Saudiskt styre skapar "känsla av panik"

Ett "fullkomligt skräckinjagande" samhälle. Så beskriver en aktivist situationen i det ultrakonservativa Saudiarabien, ett år efter en våg av gripanden av kvinnliga aktivister. Flera av kvinnorna sitter fortfarande bakom lås och bom.

– Det är farligare för oliktänkande nu än det någonsin varit, säger Hana al-Khamri, Mellanösternanalytiker och journalist som vuxit upp i Saudiarabien, till nyhetsbyrån TT.

Hon säger att myndigheterna i hennes gamla hemland skapar en känsla av panik. I dagens Saudiarabien är det inte är ovanligt att en aktivist plötsligt raderar gamla Twitterinlägg eller bränner sina artiklar. De gripna kvinnornas familjer och bekanta övervakas och trakasseras och många har belagts med reseförbud.

– Den nuvarande regimen är fascistisk. De sätter åt alla som inte tänker som de – ekonomer, akademiker, intellektuella och journalister, hävdar al-Khamri som står i kontakt med aktivister både i och utanför Saudiarabien.

Hana al-Khamri, Mellanösternanalytiker och journalist med jemenitiskt påbrå som vuxit upp i Saudiarabien men som nu bor i Sverige. Bild: Ida Borg/TT

Elchocker och piskrapp

Fakta

Saudiarabien

Det oljerika Saudiarabien, som utgör större delen av Arabiska halvön, är en absolut monarki som styrs av kungafamiljen (huset Saud). Kronprins Mohammed bin Salman, även kallad MBS, har de senaste åren haft ett allt större inflytande över politiken i det ultrakonservativa landet.

Omkring 33 miljoner människor bor i landet, varav drygt 6 miljoner i huvudstaden Riyadh. Saudiarabien har inga politiska partier och inget valt parlament. Kungen utser en rådgivande församling, shurarådet, som fått en något utvidgad roll i lagstiftningsarbetet. Även religiösa ledare konsulteras vid viktiga beslut.

Styret grundar sig på Koranen och islamisk rätt, sharia. Landet styrs i enlighet med wahhabismen, en fundamentalistisk riktning inom sunniislam.

Människorättsgrupper som Amnesty International och Human Rights Watch (HRW) anklagar regelbundet Saudiarabien för godtyckliga gripanden, tortyr och dödsstraff, som även döms ut för barn.

Källa: Nationalencyklopedin och Landguiden/UI

Våren 2018 var stämningen en annan, då spirade ett visst hopp i det strängt religiösa kungadömet. Kronprins Mohammed bin Salman, ofta kallad MBS, hade då lanserat reformprogrammet Vision 2030 och fattat beslut om att kvinnor skulle få köra bil – i det enda land i världen där kvinnlig bilkörning inte var tillåten. Då, liksom nu, stod saudiska kvinnor under manligt förmyndarskap.

Men bara veckor innan kvinnor skulle få sätta sig bakom ratten greps de mest tongivande aktivisterna. Fler vågor av gripanden följde och i november publicerade människorättsorganisationen Amnesty International en rapport som slog fast att flera av kvinnorna under förhör utsatts för elchocker, piskningar och sexuella trakasserier. En känd bloggerska ska ha försökt ta sitt liv.

Kort dessförinnan, i oktober, hade världen skakats av mordet på den regimkritiske saudiske journalisten Jamal Khashoggi inne på landets konsulat i Istanbul i Turkiet.

– De genomförde ett brutalt mord på en journalist på diplomatisk mark i ett tredje land. Föreställ dig vad som händer människor inne i Saudiarabien, säger al-Khamri, som lever i Sverige sedan 2011 och precis skrivit klart en bok om kvinnliga journalister i det gamla hemlandet.

Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman. Bild: Francois Mori/TT-AP

Märken efter tortyr?

