Så mycket kostar båtplatsen i Svenskfinland – sommargästen betalar ofta betydligt mera

Gästbåtshamnen i Borgå. Bild: Kristoffer Åberg

I flera kommuner får sommargästen fortfarande finna sig i att betala mera för sin båtplats än ortsbon. Prissättningen längs sydkusten är brokig. I fjol satte Högsta förvaltningsdomstolen stopp för Pyttis kommuns kutym att ta dubbel betalning av sommargästerna.

Ansökningstiden för kommunala bryggplatser pågår just nu. På de flesta orter ska räkningen vara betald inom mars månad. Har man inte betalat kan platsen gå till någon som står i kö.

En allmän regel är att ortsborna har första tjing på en bryggplats. När alla hugade ortsbor fått en plats står sommargästerna i tur. Principen om att prioritera ortsbor har starkt stöd i kommunallagen som förpliktar kommunen att se till sina egna medlemmars välbefinnande.

Men beträffande prissättning kan ortsbor inte favoriseras, enligt ett färskt domstolsbeslut. Men vissa kommuner tolkar domslutet annorlunda.

En sommargäst som ansåg det orättvist att han måste betala två gånger högre bryggavgift än Pyttisborna förde saken till HFD, som i november i fjol gav honom rätt. HFD anser att det inte finns tillräckliga grunder för att behandla ortsbor och sommargäster ojämlikt. Inte ens kommunens hänvisning till att båtplatserna subventioneras med kommunala skattemedel var tillräckligt starkt skäl ansåg HFD i sitt beslut, som tillkom med minsta möjliga marginal. Domstolen gav sommargästen rätt med rösterna 4–3.

Småbåtshamn i Hangö. Bild: KSF Media / Arkiv / Marit Lundström

Ojämlikt i Hangö

Alla kommuner är medvetna om "Lex Pyttis" men alla har ännu inte hunnit eller valt att reagera på HFD:s beslut.

I Hangö får utsocknes båtägare fortfarande betala dubbelt så mycket som Hangöborna.

– En del tycker säkert att det här är en stor samhällelig orättvisa, säger stadens jurist Lasse Tallqvist med en portion ironi i rösten.

– Vi har varit i kontakt med Kommunförbundet med en förfrågan om huruvida HFD:s beslut (rörande Pyttis) ska betraktas som allmängiltigt eller inte, men vi har inte fått något svar. Vi funderar fortfarande på hur vi ska göra med det här i framtiden.

Från Kommunförbundet meddelar jurist Saija Haapalehto att man ännu inte fått något allmänt direktiv till stånd. HFD:s beslut är å andra sidan relativt färskt, det gavs den 29 november i fjol.

Lovisa gästhamn, Skeppsbron. Till vänster Niclas Mattsson som basar för gästbåtshamnen. Lars von Haartman (till höger) har lagt till för att låta tanka sin båt. Bild: Kristoffer Åberg

Betalar tillbaka

I Pyttis, mellan Kotka och Lovisa, där hela bråket började har kommunen börjat betala tillbaka det extra påslaget man haft sommargästerna att betala.

– Vi betalar tillbaka, men bara i de fall en båtägare ansöker om återbetalning. Vi söker inte upp sådana som eventuellt har betalat för mycket, säger Ari Lonka, chef vid tekniska avdelningen i Pyttis.

– Domstolen ansåg att alla ska behandlas jämlikt och att vi inte fick favorisera ortsborna. Vad jag förstår kan vilken båtägare var som helst hänvisa till HFD:s beslut ifall kommunen tar en högre avgift än av en kommunmedlem.

I Pyttis har kommunen tvått sina händer från bryggbestyren genom att sälja bryggorna till en privat företagare.

– Vi erbjuder cirka 250 platser och avgiften är samma för alla, säger företagaren Jari Kansikas.

– Att köra med två pris är inte en bra sak för någon. Det leder bara till trixande med bulvaner. Om det sedan händer något med båten, att den brinner eller sjunker, så vet man inte vem ägaren är på riktigt.

I Lovisa kan staden erbjuda cirka 600 båtplatser och alla båtägare behandlas lika oberoende av var de är mantalsskrivna.

– Priset är detsamma för alla, men Lovisaborna står först i tur när platserna delas ut, säger Johanna Lönnfors på Lovinfo som administrerar båtplatserna.

Gästbåtshamnen i Borgå. Bild: Kristoffer Åberg

Liberalt i Borgå

I Borgå har man däremot tolkat HFD så att staden fortfarande kan ta 50 procent mera betalt av personer som inte har någon bindning till orten.

– Man behöver inte vara skriven i Borgå, det räcker med att man äger någon form av fastighet här för att behandlas lika som de mantalsskrivna Borgåborna, säger hamnkapten Janita Pihlaja-Wickholm.

– Vi har tolkat HFD:s beslut så att man inte får ta dubbelt så mycket betalt av sommargästerna, men man kan däremot låta bli att erbjuda dem en båtplats. Det framgår inte hur mycket mer kommunen kan ta betalt av sommargästerna än av ortsborna, förundrar sig Pihlaja-Wickholm.

Av stadens cirka 800 platser går bara några tiotal till båtägare som inte har bindningar till Borgå.

– Vi har sådana som haft båt här i 20-30 år. De hör alltid av sig och så får de en plats.

Ingå småbåtshamn. Bild: KSF Media / Arkiv / Nina Ahtola

Ingå vänder på steken

I Ingå vänder hamnkapten Kim Hagström elegant på problematiken. I stället för att säga att utsocknes betalar mera säger han att Ingåborna betalar mindre.

– Vi ger ortsborna en 25-procents rabatt, säger Hagström.

Ingå Marina som administrerar båtplatserna är ett kommunägt aktiebolag och berörs inte av HFD:s beslut.

– Vi diskuterade saken, men kommunens jurist ansåg att det inte berör oss.

Närheten till Storhelsingfors gör att efterfrågan på båtplatser är stor i Ingå. Hagström har en kölista och han beklagar att alla inte kommer att få en plats.

– Det är ett svårt pussel. Årligen byter 30–35 platser innehavare, medan 40–45 söker en plats.

– Vi har planer på att bygga ut marinan mot havet så att vi i framtiden har 900 platser mot 600 i dag. Det hänger nu på planeringen, det krävs parkeringsutrymmen i närheten av hamnområdet och det är en sak för kommunens planerare.

– Hamnplanen i övrigt är godkänd och nu väntar vi på att parkeringsfrågan löser sig, säger Hagström.

Jämlikt i Raseborg

I Ekenäs i Raseborg hade man förr olika prissättning för ortsbor och utsocknes, men i många år har man fört en jämlik båtplatspolitik, upplyser Gita Boström som ansvarar för utdelningen av stadens båtplatser.

– Vi har en del lediga platser, speciellt för små snurrebåtar. Fakturorna går till betalning nu i mars och nästa månad kan vi ge besked åt dem som står i kö för en plats, säger Boström.

I Hangö, där man alltså fortfarande uppbär dubbelavgift av sommargästerna, kan hamnkapten Thomas Skarpman just nu erbjuda bara ströplatser.

– Vi har totalt ett femtiotal lediga platser, men de flesta finns i Lappvik. I Hangö har jag bara ströplatser att erbjuda.

I Kimitoöns kommun kör man ännu den här sommaren med två pris på bryggplatser. Utsocknes betalar dubbelt upp.

– Vi justerar priserna från och med den 1 januari 2018 och då blir de lika för alla, lovar Thomas Ginlund som ansvarar för uthyrningen av kommunens drygt 500 platser.

Också i Kimitoön vill kommunen på sikt ge över brygguthyrningen åt privata.

– Vi sålde en brygga i fjol och en i år. Det är trenden. Kommunen ska inte konkurrera om priserna med de privata aktörerna, säger Ginlund.

Pargas anger kursen

I Pargas har man infört ett enkelt digitalt bokningssystem där man kan man boka allt från kommunens ishall till båtplatser (https://bokning.pargas.fi) med några enkla klick.

För att boka båtplats väljer man först önskad brygga ur en lista och från bryggkartan ser man om det finns en grön, det vill säga ledig, plats. Ett klick på båtplatsen ger uppgift om bredd, längd och pris.

– Priset är samma för alla, säger miljövårdschef Carl-Sture Österman.

– Utbud och efterfrågan möts ganska väl. I dag vill man gärna ha sin båtplats vid en låst brygga och att sophantering med sortering ingår i priset.

– Vår strävan är att verksamheten ska vara självbärande och där har vi kommit långt på väg. Då slipper man också diskussionen om kommunen sponsrar sommargästernas båtplatser eller inte.

Bild: Grafik: Mikael Bobacka

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning