Sergej Lavrov: "Ryssland har ingen relation till EU"

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov kallar EU:s politik för ett ensidigt agerande som sätter traditionell diplomati åt sidan. Bild: Alexander Zemlianichenko/TT-AP

Dagen efter EU:s sanktioner mot bland annat kinesiska företrädare säger den ryska utrikesministern Sergej Lavrov att det inte längre finns någon relation mellan Ryssland och EU som organisation.

EU har genom ensidigt agerande förstört alla "relevanta mekanismer och infrastruktur", anser den ryske utrikesministern Sergej Lavrov, som är i Kina för möten.

– Faktum är att USA, Europa och hela västvärlden håller på att ersätta diplomatin, tappa bort den konstarten, genom detta agerande för att påtvinga alla andra sina regler som de tycker ska utgöra grunden för världsordningen – inte internationell rätt, utan dessa regler, säger Lavrov enligt ryska nyhetsbyrån Interfax.

– Och sanktioner är en typ av sådana regler.

Ryssland har nu bara individuella relationer till länderna i EU-området, enligt Lavrov. Han lägger till att utvecklingen förmodligen kommer att innebära att Rysslands samarbete med Kina fördjupas snabbare än vad det annars hade gjort.

Kinasanktioner mot svensk forskare

Under måndagen satte EU upp elva nya namn på sin sanktionslista med personer som anklagas för internationella människorättsövergrepp. Fyra av dessa var kinesiska topptjänstemän som alla kopplas till övergreppen mot uigurer i Xinjiang.

EU-åtgärderna mot Kina var de första i sitt slag att riktas mot Peking sedan 1989. Även Storbritannien, USA och Kanada slöt upp bakom sanktionerna.

Regimen i Peking reagerade omedelbart och riktade sanktioner mot tio européer på en egen sanktionslista. Den innehåller personer som man anser "skadar Kinas suveränitet och intressen och med ond avsikt sprider lögner".

Toppmöte om ryssrelation

De nya sanktionerna från EU:s sida görs inom ramen för det nya allomfattande system som EU-länderna enades om i december 2020 efter flera års debatt. Där kan personer som anses ha utfört människorättsövergrepp drabbas av inreseförbud till EU och ett frysande av sina eventuella tillgångar i medlemsländerna – oavsett var övergreppen ägt rum.

Fyra ryska topptjänstemän blev tidigare i mars de första att sättas upp på listan, med anledning av mordförsöket på oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj.

Senare i veckan möts EU:s stats- och regeringschefer för ett digitalt toppmöte och ska då hålla en ordentlig diskussion om relationerna till Ryssland, som beskrivits som de sämsta på årtionden.

EU:s medlemsländer har under de senaste åren infört en rad olika sanktioner mot Ryssland och ryska företrädare. Huvudsakligen handlar det om inreseförbud och frysning av eventuella tillgångar i EU för personer som ansetts ha bidragit till inbördeskriget i östra Ukraina och den ryska annekteringen av Krimhalvön 2014.

Mot ett antal statskontrollerade ryska företag pågår sanktioner i form av stopp för lån och investeringar. Specifikt mot Krim finns också förbud mot handel, investeringar och turism.

Ett mindre antal ryssar har drabbats av inresesanktioner och frysta tillgångar med anledning av cyberattacker, kriget i Syrien och brott mot vapenembargot mot Libyen.

Sanktioner har införts mot personer inblandade i förgiftningen av Aleksej Navalnyj i augusti 2020 och den avhoppade agenten Sergej Skripal i brittiska Salisbury 2018, då med hänvisning till brott mot förbudet mot kemiska vapen.

Ett nytt sanktionssystem infördes dessutom i december 2020 med möjlighet att mer allmänt straffa personer som anses ligga bakom människorättsövergrepp över hela världen. Än så länge har dock ingen straffats enligt det systemet.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Bokåret 2021 på Bokström

Mer läsning