"Sättet att tala om offentliga sektorn måste förändras"

Ylva Krokfors och Touko Niinimäki anser att kunnande måste belönas bättre inom den kvinnodominerade offentliga sektorn. Bild: Cata Portin

Tre somrar ska den offentliga sektorns anställda betala för konkurrenskraften med sina semesterpengar. – Det känns orättvist, säger Ylva Krokfors och Touko Niinimäki som arbetar i socialsektorn. De vill lyfta fram alternativa förslag och en attitydförändring till offentliga jobb.

– Det råder en ganska snäv syn på tjänstemän. Lite som om man skulle tro att det är någon som går i kostym och bär på papper. Men det är fråga om socialarbetare, vårdare och lärare. Det är också tjänstemän, säger Ylva Krokfors.

Hon är socialarbetare, socialpsykolog, barnträdgårdslärare och nu även doktorand i socialt arbete. En av de högt utbildade kvinnorna i offentliga sektorn. Hon börjar få nog av bilden av offentliga sektorn som antingen är en kostnadspost, eller något som nämns i rubrikerna bara då det uppstår problem i barnskyddet.

Den del av offentliga sektorn som får tilläggsresurser är närmast poliser och gränsmyndigheter. Krokfors påpekar att också polisen har hjälp av förebyggande arbete.

– Jag blir irriterad på att det är så mycket lättare att få mera resurser till polisen, fast mycket av det polisen gör är sådant vi kunde ha åtgärdat redan i förväg. Vi kanske borde hålla oss framme på samma sätt som poliserna lyckats med. För det vi gör i socialsektorn är ju att producera samhällsfred, funderar hon.

Andra sätt att effektivera

Det är inte precis den offentliga sektorns tidevarv som råder just nu, när tillväxten i exporten står mest i fokus.

En tredjedel av semesterlönerna har skurits bort i tre års tid för att finansiera konkurrenskraftsavtalet, och när höstens löneförhandlingar börjar överskuggar industrin och tillväxten den offentliga sektorns behov. Lönediskussionen har också inflammerats av exempel "Sari sjukvårdare", det vill säga lönerundan 2007 när lönerna i allmänhet steg mer än de borde ha gjort.

Touko Niinimäki, socionom som för tillfället koordinerar seniorarbetet på Seta, vill vända diskussionen till att handla om vilket mervärde den offentliga sektorn producerar.

För den egna branschens del lägger han fram alternativa metoder och sätt att tänka i stället för att hålla lönerna nere.

– Jag tror vi måste börja profilera oss med de termer som används i samhället – i marknadstermer. Vad vi producerar och investerar i välmående och arbetskraft, i stället för vad det kostar.

Samhällsfred, välfärd, människor som är delaktiga i samhället och därmed arbetskraft, det är sådant som socialsektorn producerar, räknar Krokfors och Niinimäki upp. Krokfors och Niinimäki har märkt att både socialarbetare och socionomer redan börjat profilera sitt jobb via bloggar och sociala medier, för att synliggöra sådant arbete som tidigare varit osynligt.

Om kostnader är ett problem finns det andra saker man kan titta på än de sakkunnigas löner, anser de.

– Man måste titta på vilka strukturer som finns bakom kostnaderna. Till exempel att tio procent av klienterna inom social- och hälsovården står för åttio procent av kostnaderna, säger Niinimäki och anser att det är där man kan gå in och göra förbättringar.

Ett annat förslag är att se på ledarskapet, sättet att arbeta och att sporra. Det är något som sällan debatteras offentligt, eftersom det råder en hierarkisk kultur och få vanliga löntagare går ut och talar högt.

"Kunskap ska sporras"

Ylva Krokfors har följt med hur bristen på arbetskraft lett till att kranskommuner kring metropolen börjar locka med bättre löner. En del söker sig till Sverige, som lärarna, eller byter jobb.

Ett dilemma är att det inte finns någon löneutveckling trots att man förbättrar sitt kunnande, specialiserar sig och fortbildar sig hela tiden, säger Krokfors. Eftersom jobbet upplevs som ett kall gör man det i alla fall, fast det inte betalas för extra kunnande.

Niinimäki påpekar att det finns en skillnad i hur belöningar fungerar i kvinno- och mansdominerade branscher.

– Forskning visar att belöningarna i kvinnodominerade branscher ofta är jämnt fördelade, för att det rått en uppfattning att kvinnor inte är tävlingsinriktade. I mansdominerade branscher finns mer belöning enligt prestation.

Krokfors efterlyser en kulturförändring för att få till stånd förbättringar på andra sätt än att skära i lönerna.

– För att få en förändring på sikt behövs högutbildade människor. Och för att få högutbildade människor behövs det lön.

Hon ser en risk i att social- och hälsovårdsreformen skapar en glidning i motsatt riktning, då de valfria vårdcentralerna ska ha olika rådgivare och koordinerare, men inte själva servicen.

– Genom andra titlar kan man skapa lägre löner. Jag har en kollega i Stockholm som kallas för "samordnare", säger Krokfors.

Kim Herold: ”Motorsängen hjälper mot snarkningarna”

Musikern Kim Herold, även känd från tv-programmet Selviytyjät, har märkt att en bra säng gör det lättare att återhämta sig och att den till och med förebygger idrottsskador. 5.11.2019 - 14.22

Mer läsning