Rinne: Vårdbolagen fick inte vara med och bestämma

Nästa steg i regeringsförhandlingarna blir att partiledarna tar itu med företags- och egendomsskatterna, säger Antti Rinne. Bild: Lehtikuva/Vesa Moilanen

Centern får sin älsklingsbebis – 18 landskap och vänsterpartierna, SDP och Vänsterförbundet, förhindrar att vård- och omsorgstjänsterna i högre utsträckning sköts av privata bolag. Så ser den rödgröna kompromissen om vård- och landskapsreformen ut.

Regeringsförhandlarna har nått en milstolpe: En kompromiss som innebär att den offentliga sektorn bär huvudansvaret för social- och hälsovården via 18 landskap. Före årsskiftet ska man utreda en speciallösning för Nyland och Helsingfors och också ta ställning till om kommunerna själva framöver ska kunna producera service.

Det var en belåten regeringsbildare Antti Rinne (SDP) som på torsdagskvällen lämnade Ständerhuset och begav sig till riksdagen där han höll mottagning för de sjukskötare som vårdade honom då han för två månader sedan vaknade upp från koman på intensiven i Mejlans efter att ha drabbats av en sjukhusbakterie under en semesterresa i Spanien. Rinne misstänkte att den tilltänkta regeringens vårduppgörelse skulle bli det givna samtalsämnet under träffen med sjukskötarna.

"Mehiläinen surrar inte"

– Jag tror att jag kommer att få respons. Många verkar gilla att ansvaret och serviceproduktionen förblir kvar hos den offentliga sektorn. Inga bin surrar kring den här modellen, sade Rinne och syftade på vårdkoncernen Mehiläinen (=bi på finska).

SFP verkar inte lika entusiastiskt:

– Det här är en uppgörelse som gör att vi kommer vidare i förhandlingarna. SFP kan leva med kompromissen och vi kommer att behöva privata aktörer och tredje sektorn precis på samma sätt som i dag, om inte mer, sade Anna-Maja Henriksson om överenskommelsen.

Utöver sjukvården och social- och omsorgstjänsterna överförs också räddningstjänsten och första hjälpen på landskapen. Senare ska man utreda om landskapen kan få ännu fler uppgifter.

Landskapen får bestämma hur de arrangerar servicen som kan produceras av antingen landskapen själva, av privatsektorn, av tredje sektorn och möjligtvis också av kommunerna.

Det gäller att bedöma helhetsresultatet då det är klart och inte tro på rykten. SFP driver en liberal politik där vi tar ekonomiskt ansvar, säger Anna-Maja Henriksson till de kritiker som misstänker att SFP ska gå med i en utpräglad vänsterregering. Bild: Lehtikuva/Vesa Moilanen

Vasa centralsjukhus öde öppet

Frågan om att ge Vasa centralsjukhus fullvärdig jour, som har varit en av SFP:s knäckfrågor för regeringsmedverkan, är ännu inte avgjord eftersom vårduppgörelsen bara gällde de stora strukturerna, inte enskilda sjukhus.

Det finns ännu inget beslut på om landskapen ska börja uppbära skatt. Saken ska utredas av en parlamentariskt tillsatt kommitté.

Uppgörelsen innebär också att det i framtiden kommer att ordnas landskapsval, men när det blir är öppet.

"Det hade räckt med en enklare modell"

Henriksson sticker inte under stol med att hon inte är särkilt begeistrad över att Finland får en ny förvaltningsnivå.

– SFP har tidigare sagt att vi klarar oss bra utan landskap och det hade räckt med en enklare lösning. För oss var det viktigt att det blir en särlösning för Helsingfors och Nyland.

De senaste dagarna har det höjts röster i offentligheten som är kritiska till att SFP ser ut att gå med i en regering som kommer att driva en tydligare vänsterinriktad politik än tidigare. Till exempel bankiren Henrik Andersin har sagt att det vore bättre för SFP att gå i opposition än förverkliga en utpräglad vänsterpolitik. Också inom SFP finns farhågor, men hittills har kritikerna inte uttalat sig offentligt.

Henriksson vidkänns inte kritiken.

– Det gäller att bedöma helhetsresultatet då det är klart och inte tro på rykten. SFP driver en liberal politik där vi tar ekonomiskt ansvar, säger Henriksson.

Enligt medieuppgifter skissas det på skattehöjningar på 700 miljoner euro. Det ska inte handla om att beskatta förvärvsinkomster eller pensioner strängare. Men till exempel SDP:s tanke att tvinga institutionella placerare att betala källskatt på sin avkastning finns med på ritbordet.

Det har varit tal om att den tilltänkta regeringen kommer att genomföra stora skattehöjningar. Hur ställer du dig till det?

– Det är viktigt att det lönar sig att vara företagare och att jobba. Skattepolitiken ska dessutom vara rättvis. Vi fortsätter jobba för att det blir en bra helhetsuppgörelse, säger Henriksson.

Antti Rinne berättar att partiledarna hittills har behandlat alla skatter förutom företags- och egendomsskatterna som man nu tar itu med.

Centern vill se ännu mäktigare landskap

Centern som hela tiden har velat göra landskapen så mäktiga som möjligt, hoppas att landskapen senare får fler uppgifter än vad man nu har kommit överens om.

Anu Vehviläinen som har varit kommun- och reformminister i den avgående regeringen verkar belåten över uppgörelsen som innebär att en arbetsgrupp tar fram förslag på ännu fler uppgifter för landskapen.

– Men först av allt ska vårdreformen genomföras, säger Vehviläinen och låter förstå att en del av det arbete som den förra regeringen redan har gjort, kan komma väl till pass.

"Mardröm för städernas invånare"

Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori skrädde inte orden då han kommenterade uppgörelsen:

– Stadsbornas mardröm fortsätter. Landskapsbeslutet är en besvikelse men ingen överraskning. Det här är en dålig start på regeringens och städernas samarbete. Men å andra sidan tror jag inte att heller den här (reformen) förverkligas, grämde sig Vapaavuori på Twitter.

VF: Slut på privatiseringen

Vänsterförbundets ordförande Li Andersson ser överenskommelsen som ett stort framsteg eftersom den begränsar de kommersiella aktörernas möjligheter.

– Jämfört med det förra förslaget till vårdreform, finns det nu inget tvång att okontrollerat privatisera servicen. I stället kommer servicen i huvudsak att produceras av den offentliga sektorn, säger Andersson.

18 landskap ansvarar för social- och hälsovårdstjänsterna och de sköts i huvudsak som offentliga tjänster.

Den privata och den tredje sektorn har hand om kompletterande tjänster. Före utgången av 2019 utreds om kommunerna själva ska få producera tjänster.

Före årsskiftet utreder regeringen en speciallösning för Nyland och huvudstadsregionen tillsammans med städerna och kommunerna i regionen.

Före utgången av 2020 utreder en parlamentarisk kommitté om landskapen ska få beskattningsrätt. Samma kommitté ska också se över den så kallade flerkanalsfinansieringen. Hit hör till exempel företagshälsovården och de FPA-ersättningar som i dag betalas för privatläkarbesök.

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Är du vuxen och vill bli närvårdare? Studiestart i mars 2020! Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning