Samtycke i sex självklart

Justitieminister Antti Häkkänen (Saml) har startat en ny utredning om sexualbrott och strafflagen. Bild: Lehtikuva/Roni Rekomaa

Det borde inte råda någon tvekan om att sex alltid ska vara frivilligt. Allt annat är verklighetsfrämmande.

Riksdagens kvinnonätverk lämnade förra veckan in en lagmotion om att i strafflagens 20 kapitel införa en formulering om att en person som har sex utan samtycke av den andra gör sig skyldig till våldtäkt.

I dag är det främsta brottsrekvisitet för våldtäkt att utövaren tvingar offret till sex med våld eller hot om våld. I praktiken har det lett till krav på att offret ska kunna bevisa att hen har försökt försvara sig. Det enda undantaget i den nuvarande lagen är om offret är medvetslöst, sover eller av någon annan orsak inte kan försvara sig. Det infördes 2011 och gör att vår lagstiftning är snäppet modernare än den nuvarande svenska, som saknar motsvarande skrivning. I december meddelade den svenska regeringen att samtycke ska införas i svensk lag.

Det är bara fyra år sedan vår strafflag om våldtäkt ändrades och redan då ansåg grundlagsutskottet att det vore befogat att införa ett krav på samtycke. Det blev ändå inte så. Justitieministeriet hade låtit utreda frågan och i den bedömningspromemoria som ministeriets tjänsteman skrev betecknas samtyckeskravet som verklighetsfrämmande (elämälle vieras). Det är ett uttryck som den nuvarande justitieministern Antti Häkkänen (Saml) har hänvisat till när frågan har diskuterats den senaste tiden.

Jurister och forskare inom den akademiska världen har redan i åratal hävdat att en formulering om samtycke i lagstiftningen vore nödvändig. Till dem hör till exempel professor Johanna Niemi (svenska.yle.fi och hs.fi) och professor emerita Terttu Utriainen. Enligt Johanna Niemi speglar vår nuvarande lagstiftning en föråldrad syn på sexualitet och en samtyckesskrivning skulle bättre motsvara den insikt vi har om sexualitet i dag. Niemi påpekar också att lagstiftningen visar vad som är önskvärt och icke-önskvärt i samhället och därmed också påverkar attityderna.

Det är intressant att samtyckesformuleringar i århundraden har funnits i den anglosaxiska världens lagstiftning, medan den har saknats i den nordeuropeiska.

De internationella rekommendationerna är entydiga om att samtyckesformuleringen borde ingå i lagstiftningen om våldtäkt. Det gäller till exempel Istanbul-konventionen om våld mot kvinnor. Människorättsorganisationer som Amnesty International framhåller samma sak. Amnesty i Finland ställde samtyckesfrågan till alla presidentkandidater och samtliga utom Laura Huhtasaari tyckte att principen om samtycke borde införas.

Det är ett krav förknippat med de mänskliga rättigheterna och den jurisdiktion som har vuxit fram i samband med dem.

Hur låter då argumenten mot att införa samtycke i lagen? Bevisföringen anses bli svår. Men det är ett vanligt problem för många brott. Professor Niemi anser inte att det är ett argument som håller. Ett annat argument är att offret skulle utsättas för en större press i en rättsprocess för att bevisa att samtycke inte har getts. Å andra sidan skulle samtyckeskravet vända upp och ned på argumentationen. De som förespråkar en förändring tror att det i förlängningen skulle sänka tröskeln för att anmäla våldtäkter. I dag vet vi att mörkertalet är stort, även om anmälningarna och rättsprocesserna har ökat.

Sexualiteten och dess olika uttrycksformer hör till det allra mest privata i en människas liv. Därför är sexualbrott och trakasserier så kränkande och lämnar så djupa spår. Det är svårt att värja sig från intrycket att de som inte vill att samtycke skrivs in i strafflagen har en föråldrad syn på sexualitet och kvinnors självbestämmanderätt. Kanske de är främmande för att kvinnor faktiskt kan samtycka till sex, och tror att man åtminstone till synes ska säga nej. I dagens värld känns det riktigt verklighetsfrämmande.

Susanna Ginman Chef för opinionsavdelningen

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning