Sibbovargen lät elever och seniorer gå på svampjakt i fred

Staffansby lågstadieskola i norra Helsingfors slog två älgflugor i en smäll under sin exkursion till Sibbo storskog. Eleverna sysslade med den typ av gränsöverskridande, praktiska självstudier som den nya läroplanen kräver, samtidigt som de deltog i Äldreinstitutets projekt "ta en senior med ut på utflykt". Men frågan är om det var eleverna som luftade seniorerna – eller tvärtom?

På sina ställen är vandringsleden genom Sibbo storskog till den mörka, näckrosbeströdda sjön Storträsket översvämmad på grund av de senaste dagarnas ihärdiga regn. Elevernas skodon klafsar i den vattensjuka vitmossan och den lösa gyttjan – "äckligt", tycker några.

Men det är bara en fråga om sekunder innan nyfikenheten tar över:

– Vad är det där för en svamp? Den ser ju helt konstig ut. Är den giftig?

– Vem har gjort så där med trädet? Är det en hackspett?

Den här gången finns det fler än klassläraren Tanja Stenberg, eldsjälen bakom exkursionen, som kan svara på frågorna. De 19 eleverna, som utgör årskurs två i Staffansby lågstadieskola, har med sig far- och morföräldrar i skogen. Skolan deltar i Äldreinstitutets satsning Vie vanhus ulos (ungefär: ta med en senior på utflykt), en riksomfattande kampanj för att främja motion och friluftsliv bland äldre.

– Det är jätteroligt att få vara tillsammans med farmor i skogen. Med farmor kan man göra vad som helst, och hon lämnar en aldrig ensam, säger Alisa Lindh, 8 år.

Hon och farmor Christina Lindh har flera svampkorgar med sig som de hoppas kunna fylla till brädden.

– Kantareller är mina favoriter. Trattkantareller är också bra. Det är mycket roligare att hitta och plocka svampar än att rensa och äta dem, tycker Alisa Lindh.

Svampar överallt

Pensionären Ole, farfar till Alisa Lindhs klasskamrat Lydia, har bra koll på olika svamparter. Han får därför agera ciceron och veritabel svarsautomat under vandringen, för just nu är svampsäsongen på sitt bästa.

– Vad är det här för något? Kan man äta den? undrar en av killarna i klassen som plockat en ljusbrun sopp.

– Nja, det är en sandsopp. Den är inte så god som sådan. Den där är dessutom gammal och slemmig, släng bort den, säger Ole.

– Men den där svampen där borta då, vad är det?

– Det är också en sandsopp.

– Äsch. Om det finns så här mycket sandsoppar bara här, tänk hur många det då finns i hela skogen. Det måste finnas ... minst tusen miljoner sandsoppar.

Färggrann skörd. Sibbo storskog svek inte eleverna och deras far- och morföräldrar: svampsäsongen är inne i sin hetaste fas. Bild: Niklas Tallqvist

Kampanjen Vie vanhus ulos resulterade i fjol i uppemot 19 000 registrerade seniorutflykter. I år vill Äldreinstitutet slå den noteringen.

Ny lärarroll

De seniorer som deltar i Staffansbyelevernas exkursion skulle visserligen inte ha några som helst problem att själva ta sig ut på skogsvandringar. Men själva utflykten, och samvaron mellan yngre och äldre, är inte det enda syftet med storskogsexpeditionen. Utfärden är samtidigt en del av den nya läroplanen, som förskjuter tonvikten från traditionell katederundervisning till självständig inlärning och temahelheter, där flera olika ämnen kombineras.

– Staffansby lågstadieskola är en av stadens innovativa försöksskolor, så vi har möjlighet att pröva på olika metoder för att se hur de fungerar. Det är en helt annan sak att själv vara ute i skogen och hitta svampar och bär och ta reda på vad de heter, än att sitta i klassrummet och läsa om dem. Lärarens roll förändras så att läraren mer och mer blir en handledare, säger rektor Heidi Purho, som själv är med på exkursionen.

