Segerstams icke-ursäkt räcker inte

Jag borde ha krävt bättre uppförande, skriver tidigare HSO-violinisten Eriikka Maalismaa om sin tidigare chefsdirigent Leif Segerstam. Bild: Cata Portin/HBL-arkiv/Collage

Skadorna av Leif Segerstams språkbruk är svåra att mäta men verkliga, skriver hans tidigare underordnade, violinisten Eriikka Maalismaa.

En ursäkt är ingen ursäkt om den villkoras. Leif Segerstam ber i HBL 18.12 om ursäkt "ifall" han med sitt sexistiska språkbruk har "orsakat obehag", och levererar därmed en rejäl icke-ursäkt (jfr engelskans non-apology).

Den vållade skadan är svår att mäta, men verklig. Vi talar om en arbetsplatskultur där man i otaliga gemenskaper och sammanhang har fått stå ut med chefens ord och handlingar. Själv jobbade jag i Helsingfors stadsorkester under Segerstams tid som chefsdirigent och egentligen har jag först på senare år förstått hur mycket beteendet skadade mig och mina kollegor. Jag lärde mig att utstå det, fast jag borde ha krävt bättre uppförande.

Läs också: Impuls: Dags att be om ursäkt för sexismen, Leif Segerstam

Till och med för mig själv har det varit svårt att i efterhand förklara hur konstigt det kändes att gå till jobbet och invänta chefsdirigentens äckligheter, skrik och förolämpningar, som levererades både genom att skälla ut musikerskapet och med könsord.

Jag skriver detta för att en skenhelig icke-ursäkt inte räcker. Att dölja sig bakom barnslighet eller blåögdhet går inte. I dåligt uppförande och sexism ligger ingenting charmant.

Läs också: Leif Segerstam: Efter metoo har jag fått tänka om

Allt har rättfärdigats av Segerstams status som geni. I branschen har det alltid funnits en tendens att placera superbegåvningarna på piedestaler och tåla deras mest förunderliga nycker. Men tiderna förändras och den här diskussionen kunde knappast ha förts i offentligheten för tio år sedan. På den tiden gjorde orkesterns kvinnor ändå en gemensam skrivelse om språkbruket sedan det urartat och blivit särskilt grovt.

På tröskeln till nästa årtionde står det klart att språket i branschen överlag har städats enormt. Metoorörelsen har fört med sig nya avväganden också i musikbranschen. Sexismen från gångna år finns dock kvar i bakhuvudet och borde behandlas mera öppet.

Eriikka Maalismaa

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Black Friday 2020 – erbjudanden hos Preeco.fi

Mer läsning