Signalerna blir allt fler

Bild: HBL-arkiv

Reaktionerna mot Finlands nuvarande flyktingpolitik ökar. De måste tas på allvar.

Strax efter påsk fäste Högsta förvaltningsdomstolens (HFD) president Pekka Vihervuori uppmärksamhet vid att de asylsökandes rättsskydd har försämrats. I en ovanlig intervju i Helsingin Sanomat berättade Vihervuori att det oroar honom och hela HFD.

Oron beror på de lagändringar som riksdagen godkände sommaren 2016. Då ändrades reglerna för asylsökande i utlänningslagen på flera sätt.

Bland annat infördes fasta arvoden som ersättning för asylsökandes rättshjälp, oberoende av mängden arbete. Tidsfristen för att lämna in besvär till förvaltningsdomstolen förkortades från 30 till 21 dagar, och tiden för att anhålla om besvärsrätt till HFD förkortades till 14 dagar. HFD:s möjlighet att behandla asylbeslut begränsades till att gälla fall med särskild tyngd.

Redan då lagförslaget var på remiss fäste HFD i sitt utlåtande uppmärksamhet vid att de asylsökandes rättsskydd skulle försämras. Också grundlagsutskottet förde fram sin oro, men lagen godkändes trots det.

Syftet med lagändringarna var att göra Finland så oattraktivt som möjligt för asylsökande. Lagändringarna trädde i kraft i september 2016 – ungefär ett år efter att flyktingarnas vandringar genom Europa startade.

Nu när lagarna i ny form har tillämpats i ett drygt år har de mycket riktigt visat sig medföra problem.

Till det mest upprörande hör de fall där de jurister som borde bistå de asylsökande slarvar och struntar i sina utsatta klienter. En orsak till det otyget kan vara de fasta arvodena. De som söker asyl har ingen insyn i vår lagstiftning eller vår rättegångspraxis. Detsamma kan gälla infödda finländare men för de asylsökande är det ännu svårare att gestalta vilka rättigheter de har och vilka ramar lagstiftningen ger dem. De behöver verkligen bistånd och enligt nuvarande lagstiftning får de bara i undantagsfall ha rättshjälp med sig under den första asylintervjun. Därför blir hjälpen under en eventuell fortsatt process ännu viktigare. Att det då förekommer total ansvarslöshet gentemot de asylsökande och klara försök att utnyttja och sko sig på systemet från en – lyckligtvis liten – grupp av jurister och rättegångsbiträden är avskyvärt.

Antalet klagomål i asylärenden som riktats till Advokatförbundets tillsynsnämnd fyrfaldigades i fjol. Det framgår av HBL:s granskning 8.4. I fjol var klagomålen 41, jämfört med 10 året innan. HFD har lämnat klagomål som gäller 12 personer. De som klagomålen riktas mot får fortsätta sitt arbete tills hela processen är över. Det kan ta lång tid och skadorna kan bli stora i de fall klagomålen visar sig vara befogade.

Justitieministeriet har initierat en utredning om rättshjälpen till asylsökande men de första resultaten väntas först i slutet av året. Då kan det vara för sent för många.

I sista hand är det domstolarnas uppgift att se till att rättsskyddet förverkligas. HFD:s president Pekka Vihervuori säger i HS-intervjun att ändringen av utlänningslagen har gjort det här uppdraget svårare för förvaltningsdomstolarna och HFD. Han ser också en tendens där politikerna gömmer sig bakom domstolarnas rygg. Det är inte önskvärt och inte heller transparent.

Det finns politiker och partier vars viktigaste mål är att så få asylsökande och andra invandrare som möjligt kommer till Finland. De har all rätt att ha den åsikten och att driva sin linje. Men den politiken ska inte förverkligas genom att försämra de asylsökandes rättsskydd. Då är man inne på en farlig väg som i slutändan drabbar alla som bor i Finland.

HFD:s president har reagerat på åtstramningen av utlänningslagen och konsekvenserna av det. Tidigare har vi skrivit om Åbo Akademis och Åbo universitets utredning om att linjen i asylbesluten hade skärpts. Det baserade sig inte på att lagen skulle ha skärpts. Det var tolkningen som hade skärpts.

Olika instanser och aktörer i samhället, som kommer i kontakt med de asylsökande och har sakkunskap, har under våren reagerat på vår flyktingpolitik. I en rättsstat måste det tas på allvar.

Susanna Ginman Chef för opinionsavdelningen

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33