Handledarmanteln axlas i dag energiskt av klassföreståndaren Tanja Stenberg, som leder vägen fram till Storträsket. Hon bär matsäcken, kånkar ved och gör i ordning en brasa.

– Jag tror starkt på utomhuspedagogik, att göra någonting utöver det vanliga så att eleverna upplever att de är delaktiga i någonting meningsfullt, säger Stenberg.

Att Stenberg är populär bland sina elever går inte att ta miste på. Hon blir akterseglad endast av sin egen hund, lapphunden Nelson, som eleverna inte kan få nog av.

Nelsons närvaro ger också den mångsysslande läraren ett överraskande trumfkort. Storträskets stränder är sanka och gungflyaktiga, och två av eleverna får myrvatten och mossig sörja in i stövlarna. Då fungerar Nelsons oanvända bajspåsar som tillfälliga strumpor, medan stövlarna torkas ur med tidningspapper.

Tungan rätt i mun. Spängerna vid Storträsket i Sibbo storskog är hala efter regnet, och stränderna är sumpiga. Träsket är populärt bland fiskare eftersom där regelbundet planteras in regnbåge. Bild: Niklas Tallqvist

Medan Stenberg gör upp eld för att grilla korv ska eleverna tillsammans med seniorerna utföra sin första uppgift. Den går ut på att utforska skogen och stränderna för att se vilka olika arter som går att hitta.

– Ett alldeles toppenpåhitt, tycker Berit Harvistola som deltar tillsammans med sonsonen Aaro Harvistola.

– Helsingforselever får inte så mycket naturupplevelser i vardagen med all asfalt omkring sig, så det kan ibland vara lite si och så med att känna igen vanliga djur och växter, fortsätter Berit Harvistola.

Grillpaus. Klassläraren Tanja Stenberg har många strängar på sin lyra, bland annat som vildmarksguide och grillmästare. Rektor Heidi Purho assisterar, medan Elias Mazouzi och Aaro Harvistola väntar på sin lunch. Bild: Niklas Tallqvist

Vargen håller sig borta

Sibbo storskog, nationalpark sedan 2011, döljer en stor artrikedom. I orörda urskogspartier trivs bland annat berguv, tjäder och tretåig hackspett. Sibbos vargprydda vapen till trots hade det ändå gått åratal sedan vargar senast observerats i området – ända tills riksdagsledamoten Eero Lehti i vintras kom körande hemåt och till sin stora överraskning såg två gråben tassa över vägen.

Men de vargarna verkar inte ha kommit för att stanna, och också i dag håller de sig långt borta. Däremot hittar Vincent, Lydias lillebror, en liten, förskräckt padda. Amfibien väcker enorm förtjusning bland de andra eleverna.

– Men sätt den tillbaka i mossan igen. Den vill vara fri, säger Alisa Lindh.

Dagens fynd? Den förbryllade paddan som eleverna hittade återfick sin frihet. Bild: Niklas Tallqvist

När terrängen grundligt utforskats av två generationer är det dags för grillad korv och marshmallows. Efterrättens efterrätt blir en ny uppgift, där naturkännedom övergår i modersmål. På lappar med rubriken Min skog ska eleverna fritt skriva om sina upplevelser. De samlar också löv som ska pressas och tillsammans med lapparna göras till tavlor.

Eleverna använder också skolans kameror för att ta bilder, som de sedan sparar i sina personliga digitala portföljer.

– Alla elever bygger upp portföljer med uppgifter de utfört och bilder de tagit, förklarar Tanja Stenberg.

Mellan varven har Alisa Lindh tillsammans med sin farmor lyckats samla ihop en brokig svampskörd i korgen. Trattkantareller samsas med soppar och kremlor.

– Det var roligt att vara i skogen i stället för att räkna matematik. Fast jag tycker nog om matematik också. Det enda som var lite synd var att min kompis glömde sin svampkorg i skogen. Jag tänker försöka hitta mer svamp åt henne, säger Alisa Lindh.

Artkännedom. Syskonen Lydia och Vincent har en säker svampexpert i sin farfar Ole – inga suspekta svampar landar i korgen. Bild: Niklas Tallqvist

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46