Senare sommarlov gäller mer än turismen 

Bild: Lehtikuva/Sari Gustafsson

Diskussionen om skolornas sommarlov blossar upp med jämna mellanrum, ofta i augusti när skolorna börjar och sommarvärmen äntligen har parkerat sig över Finland.

Ett nytt inlägg i diskussionen levererades i torsdags då näringsminister Mika Lintilä, C, tog emot en utredning om konsekvenserna för turistnäringen ifall sommarlovet inleds två veckor senare än hittills.

Turistnäringen ser odelat positivt på förändringen, 93 procent av dem som svarat är för den. Här har attityderna förändrats, i en motsvarande undersökning för sex år sedan tyckte hälften att senare sommarlov förbättrar verksamhetsmöjligheterna. Branschens intäkter skulle på årsnivå öka med nästan 220 miljoner euro. Sysselsättningen skulle också förbättras, i genomsnitt med cirka 1 300 årsverken.

Tillväxtens tyngdpunkt ligger på augusti, men många företagare tror att också juni och juli kan räkna med en ökning. Om skolorna fortsätter in i juni ger det större möjligheter att ordna lägerskolor, och på samma sätt kan tjänste- och kongressresor öka i juni då barnfamiljerna inte behöver planera barnpassning.

Turistföretagarna ser också fördelar med att säsongen förlängs och belastningen som nu koncentreras till juli jämnas ut. Om säsongen fortsätter in i augusti förbättras möjligheterna att hålla i gång servicen under den traditionella europeiska semestermånaden. Längre säsong betyder också längre arbetstid för säsongarbetarna.

Utredningen fokuserar på turist- och restaurangnäringen, dess uppdrag var inte att belysa de bredare konsekvenserna av att skolornas arbetsrytm förändras. Om man vill gå vidare med planerna att omplacera sommarlovet är den analysen ett givet följande steg.

I en utredning från 2005 konstateras bland annat att en omläggning påverkar hela utbildningsrytmen, från studentskrivningar till elevantagningar. Personalen inom utbildningssektorn får också en annan årsrytm.

I november i fjol startade Södra Finlands rektorsförening ett medborgarinitiativ för att förskjuta sommarlovet. Namninsamlingen pågår till slutet av maj, och har hittills samlat cirka 11 500 underskrifter.

Initiativtagarna pekar både på väderaspekterna och på att höstterminen ofta känns lång och tung, medan vårterminen avbryts av sport- och påsklov.

Det finska lärarfacket OAJ ställer sig också positivt till att flytta sommarlovet. I så fall borde det bli ett flerårigt försök, att rubba hela utbildningsrytmen för en kortare period är inte meningsfullt, säger OAJ:s ordförande Olli Luukkainen.

Vädret spelar en viktig roll i diskussionerna om sommarlovet. Den aktuella utredningen ger intressanta fakta i det avseendet. Ser man till Finlands landyta spelar en förskjutning ingen roll för medeltemperaturen. Däremot innebär befolkningsfördelningen att knappt 70 procent av invånarna skulle få njuta av något högre dagstemperatur.

Men samtidigt ökar regnrisken, över 90 procent av eleverna skulle få lov att räkna med en regndag mera än nu, och tre färre timmar solsken.

Siffrorna bygger på meteorologisk statistik under de senaste 30 åren.

Sommarlovet har haft ungefär samma struktur sedan skolväsendet övergick till femdagarsvecka i början av 1970-talet. Sedan dess har samhället och arbetslivet förändrats mycket mer genomgripande än vad två veckors förskjutning av sommarlovet innebär. Alla förändringar kräver anpassning, och utbildningen kan inte vara så oflexibel att den inte skulle klara av en annan rytm än den invanda.

Samtidigt är det viktigt att se till att det långa lovet placeras optimalt med tanke på undervisning och inlärning. Turistbranschens ekonomiska intressen är en del av komplexet, men de måste vägas in i en helhet där elevernas välbefinnande väger tungt, för att inte säga tyngst.

John-Erik Jansén Ledarskribent

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00