Seger till Estland i Havets Röst

Pristagarna. Estniskan Tuuri Dede (till vänster) fick första pris och norskan Sigrid Vetleseter-Bøe andra pris i den spännande finalen i tävlingen Havets Röst på Alandica i Mariehamn. Bild: Anna Jaskiewicz

Dramatisk inledning, spännande final och löfte om fortsatt finansiering bådar gott för den nya sångtävlingen Havets röst.

Musik

Havets Röst. En sångtävling med Östersjöprofil. Konstnärlig ledare Annika Ollinkari. Alandica Mariehamn. 6.8.2017.

Den nya sångtävlingen Havets Röst startad av föreningen Saltvik Sjunger och Lär kunde inte ha börjat mera dramatiskt. Juryordföranden, tenoren Mikael Fagerholm vandrade in på scenen sjungande Nordqvists Till havs. Därmed började letandet efter en som det hette "modig, karismatisk klassisk sångare som lever livet med öppet sinne och som befrämjar kulturella värden med sin nyskapande sång".

Segern i den spännande och ganska jämna finalen gick till den duktiga estniska mezzosopranen Tuuri Dede (29 år), en relativt bekant sångerska för operavänner i Helsingfors, där hon nyligen fullgjort sina studier vid Sibelius-Akademin. Hon imponerade förmodligen på juryn med sin rätt mustiga mezzoklang och sina figurer i Sestos aria ur Mozarts La Clemenza di Tito. Dalilas aria tilltalade också många i publiken som tyvärr var onödigt fåtalig. Den fina prestationen stördes i någon mån av ett litet vibrato och röstens inte riktigt fördelaktiga placering.

Andra priset gick till en annan potentiell segerkandidat, norska sopranen Sigrid Vetleseter-Bøe (27 år) som har en rätt imponerande volym och glänsande klang. Hon behärskar sin repertoar med tilltalande uttryck och smidighet. Eventuellt hade hon valt fel arior (Agathes aria ur Friskytten ) för att föra fram sina bästa sidor. Även några andra deltagare hade valt arior som inte direkt verkar motsvara deras vokala genre.

Intressant nog valde publiken till sin favorit den unge svenske barytonen Martin Lissel (25 år), som är ett charmigt löfte med öppen personlighet och en stämma som stundtals sitter riktigt fint och stort, men kräver ytterligare finslipning. Därtill kom juryn med ett extra omnämnande av den finska sopranen Alina Koivula (27 år) för hennes färgstarka tolkning av en scen ur Poulencs Les Mamelles de Tirésias.

Den Ålandsbaserade tävlingen kräver i semifinalen utöver en aria även en nordisk eller en baltisk romans. Bland ett stort antal anmälda namn valdes till semifinalen nitton duktiga sångare under trettio år, av vilka en uteblev. Av dessa skulle åtta gå vidare, men på grund av den goda nivån kvalificerade sig nio till finalen, som ägde rum samma dag den 6 augusti på stiliga Kongress- och kulturhuset Alandica i Mariehamn.

Miljö och kultur

Bland finalisterna som blev utan pris fanns många sångare med speciella meriter: angenämt klingande sopranen Johanna Isokoski och klangfulle basbarytonen Philip Björkqvist från Finland/Åland, stiliga, litet försynta mezzon Ylva Gruen och smidiga koloratursopranen Linnéa Sjösvärd från Sverige. De blev förstås en erfarenhet rikare på kuppen. Barytonen Henri Tikkanen hade en klang som kanske kunde ha berättigat honom att stå på någon av prispallarna.

Första priset på 6 000 euro, andra priset på 2 000 euro och publikpriset på 500 euro donerades av kommerserådet Anders Wiklöf och fördelades av en jury som bestod av Mikael Fagerholm (ordf.), Markus Lehtinen, Annika Ollinkari och Gabriel Suovanen. Jurymedlemmen Kirsi Tiihonen fick tyvärr förhinder kort före tävlingen. Tävlingssekreterare var Anna Jaskiewicz och tävlingens pianist Kristian Attila som gjorde en oerhört strong insats.

Allting tyder på att tävlingen med sin speciella musikaliska profil och trevliga sociala samvaro kommer att bli bestående. Talmannen vid Ålands lagting Johan Ehn betonade det viktiga sambandet mellan miljö och kultur. Många anser att det finns tillräckligt med sångare i Norden och Balticum för att arrangera tävlingen varje år, eller åtminstone vartannat år. Och löfte om finansiering finns.

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning