Schottis på bachskt vis

När Kreeta-Maria Kentala spelar Bach sida vid sida med folkmusik från Kaustby är mötet synnerligen lyckat. Nu blir Bach rena schottisen.

BAROCK/FOLKMUSIK

Kreeta-Maria Kentala

Side by Side (Alba Records)

Det finns musikaliska möten som känns lite krystade, och så finns det de som känns fullständigt naturliga. Att kombinera Bach med finländsk folkmusik låter kanske konstlat men inte då det handlar om en av våra främsta barockviolinister, Kreeta-Maria Kentala. För vad är väl naturligare än att då man är musikaliskt tvåspråkig få en chans att tala båda två? Från hembygden Kaustby och dess starka folkmusiktradition har Kentala begett sig ut i världen och tagit barockens musikaliska språk i suverän behärskning. När hon låter de två mötas handlar det inte om någon ytlig fusion eller konstlade försök att hitta gemensamma nämnare.

Kreeta-Maria Kentala har valt att föra en musikalisk dialog genom att helt enkelt parallellköra Bachs partitor för soloviolin med olika spelmansnummer från Kaustby. Varje Bachsats har fått en partner med rötter djupt i den finländska jordmånen och parallellerna fungerar galant. I D-mollpartitan föregås varje Bachsats av folkmusik, i E-durpartitan är ordningen den omvända. På så vis får man också smaka på olika slags övergångar, vilket är genialt. Känslan då Hintriikki Peltoniemis sorgmarsch övergår i Allemanda, vars melodier så småningom blir mer kromatiska och klättrar upp mot skyarna, är annorlunda än då E-durpartitans drömska Loure övergår i Wiljami Niittykoskis polkamasurka. Ibland blir man verkligen glatt överraskad: A-delen i Arto Järveläs Riippusillan hambo är melodiskt sett så spännande att man funderar en stund – vänta nu, vilkendera stilen rör vi oss i? Och jag kan inte låta bli att le brett då man efter den oerhört kända E-durpartitans preludium landar i en polska som börjar med precis samma melodisnutt. E-durpartitans Gavotte en Rondeau är ju rena schottisen i sig, så den kombinationen är självklar.

De folkmusiknummer Kentala valt är inte vilka slagdängor som helst. De flesta är signerade av kompositörer som hade många strängar på sin lyra. Man kan nog anta att de var bekanta med Bachs tonspråk, eftersom flera Bachlåtar övergått i folktraditionen till exempel i Sverige (Bäck-Johans polska är inget annat än Bach på folkspråk). Melodierna är alltså inte alls enkla eller självklara. Speciellt Kentalas morfar Wiljami Niittykoski (1895–1985) var en melodins mästare, och tänjer sina kompositioner modigt åt olika håll. Hans kompositioner var inte något hela byn spelade på bröllop precis, de var krävande.

Lång tradition

Kopplingen mellan klassisk musik och folkmusik har varit mycket starkare än många föreställer sig i dag, och Kaustbyspelmännen har överlag varit kända för sin märgfulla, fylliga klang i "klassisk stil". Konsta Jylhäs kompositioner innehåller fartfyllda lägesbyten och andra speltekniska utmaningar. Inte för inte har bygden fostrat en hel rad framstående klassiska musiker, förutom Kentala bland andra Jari Valo, Mauno Järvelä och många fler. Alltså passar just Kaustbylåtarna extra bra för ett sådant här möte, eftersom klangkulturen är tillräckligt nära Bachidealet. Att försöka spela Bach och sedan härma legendariska Halsuaspelmannen Otto Hotakainens personliga spelstil skulle ha varit en helt annan femma, men i Kaustby talar instrumentet samma språk oberoende av genre.

Kentalas tolkningar är finurligt mångsidiga, de sträcker sig från vildare intensitet till lyriskt drömmeri, och hela spektret finns både i folkmusiken och i barocken. På så sätt undviker man klichéer i stil med vild folkmusik mot vacker barockmusik. Det är skönt att lyssna till Kentalas folkmusiktolkningar, speciellt i Niittykoskis polkamasurka gör hon något helt eget med krispig rytmanvändning och fräscha pianissimon. Och visst finns det gott om typisk Kaustbystråkteknik ("puntitus") med också. Rytmen är njutbar skivan igenom, oavsett om det är Bach med små rytmiska friheter eller en jämn spelmansrytm, som gjord att dansa till.

Bild: Illustration: Cajsa Holgersson

Bild: Skivkonvolut

Tove Djupsjöbacka Musikkritiker

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00