Se upp för prognoserna

Bild: Wilfred Hildonen

Det finns tre sorters lögn: lögn, förbannad lögn och statistik. Kan man nu lägga till prognoser till listan?

Den bevingade frasen "Det finns tre sorters lögn: lögn, förbannad lögn och statistik" går tillbaka till 1800-talet när statistiken blev retoriskt slagträ i den politiska debatten. Misstänkt upphovsman är den brittiska premiärministern Benjamin Disraeli.

Frasen är en slags varning för att siffror och statistik inte är så oskyldiga som de ser ut. Kanske är det siffrornas tydlighet i kombination med otydligheten som kan ligga bakom dem som utgör faran. Det enkla statistiska påståendet övertygar lätt, medan den komplexa uträkningen och det statistiska underlaget ofta är dolt för publiken.

Bostadsmarknaden hungrar efter information om vart bopriserna är på väg. Stora pengar är i rörelse och det handlar ofta om en av livets största affärer när en bostad byter ägare. Stora fluktuationer på bomarknaden kan rubba hela nationer. Därför är det naturligt att det samlas oerhört mycket information om våra bostadsaffärer.

Fastighetsmäklarna har redan länge presenterat sin egen statistik. Ofta utgår statistiken då från mäklarföretagens egna affärer. Det har varit klokt att ta statistiken med en nypa salt. Mäklarnas främsta mål är att hålla marknaden i liv. Då vill man gärna presentera statistiken i fördelaktigt ljus.

Trovärdigast har Statistikcentralens information varit. Myndigheten presenterar informationen om bomarknaden varje månad, kvartal och år.

Under de senaste åren har Statistikcentralens siffror blivit allt mer tillgängliga för olika aktörer. Det handlar framför allt om teknisk tillgänglighet där Statistikcentralens uppgifter kan matas in i aktörernas tjänster utan manuellt arbete. Det har öppnat för ny och kreativ användning av Statistikcentralens data i kombination med annan information.

It-företaget Reaktor har bland annat utvecklat tjänsten Kannattaako kauppa som förutspår trenden för prisutvecklingen i ett postnummerområde för den närmaste tiden. Kiinteistömaailma och Etuovi.com har med sin partner Ecraft Business Insight byggt en liknande tjänst som ser på utvecklingen på två års sikt på kommunnivå.

Visualiseringen av resultaten är trevlig och gömmer de komplicerade uträkningarna i algoritmerna.

Reaktor lägger in en brasklapp för sin tjänst: "Tjänsten är inte finansiell rådgivning och den historiska prisutvecklingen är inte en garanti för utvecklingen i framtiden. Du använder tjänsten på eget ansvar."

Det är sannolikt att boprognoserna slår fel i något skede. Klokast gör man om man ser prognoserna som en bild av läget just nu. I Reaktors tjänst upptäcker man då bland annat hur stor del av Finland som lever med kraftigt fallande bopriser.

För publiken vore det nyttigast att få veta om när det extraordinära händer. Skjuter priserna i höjden snart? Rasar de som de gjorde i början av 1990-talet? Det är ändå osannolikt att dessa informationssamlande och analyserande tjänster klarar av den uppgiften.

Det i sin tur hänger ihop med begränsningarna med själva metoden. Hur noggrann bild av världen man än lyckas rita upp kommer den bilden troligtvis att missa något som sedan ritar om kartan helt. Statistikern och placeraren Nassim Nicholas Taleb har använt metaforen svart svan om hur skeenden som inte går att förutspå får stora konsekvenser när de trots allt händer. Man ska inte bygga upp sin verklighet på att svarta svanar aldrig dyker upp på ens bakgård. Framför allt ska man inte tro att man vet när de kommer på besök.

Ur Talebs perspektiv är prognostjänsterna bristfälliga per definition. Man ska aldrig ha dem som grund för riktigt viktiga beslut.

Han talar i stället för att man alltid ska stå på stabil finansiell grund så att inga extrema händelser kan ta knäcken på en. På bostadsmarknaden handlar det då om att inte vara alls eller lågt belånad, eller att bo på hyra.

Vi lär ändå få vänta på kommersiella tjänster som pekar ut lämpliga bostäder som vi har råd med utan lån eller med små lån. Dagens lågräntemiljö gynnar snarare tjänster som när bostadsdrömmar med större andel främmande kapital.

Tim Johansson Reporter

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skall man beakta FN:s hållbarhetsmål när man väljer utbildning?

Mer läsning