Sauli Niinistö: Allt var inte bättre förr

Talman Matti Vanhanen (C) och president Sauli Niinistö talade om hatretorik vid riksmötets öppning. Bild: Lehtikuva/Markku Ulander

Presidenten varnade för mekanismerna bakom hat då han öppnade riksmötet, kort efter att ha deltagit vid Förintelsens minnesdag. Han noterade också goda nyheter.

Kanske allt ändå inte var bättre förr? säger republikens president Sauli Niinistö efter att ha läst Ilta-Sanomats bilaga med enbart goda nyheter. Presidenten öppnade årets riksmöte i riksdagen på onsdagen.

– Sannerligen, utvecklingen går i många avseenden i rätt riktning. Vi har all orsak att lita på morgondagen. Särskilt glädjande är uppgifterna om ungdomar. Ute i världen är flickornas ställning på väg att förbättras. Hos oss har ungdomarna till exempel allt sundare levnadsvanor. Också mobbningen ser ut att ha minskat, säger Niinistö.

Dessvärre råder ingen brist på missämja i den internationella politiken, säger Niinistö och pekar ut fyra stora frågor som äventyrar den gemensamma framtiden om man inte finner en gemensam ton.

– Det är lätt att peka ut åtminstone fyra sådana hot. Kärnvapen, terrorism, pandemier och klimatförändringar. Alla fyra är brännande aktuella också i år, säger presidenten och hänvisar till coronaviruset, de internationella kärnvapenavtal som förfaller och till krishärdarna där hotet om terrorism inte undanröjts.

Varnar för att skam kan leda till hat

Niinistö ägnade en stor del av sitt tal till hatets rötter, tecken på antisemitism och rasism, och om att vi inte är immuna i dag.

– Rasism handlar i grund och botten om att göra en person värdelös på grund av hans eller hennes ursprung. Den som blir föremål för rasism upplever hela skalan av känslor från skam till hat. Vi pratar mycket om hatretorik. Men var kommer den ifrån? Bakgrunden är ofta mycket likartad: Att göra någon värdelös, på grund av hans eller hennes åsikter eller agerande. Även detta ger upphov till en bred skala av känslor, från skam till hat, säger Niinistö.

Han manar alla att reflektera över vilket utvecklingsförlopp som driver en människa att agera på ett sätt som man inte hade föreställt sig tidigare. Han varnar också för att stämpla andra på lättvindiga grunder.

– Som individer måste vi alla åtnjuta samma skydd, även mot stämpling. Detta gäller vare sig vi företräder en majoritet eller en minoritet. Om ogrundade öknamn blir vardagliga, förlorar de sin effekt. Det fenomen som vi motarbetar kan bli alldagligt, kännas normalt.

– Utvecklingen ser ut att gå från konfrontation till gradvis växande hat och slutligen till att det mänskliga försvinner. På detta sätt kan en person som har ansetts vara helt vanlig omvandlas och hänfalla åt grymhet, först i ord och sedan i gärningar. Vi talade med er, herr talman, om behovet av en sådan reflektion, kanske genom riksdagens försorg och senast under Gullrandadiskussionerna på sommaren, säger Niinistö till talmannen.

Vanhanen: Inget blocktänk hos oss

Riksdagens talman Matti Vanhanen (C) tackade presidenten och tog i sitt tal upp tangerande frågor om politisk kultur.

I Finland har vi inte blocktänkande, säger Vanhanen.

– Det politiska fältet in vårt land är inte tudelat, utan rymmer många olika alternativ, och för att nå resultat måste man kunna kompromissa mellan dem.

Dessvärre står den offentliga debatten, och intrycket av politiken, i en viss strid med hur det är, säger Vanhanen. För att få uppmärksamhet försöker också politiker använda extremt språkbruk. När riksmötet öppnas sker det i ett läge där "allt fler ledamöter är under juridisk granskning antingen i sin riksdagsposition eller i offentligheten på grund av ord eller gärningar".

Långläsning: På 2010-talet skälvde den politiska kulturen

– Medborgarna delar inte upp våra gärningar inom huset och utanför i olika kategorier, utan det är ett och samma förtroendeuppdrag. Det ger en bild av politiken, säger Vanhanen och påminner om grundlagens krav på värdighet.

Vanhanen varnar också för att politisera juridiken.

Riksdagen ska på torsdag debattera riksåklagarens begäran till riksdagen att kunna åtala Juha Mäenpää (Sannf) efter hans uttalande i riksdagen där han likställde folkgrupper med främmande arter. Ett annat omtalat fall är att riksdagsledamot Ano Turtiainen (Sannf) kallat en polis för en "gnällspik utan balle" på sociala medier.

Grundlagsutskottet behandlar å sin sida utrikesminister Pekka Haavistos (Gröna) agerande inom utrikesministeriet, efter en begäran från oppositionsledamöter.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Många vill välja ekologiskt – också hos frisören

Mer läsning