyskland är hur läroavtalssystemet utjämnar samhället socialt. I den tyska skolan skiljs eleverna åt redan i femman; en del bestäms för en lärostig som leder fram till hantverksjobb; andra fortsätter mot realskola, studentexamen och universitet.

Här kommer en utjämning med läroavtalssystemet. De som har gått den kortaste skolgången kommer å andra sidan långt tidigare än andra jämnåriga i gång med fast lön, bil, bostad och råd med livets nöjen.

Någonting motsvarande skulle man också önska sig i Finland kring Grahn-Laasonens reform. En kort utbildning behöver inte vara "låg". Den som är ute och lär sig i verkstäder eller bland kunder och butikshyllor får ofta en direkt feedback av livet självt och en tidig känsla för att man är sin egen lyckas smed. Eller metallarbetare då.

Jan-Erik Andelin HBL:s Nordenkorrespondent i Stockholm

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00