Såvitt hon känner till har 18 kvinnliga aktivister gripits det senaste året, varav elva i maj i fjol. Inga formella åtal har lagts fram, men kvinnorna anklagas exempelvis för cyberbrott och misstänkt kontakt med "utländska enheter", rapporterar bland andra nyhetskanalen CNN med hänvisning till statliga nyhetsbyrån Saudi Press Agency. Under våren har sju av de elva som ursprungligen tillfångatogs släppts ur fängsligt förvar, i väntan på rättegångar som skjutits upp. Men de övervakas intensivt.

– En vuxen son till en av kvinnorna som släpptes tog ett foto på sin mamma och publicerade det. Dagen därpå greps även han och nu vet ingen vad som hänt med honom, berättar al-Khamri.

Kvar bakom lås och bom finns minst fem kvinnor, bland dem den kända aktivisten Loujain al-Hathloul. Under hösten fick hon ta emot månatliga besök från sina föräldrar och för dem berättade hon till slut om den behandling hon utsattes för i fängelset. al-Hathlouls syskon, som lever i väst, har fört hennes berättelse vidare till medier.

– Nu övervakas hennes föräldrar och får inte resa. Och syskonen pressas enormt, de har fått meddelanden från myndighetsföreträdare och trakasseras på sociala medier så att de ska hålla tyst, berättar al-Khamri.

– Skälet till att Loujain al-Hathloul inte släpps tror jag är att hon har märken efter tortyr på sin kropp. De vill undvika ännu en Khashoggi-skandal.

Fakta

Jamal Khashoggis öde

Den 59-årige journalisten Jamal Khashoggi bodde i exil i USA, där han bland annat skrev kolumner i tidningen The Washington Post. Han var en frän kritiker av Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman och flydde landet i september 2017 sedan prinsen utsetts till tronarvinge.

Khashoggi kritiserade bland annat Saudiarabiens inblandning i kriget i Jemen och beskrev även den rädslans kultur han ansåg rådde i Saudiarabien efter massgripanden av människorättsaktivister och dissidenter.

Khashoggi gick in på Saudiarabiens konsulat i Turkiets största stad Istanbul den 2 oktober för att få dokument som krävdes för att han skulle kunna gifta sig. Han kom aldrig ut ur byggnaden igen.

Till en början hävdade Saudiarabien att Khashoggi lämnat konsulatet efter att ha uträttat sitt ärende. Men 17 dagar efter försvinnandet medgav regimen att Khashoggi dödats under sitt besök. Förklaringen som gavs var att han dog i samband med ett slagsmål som spårat ur. Den 25 oktober ändrade regimen sig och sade att mordet varit planerat av dem som utförde det

Tända ljus i en manifestation för den saudiske journalisten Jamal Khashoggi utanför det saudiska konsulatet i Istanbul i Turkiet, där han mördades. Bild: Lefteris Pitarakis/TT-AP

Ökad press

Uppgifterna om ett kraftigt brutaliserat Saudiarabien har bekräftats av flera oberoende experter som kopplar utvecklingen till kronprins MBS styre. Den massavrättning av 37 personer som genomfördes i april ses som ytterligare en bekräftelse på detta. Thord Janson, saudikännare vid Göteborgs universitet, säger att MBS bryter mot det gamla regelverket om att kungafamiljen ska styra genom konsensus, vilket på sikt kan äventyra hans ställning.

– Han vilar på en stark fot som tidigare familjemedlemmar byggt upp, men den kan eroderas fort, varnar han.

– Samtidigt har den bild av ett reformvänligt Saudiarabien som han försökt måla upp för omvärlden svärtats.

Efter mordet på Jamal Khashoggi höjdes röster i det internationella samfundet som manade till bojkott av Saudiarabien. Men det är tydligt att många länder prioriterar sin ekonomiska relation till det oljerika landet.

– Jag önskar att världen kunde sätta större press på Riyadh, möjligen använda diplomatiska sanktioner. Det är så frustrerande att västerlänningar köper reformargumentet i ljuset av det enorma förtryck som pågår, säger Hana al-Khamri.

Protester för yttrandefrihet och emot den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman när denne besökte Tunisien i november, månaden efter det saudiska mordet på journalisten Jamal Khashoggi. Bild: Hassene Dridi/TT-AP

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46