Sibbo i desperat behov av elevhandledare – lärarbrist på många håll i Nyland

Klasskamraterna Sara Översten, Christel Lindholm, Emil Udd och Alvar Burman tycker att en bra elevhandledare ska hjälpa eleverna att hitta rätt utbildning på andra stadiet och kunna informera om vilka alternativ som finns. Bild: Niklas Tallqvist

Bristen på behöriga lärare fortsätter vara ett problem i Nyland. Kungsvägens skola i Sibbo har fått klara sig utan elevhandledare en längre tid, och elever och föräldrar berättar om bristfällig undervisning. Skolans rektor Jouni Piippo beskriver läget som problematiskt.

Kungsvägens skola i Nickby i Sibbo har länge sökt en lämplig elevhandledare som kan hjälpa niorna att välja rätt utbildning på andra stadiet.

Emil Udd, Alvar Burman, Sara Översten och Christel Lindholm går i klass 9F i skolan. De är inte helt nöjda med undervisningen i elevhandledning.

– Med den första vikarien vi hade gjorde vi ingenting. Han pratade i fem minuter och efter det satt vi med våra telefoner resten av lektionen, säger Alvar Burman.

Det blev något bättre med nästa vikarie, men ändå inte optimalt.

– Det känns inte som att vi lärt oss så mycket ännu, säger Christel Lindholm.

Klasskamraterna är inte nödvändigtvis oroliga för att de inte ska veta vad de ska göra efter nian. Alla är ändå överens om att de behöver en elevhandledare.

– Det är viktigt för oss att veta vilka alternativ vi har efter högstadiet. Att ha någon som kan hjälpa en att välja rätt väg, säger Emil Udd.

Oroliga föräldrar

Avsaknaden av en behörig elevhandledare vid Kungsvägens skola i Sibbo oroar en mamma till en annan av eleverna i nionde klass. Hon vill vara anonym för sina barns skull.

– För niorna är det aktuellt att börja fundera på vart de ska söka på andra stadiet, men det finns ingen på skolan som kan hjälpa mitt barn med det, säger mamman.

Sara Översten, Christel Lindholm, Alvar Burman och Emil Udd har inte varit helt nöjda med undervisningen i elevhandledning detta läsår. Bild: Niklas Tallqvist

Hon berättar att en av lärarna som har agerat elevhandledare inledde den första lektionen med att säga att hen "inte vet något om ämnet".

– Förra veckan meddelade rektorn att det inte finns någon lärare som kan hålla lektionen. Det verkar vara totalt kaos.

Jouni Piippo är rektor vid Kungsvägens skola i Sibbo. Han bekräftar att skolan inte har någon lärare i elevhandledning för tillfället.

I början av veckan var saldot noll ansökningar på tre omgångar. Men på onsdagen meddelar Piippo att skolan fått in två ansökningar.

– Det är vi såklart glada för. Det har inte varit lätt för eleverna den senaste tiden och vi har börjat bli desperata, säger han.

Kungsvägens skolas rektor Jouni Piippo hoppas att hans elever snart ska ha en elevhandledare att rådfråga, men en behörig sådan är förtvivlat svår att få tag på. Bild: Niklas Tallqvist

Få behöriga elevhandledare

Piippo berättar att elevhandledartjänsten har skötts av vikarier en längre tid. Både personalen och utomstående vikarier har agerat elevhandledare. Skolan har länge strävat efter att anställa en inhoppare för en längre tidsperiod.

– Men det är inte lätt. Bristen på elevhandledare är ett landsomfattande problem. Flera kommuner söker behörig personal och den utvidgade läroplikten har lett till ett ökat behov. Konkurrensen är stenhård, säger Jouni Piippo.

Han bestrider dock uppgifterna om att en lektion i ämnet uteblivit och att en av vikarierna i elevhandledning inte undervisade under en lektion. Enligt Piippo var vikarien försenad till lektionen.

– Jag fick höra om det nyligen. Så ska det naturligtvis inte få vara. Tyvärr kan man inte veta om allt som händer på lektionerna.

Mamman som HBL talar med tycker att skolan borde kunna hjälpa eleverna på ett bättre sätt trots avsaknaden av en behörig lärare i elevhandledning.

