Elever med svensk och utländsk bakgrund i skilda skolor, bättre betyg i välbeställda områden – Sverige försöker få bukt på segregationen

Nu tillsätter den svenska regeringen en ny utredning i ett försök att få bukt med segregationen i skolan. Arkivbild.Bild: TT/Hossein Salmanzadeh

Den svenska skolsegregationen har ökat under de senaste åren. Nu tillsätter regeringen en ny utredning i ett försök att få bukt med segregationen i skolan.

– Det är att orättvist, det är klart att det blir fel om det finns skolor där man i princip ställer sig i kö redan på BB, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Segregationen i skolan har ökat under 2000-talet. Elever har blivit alltmer uppdelade utifrån socioekonomisk bakgrund och varifrån de kommer rent geografiskt. Skolans socioekonomiska sammansättning har också fått en större betydelse för elevernas betyg, visar en tidigare rapport från Skolverket (motsvarande Utbildningsstyrelsen i Finland).

Nu tillsätts en ny utredning som sätter skolvalet under lupp – med syfte att få systemet mer jämlikt i grundskola och förskola.

Även skillnaderna när det gäller resurstilldelningen till olika skolor får kommer att kartläggas, eftersom skillnaderna mellan olika kommuner är för stora, enligt Fridolin. Staten har tillfört pengar och nästa steg blir tydligare regler, något som utredningen också ska titta på, säger han.

– Nästa steg är ett tydligare regelverk i ansvarsfördelning mellan stat och kommun, säger han och hänvisar till en av de saker som Skolkommissionen tidigare önskat att utredningen ska ta sig an.

– Att man helt enkelt lagstiftar om en miniminivå till resurser till undervisning och elevhälsa, skolans kärnuppdrag.

Fakta

Skolverkets rapport i korthet

Betydelsen av elevernas socioekonomiska bakgrunder har fått en ökad betydelse sedan slutet av 00-talet. Utlandsfödda elever påverkas mest av detta, dels för att deras föräldrar i dag har lägre inkomster och utbildningsnivå, dels för att invandringsåldern har ökat, vilket gör tiden att nå målen i den svenska skolan kortare.

Eleverna har blivit allt mer uppdelade mellan skolor utifrån vilken socioekonomisk bakgrund och migrationsbakgrund de har. Detta ökade som mest från mitten av 00-talet. De senaste åren har utvecklingen sett ut att stanna av.

Skillnaderna i betygsresultat har ökat. Resultatskillnaderna mellan skolorna fördubblades mellan 2000 och 2016. Skolans socioekonomiska sammansättning har också fått en större betydelse för hur väl eleverna lyckas.

Myndigheten har analyserat statistik för samtliga elever i årskurs 9 mellan 1998 och 2016.

Källa: Skolverket (2018)

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00