Sexhandelsoffer avvisas – Finland kan ha brutit mot internationell rätt

Diskrimineringsombudsmannen Kirsi Pimiä (t.v) anser att den finländska inställningen till mänskohandelsoffer är närmast likgiltig. Inrikesminister Paula Risikko (Saml.) lovar att det ska utredas om det behövs lagändringar. Bild: Markku Ulander

Migrationsverkets snäva linje mot nigerianska sexhandelsoffer får nu skarp kritik av människohandelsrappörten, som anser att Finland eventuellt bryter mot internationell rätt.

Under 2015 och början av 2016 har sammanlagt 54 nigerianska människohandelsoffer sökt skydd i Finland. Av dem har 19 beviljats någon form av uppehållstillstånd, medan majoriteten – 35 kvinnor – har avvisats.

– Migrationsverkets tolkning av vem som befinner sig i en särskilt utsatt position verkar vara orimligt hög, säger Kirsi Pimiä, nationell människohandelsrapportör.

Myndigheten publicerade i går en granskning av beslutslinjen för nigerianska människohandelsoffer och svagheterna är många.

Det framkommer bland annat att majoriteten av de kvinnor som fått negativa beslut har erkänts som sexhandelsoffer av Migrationsverket, men ändå anses de inte uppfylla ett enda av de kriterier för att få stanna som utlänningslagen erbjuder.

Det är också svårt att hitta en klar linje i hur besluten görs. Enligt rapportören är besluten oförutsägbara och ojämlika.

– Det väcker frågor om överensstämmelsen med god förvaltning.

Rättsvidrigt?

Under hösten har det dessutom kommit fram att åtminstone en del av de kvinnor som Migrationsverket avvisat som så kallade Dublin-fall har hamnat tillbaka på gatorna i Italien. Detta trots att flera olika internationella direktiv och förordningar förpliktigar Finland att på alla sätt försäkra sig om att de offer som av någon orsak avvisas inte ska falla offer för sexhandel på nytt.

"Utgående från Migrationsverkets uttalanden ser det ut som om Finland förhåller sig direkt likgiltigt till hurudana förhållanden de människohandelsoffer som avvisas från landet hamnar i. (...) Finland ser ut att åtminstone till denna del försumma de bindande människorättsförpliktelser som landet har enligt internationell rätt." står det i rapporten, som huvudsakligen är sammanfattad av överinspektör Venla Roth.

Risikko tillitsfull

Inrikesminister Paula Risikko (Saml) säger sig ändå lita på att Migrationsverket gör korrekta beslut.

– Kvaliteten först, den linjen gäller. Samtidigt behöver vi säkert bättre utvärdera internationella samarbetsnätverk och ännu bättre använda den expertis som finns vid hjälpsystemet i Joutseno, till exempel i form av utlåtanden om personens situation.

Den expertisen har förvisso också använts, visar rapportörens granskning.

Det framkommer bland annat att i flera beslut där hjälpsystemet identifierat kvinnan som offer, så har Migrationsverket haft en annan åsikt och ansett att hon inte är det.

Likaså har Migrationsverket i något fall ansett att kvinnan inte är ett människohandelsoffer eftersom hon inte utsatts för brottet i Finland.

I alla de här fallen har beslutet varit negativt.

Tycker ministern att det låter korrekt att bara åtta av trettio erkända offer i fjol fick stanna i Finland?

– Jag har inte gjort de här besluten. Den frågan borde handläggarna svara på. Jag litar på att Migrationsverket behandlar de här fallen ur alla synvinklar.

Dublin får kritik

Utöver orimligt snäva och varierande tolkningar lyfter rapportören bland annat fram Finlands tillämpning av Dublin-konventionen på människohandelsoffer.

Den ger EU:s medlemsstater möjlighet att själva utreda fall, men Finland verkar mer sällan använda den möjligheten.

– Systemet i Italien är överbelastat och fungerar inte, som vi också hört då det gäller de här kvinnorna. Vi önskar att de här fallen skulle behandlas i Finland och att Dublin-konventionen inte tillämpas i de här fallen, säger Kirsi Pimiä.

Italien är vanligtvis dessutom det land där människohandeln ägt rum, men Risikko anser inte att det är skäl nog för att kategoriskt behandla alla fall i Finland.

– De måste bedömas individuellt. Det viktiga är att försäkra sig om att ifall offret avvisas så måste systemet fungera bättre, så att hon inte riskerar bli offer igen. Det är en sak vi kommer att ta itu med nu.

Medan det arbetet pågår har Migrationsverket enligt Risikko fria händer att avvisa till Italien om de bedömer att det kan göras och ingen högre rättsinstans opponerar sig.

Barnens bästa oklart

De flesta nigerianskorna som kommit till Finland för att söka skydd har också små barn. Enligt rapportören förs barnens bästa dåligt eller inte alls fram i avvisningsbesluten.

– Vi har möjlighet att be hjälpsystemet eller andra instanser ge utlåtanden om barnen när vi bedömer barnens bästa. De kan exempelvis säga om barnens utsatta tillstånd, säger Migrationsverkets chef Jaana Vuorio.

Är inte de här barnen per automatik i ett utsatt tillstånd?

– Barnets bästa handlar om att få vara med sin förälder. Om det gäller mamma och barn så bedömer vi det som en familjehelhet.

Plock ur rapporten

Det är svårt att utgående från Migris beslut dra slutsatser om när sökande får uppehållstillstånd och när hon inte får det.

I fall då det ges negativa beslut ser Migri inga risker för att kvinnorna ska utsättas för omänskliga förhållanden elleer förhållanden som kränker människovärdet. Migri har till exempel ansett att kvinnan är ett offer men rädslan för att ånyo falla offer för mänskohandlare bedöms inte som objektivt befogad.

I beslut kan offrets svaga psykiska tillstånd, ofta bevisat med läkarutlåtande, noteras att kvinnorna ofta är ensamstående mammor till ett eller fler barn. Barnen är vanligen babysar eller några år gamla småbarn. Migri hänvisar till att de kan söka sig till Naptip och ansett att de inte är i särskilt utsatt ställning eftersom de har ett nätverk som består av familjemedlemmar. Samtidigt medger man att det finns strukturella problem i Nigeria som betyder att Naptip inte alltid uppfyller internationell standard.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Lahtismuseer erbjuder guldkantade skidminnen och radio- och tv-nostalgi

Mer läsning