– Jag tycker vem som helst borde kunna sätta sig ner med ungdomarna och fråga dem, lyssna på dem och hjälpa dem. Man borde fokusera mindre på behörighet och mer på personliga egenskaper i rekryteringen.

Bristande rekrytering?

Det är inte enbart behöriga elevhandledare som det är brist på. Kungsvägens skola har haft svårt att hitta en kvalificerad speciallärare till staben, trots upprepade försök.

Antalet sökande till så gott som alla tjänster vid skolan är lägre än vad som vore optimalt, enligt Piippo.

– Det har varit besvär med rekryteringen i åratal på den finlandssvenska sidan. När jag jobbade på finska i Birkaland kunde vi ha över hundra sökande till en tjänst.

Vad tror du att det beror på?

– Svårt att säga, men många behöriga lärare stannar ju i Österbotten. Det är svårt att locka lärare därifrån till Nyland.

Jouni Piippo berättar att skolan har en personalbyrå som söker lärare till tjänster via Kuntarekry.

– Jag misstänker att annonsen inte når alla. I går skickade jag mejl till vårdnadshavarna och bad dem höra av sig om de känner någon lämplig kandidat till elevhandledarjobbet. Det verkar ha burit frukt.

HBL har kartlagt andelen behöriga lärare i svenskspråkiga grundskolor i Nyland. De här kommunerna har svarat.

Klasslärare

Helsingfors: 72 procent.

Esbo: 90 procent.

Vanda: 84 procent.

Hangö: 100 procent.

Sjundeå: 80 procent.

Ingå: 100 procent.

Kyrkslätt: 82,4 procent.

Borgå: 90,8 procent.

Raseborg: 87 procent.

Speciallärare

Helsingfors: 94 procent.

Esbo: 93 procent.

Vanda: 100 procent.

Hangö: 100 procent.

Sjundeå: 100 procent.

Ingå: 100 procent.

Kyrkslätt: 100 procent.

Borgå: 76,5 procent.

Raseborg: 80 procent.

Elevhandledare

Helsingfors: 25 procent.

Esbo: 33 procent.

Vanda: 0 procent.

Hangö: 100 procent.

Sjundeå: Ingen elevhandledartjänst.

Ingå: Ingen elevhandledartjänst.

Kyrkslätt: 66,7 procent.

Borgå: 100 procent.

Raseborg: 100 procent.

Källa: Kommunernas bildningsdirektörer.

Faktarutan uppdaterad med siffror från Esbo klockan 10.05 på torsdagen den 16 september.

Mamman som talar med HBL tycker att skolan kunde anstränga sig mer då de ska rekrytera ny personal.

– Kanske man kunde söka lärare till tjänsterna med hjälp av annonser i de österbottniska dagstidningarna. Där verkar det ju finnas gott om lärare.

Piippo kan inte säga med säkerhet, men han tror att skolan – enligt kommunens strategi – måste använda sig av Kuntarekry i rekryteringsprocessen.

– Så har det varit i alla andra kommuner jag jobbat i, säger han.

Emil Udd och Alvar Burman tror att de kommer välja gymnasiestudier efter nian, men de tycker det är viktigt att veta vilka andra möjligheter som finns. Bild: Niklas Tallqvist

Enligt mammans utsagor råder det brister i undervisningen även i andra ämnen. Hon berättar om kaosartade musiklektioner och att en av lärarna inte talar svenska.

Läraren i fråga ska enligt Piippo inte jobba vid skolan längre.

– Vi har haft en anställd med svagare kunskaper i svenska. Hen var dock den enda sökande till den tjänsten och utan hen hade eleverna inte haft någon lärare över huvud taget, säger han.

Enligt honom understryker detta problemen som lärarbristen i regionen medför. Om det inte finns några behöriga sökande har skolan inget annat val än att anställa en person som kanske saknar den kompetens som krävs.

HBL har tidigare i år skrivit om bristen på lärare inom småbarnspedagogiken, speciallärare och elevhandledare, samt om den nya utbildningen för elev- och studiehandledare vid Åbo Akademi.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning