Se video: Vad kostar museet – på riktigt?

Efter år av velande och tvivel ska Helsingfors stadsfullmäktige bestämma. Får man tro opinionsundersökningar blir det ett nej till Guggenheim på onsdag kväll.

I morgon måste 43 politiker av 85 rösta ja för att Guggenheimmuseet i Södra hamnen ska bli av. 36 förtroendevalda har meddelat att de är emot. Av de 11 som inte bestämt sig eller som Helsingin Sanomat inte kunde nå röstar 3–4 med stor sannolikhet nej, till exempel Paavo Arhinmäki (VF). Det blir tajt.

Våren 2012 var det stadsstyrelsen som stoppade planen. För två veckor sedan sade styrelsen ja, bland annat för att äntligen också stadsfullmäktige skulle få bestämma och demokratin ha sin gång. Stadsfullmäktige är det högsta beslutande organet i staden.

Det är inte stödstiftelsen, konsultbyrån Miltton eller staden som betalat för reklamkampanjen som syns på spårvagns- och busshållplatserna utan en grupp marknadsföringsproffs. Bild: Teemu Salonen

Diskussionen har gått het i de sociala medierna efter stadsstyrelsens möte. Motståndet mot det som kritikerna kallar kulturimperialisternas sammansvärjning är kompakt och delvis föraktfullt. Anhängarna vill inte riktigt diskutera insynen i beslutsprocessen och viftar bort frågor om realismen i ekonomiska prognoser.

– De senaste dagarna har jag fått mig sådana adjektiv tillskrivna som jag inte själv skulle använda om andra människor av upprörda motståndare, både privat och på de sociala medierna. Det har funnits insinuationer om det ena och det andra och jag har jämförts med en landsförrädare då detta är precis lika hemskt som när Porkala överläts till Ryssland. Jag vet att som beslutsfattare ska man kunna tåla mycket och det mesta men tycker själv hjärtligt illa om personliga påhopp. Man ska kunna argumentera sakligt, säger Marcus Rantala som representerar SFP i stadsstyrelsen.

De grönas Hannu Oskala skriver på Facebook att hans kontaktuppgifter från och med nu är hemliga.

Just nu behövs inte mycket för raseriutbrott, ett museum till exempel. I verkligheten är brödköerna kvar. Och det är kanske där skon klämmer. Då hjälper det inte att förklara hur museet i Södra hamnen har stor tillväxtpotential som gynnar hela samhället. Vad ska vi bygga för att ha råd med annat, vad ska vi starta upp för att generera mera välmående? Vad har vi råd med nu?

Enligt de senaste uppgifterna om huvudstadens ekonomi ska vi ha råd med ganska mycket. Ändå diskuterar vi till exempel sammanslagningar av skolor samtidigt som metrobygget nu slukar så mycket pengar att det övergår förståndet.

Guggenheim Helsingfors är en synnerligen seg uppvisning i det som många upplever är föraktfullt lobbande. Det räckte inte med ett tydligt nej, som bland andra Thomas Wallgren (SDP) påpekat.

Andra menar att uppenbart starka krafter är i rörelse och vi vet inte riktigt vilka och varför, men trots stora resurser har den finländska G-stiftelsen och den inhyrda bundsförvanten konsultbyrån Miltton inte kommunicerat tillräckligt tydligt till folket. Bankiren och projektets frontfigur Ari Lahti har också ägnat de senaste dagarna till att frenetiskt räta ut frågetecken. De handlar om ekonomin och innehållet.

– Museets program ska årligen bestå av två-tre större och tre-fem mindre utställningar. Det är tänkt att ungefär en tredjedel av utställningarna ska genomföras av museets personal i Helsingfors, en tredjedel ska bestå av roterande utställningar från andra Guggenheim-museer och ytterligare en tredjedel ska genomföras i samarbete med andra museer i världen. Utställningar kommer också att genomföras i samarbete med konstnärer i Finland. På så vis skapas ett nära förhållande till det finländska konstsamfundet. Museet kommer till största delen att ha finländsk personal, förklarar Ari Lahti i en insändare i HBL.

Guggenheim är främst ett näringslivsprojekt. Därför är det förståeligt att rederierna vill investera i museet. Då är det bra att minnas att rederierna får årligen av staten stora företagsbidrag (2014: Viking Line 24,4 miljoner, Tallink Silja 14,2 miljoner och Eckerö Line 3,8 miljoner euro). Så hur "privata" är pengarna som rederierna skänker Guggenheim? Samma fråga gäller flygplatsoperatören Finavia som ägs av staten och Finnair där staten är största ägaren.

Tomtreserveringen gäller till årsskiftet. Bild: Jussi Nukari

Enligt Iltalehti är Antti Herlin god för fyra miljarder euro. Det är nio nollor i den siffran och klart att medborgare Herlin betalar mycket skatt som vi kan vara tacksamma för. Ändå är det lite märkligt att stiftelsen Tiina och Antti Herlin lånar 7,5 miljoner till byggkostnaderna. Herlin ger inte en cent, han lånar. Herlins risk är lika med noll. Eller som en bekant säger: Det är som att jag som privatperson har löpande utgifter samt en festsparbössa. Festsparbössan gör jag vad jag vill med. Den är min. Sedan lånar jag 7,5 euro ur festsparbössan åt grannen, som ska ordna mitt 50-årskalas. Grannen samlar ihop av alla i kvarteret, och betalar tillbaka lånet till mig. Har jag då varit en hedersknyffel som ställt upp med egna pengar på ett kalas för alla? Svar: Nej.

Långtradarna, då? Frakten är viktig för rederierna och den är viktig för Helsingfors Hamn. Ingen som HBL talat med kan berätta hur man bygger ett museum och har kvar långtradarna körandes in och ut i hamnen där vid hotell Palace. Det handlar om 50–60 långtradare varje dag året runt plus en omfattande tung servicetrafik som också behöver nå färjorna. Övriga nödvändiga nya trafikarrangemang i området som staden betalar kostar uppskattningsvis 15–18 miljoner euro, enligt den finländska Guggenheimstiftelsen.

Risto Rautava (Saml) som är ordförande i stadsplaneringsnämnden säger att nämnden kan ta ställning till trafiken i och runt hamnen när den får se en detaljplan.

– En sådan görs när stadsfullmäktige säger ja till Guggenheimförslaget. Säkert är att vi inte bygger nya gator, broar eller tunnlar.

Rautava är säker på att museet och långtradarna ryms på samma tomt.

– Det var ett krav i arkitekturtävlingen att beakta trafiken, säger han.

5 saker som talar för Guggenheim

1. Vitaminspruta. Museet betyder mycket för turismnäringen i Helsingfors och har en stor sysselsättande effekt i byggskedet.

2. Värdefulla vyer. Det finns nog inte en huvudstad i världen som vikt en så central tomt som den i Södra hamnen för en parkering med långtradarrally som bonus.

3. Annorlunda. Operahuset, Kiasma och Musikhuset har utvecklats från starkt kritiserade idéer till självklara inslag i huvudstaden och huvudstadens kulturutbud.

4. Startskottet. Kulturen känner inga gränser och knäppa idéer föder nya knäppa idéer.

5. Småpengar. Staden investerar för en knapp halv miljard euro om året. Därmed är byggandet av museet ingen särskilt stor satsning.

------------

5 saker som talar mot Guggenheim

1. Det är fortfarande inte riktigt klart hur verksamhetskostnaderna fördelas mellan stiftelsen som ska sköta museet och staden.

2. Beslutsprocessen har präglats av konsultsnack och den har inte varit riktigt så öppen som förespråkarna säger, vilket inte ökat projektets trovärdighet i stadsbornas ögon.

3. Nya väggar – behöver vi dem? Det är inte brist på byggnader i Helsingfors.

4. Frakten och långtradarna viktiga för både rederierna och Helsingfors Hamn. Fortfarande saknas en plan för exakt hur trafiken in och ut i hamnen ska skötas.

5. Raseriet som präglat den offentliga debatten påverkar politikerna – det är kommunalval i april 2017.

FAKTA

Detta har hänt

Helsingfors stadsstyrelse godkände 17.1.2011 ett avtal mellan staden och Guggenheimstiftelsen om utarbetande av en koncept- och utvecklingsstudie i syfte att utreda möjligheterna att inrätta ett Guggenheimmuseum i Helsingfors.

Stadsstyrelsen beslutade 2.5.2012 förkasta projektet med rösterna 8–7.

Guggenheimstiftelsen publicerade ett nytt förslag i september 2013. I det nya förslaget framställdes det i likhet med det ursprungliga förslaget att Guggenheim Helsingfors ska betona nordisk och internationell design och arkitektur och dessas knutpunkter med övrig modern konst och nutidskonst.

Stadsstyrelsen beslutade 13.1.2014 reservera magasinterminalområdet i Södra hamnen för en arkitekturtävling för en museibyggnad. Guggenheimstiftelsen ordnade därefter en internationell arkitekturtävling i samarbete med Finlands Arkitektförbund, Helsingfors stad och finska staten. Sammanlagt 1 715 förslag kom in i den internationella tävlingen, vilket gjorde tävlingen till en av de största arkitekturtävlingarna i världen.

Tävlingsjuryn på 11 personer valde den parisiska arkitektbyrån Moreau Kusunoki Architectes förslag "Art in the City" till tävlingens vinnare.

Guggenheimstiftelsen, Turism- och Restaurangförbundet rf och Byggnadsindustrin RT rf inrättade våren 2014 Understödsstiftelsen för Guggenheim Helsingfors.

Efter att ha offentliggjort vinnaren i arkitekturtävlingen inledde understödsstiftelsen den fortsatta beredningen av projektet i samarbete med Helsingfors stad. Också representanter för staten kallades till beredningsgruppen. Beredningsgruppen koncentrerade sig på att bedöma projektets genomförbarhet och att bygga upp en genomförandemodell.

Gruppens arbete baserade sig på understödsstiftelsens och Helsingfors stads kostnadskalkyler och bedömningar av genomslagskraften. I beredningsgruppen fanns representanter för staden, understödsstiftelsen, undervisnings- och kulturministeriet och arbets- och näringsministeriet.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00