"Satsa på mindre grupper på dagis i stället"

Bild: Roni Lehti

Då en stor del av dagvårdspersonalen i Nyland marscherar ut på onsdag klockan 12-18 blottar det konflikt kring regeringens förslag om att allt fler i personalen ska ha universitetsutbildning. "Hur kan man motsätta sig det", frågar lärarfacket OAJ. Silja Paavola vid vårdarfacket Super förklarar varför protesterna fortsätter.

Lärarfacket OAJ, dit barnträdgårdslärare med universitetsutbildning hör, marscherar inte ut på onsdag, men nog medlemmar från fackförbunden Talentia, Super, JHL, Jyty och Tehy. Det är de övriga personalgrupper som sköter om barnen på dagis.

Bakgrunden är regeringens förslag om att förstärka småbarnspedagogiken. Det går ut på att personalen i framtiden skulle bestå av minst två tredjedelar högskoleutbildad personal, varav minst hälften ska vara pedagoger från universitetens lärarutbildningar.

Lärarfacket OAJ gläds åt förslaget, och anser att det är i linje med strategin att stärka kunnandet och pedagogiken. Förslaget har lett till ordkrig mellan de fackliga grupperna.

– Om det går enligt de här skisserna skulle det schematiskt innebära att 9 000 eller 10 000 vårdare behöver bytas ut mot barnträdgårdslärare. Har vi ens den mängd som behövs, och har vi råd med det? säger Silja Paavola, ordförande för närvårdarnas fackförbund Super.

Paavola säger att man därtill måste räkna med att pedagogerna har några timmar per vecka för planering. Blir de fler är det en hel dag i veckan som man behöver ta in fler händer för att sköta barnomsorgen under planeringstiden, säger Paavola.

"Känns som en nedvärdering"

Hon oroar sig också för hur nuvarande team värderas.

– Är det då meningen att utbildade barnskötare inte längre ska vara med i pedagogiken, utan vara de som tvättar gummistövlarna och sköter lokalvård? Det känns som ett dissande, samtidigt som verkligheten är att det är ett teamarbete där pedagogik och omsorg hör ihop, säger Paavola.

Om det finns brist på pengar borde de inte användas till annat än att krympa gruppstorlekarna, anser hon.

– Den allra största risken är gruppstorlekarna, det anser också föräldrarna.

Vad det innebär för vårdutbildningen att en stor del av närvårdarna skulle bytas ut mot pedagoger under de kommande tio åren är ännu svårt att bedöma, säger Axxells rektor Lena Johansson.

I nuläget har närvårdarna en utbildning som dels är gemensam, dels till ungefär en tredjedel består av specialisering, bland annat på barn och unga. Hur mycket utbildning i olika inriktningar som erbjuds i framtiden får man se över.

– Närvårdarna har också pedagogik i sin utbildning. Jag förstår inte riktigt varför det måste finnas just fler pedagoger – arbetet innehåller också omsorg och det är ett teamarbete, säger Johansson.

Arcada: Socionomer kompletterar kompetensen

En annan grupp som marscherar ut är barnträdgårdslärare med socionomutbildning. Behörighet som barnträdgårdslärare kan man i dagsläget ha antingen som socionom eller som pedagogie kandidat. I regeringens förslag skulle bara de som har lärarutbildning kunna kallas barnträdgårdslärare.

Yrkeshögskolan Arcada hör till de skolor som utbildar socionomer med inriktning på att bli barnträdgårdslärare, och prorektor Camilla Wikström-Grotell är besviken på att olika grupper ställs mot varandra.

– Det handlar inte om att ställa oss mot varann, utan vi vill ta fasta på att våra socionomer har en bred kompetens som kompletterar småbarnspedagogiken, säger Wikström-Grotell, och hänvisar till att socionomerna är utbildade för att handskas med sociala problem och tidigt stöd för familjer som har det svårt, utöver pedagogiken.

Arcadas personal har tidigare i en insändare noterat att de barnträdgårdslärare som har socionomutbildning inte längre skulle få vara daghemsföreståndare, utan då krävs en tilläggsutbildning på 25 studiepoäng, skriver Arcadapersonalen i insändaren och tillägger att kravet inte gäller vice versa: "Någon tilläggsutbildning för pedagogie kandidater som inriktar sig på att stöda utsatta familjer och barn har det inte varit tal om."

Wikström-Grotell noterar att det redan nu krävs fler studiepoäng av socionomer än av kandidater vid universitetet, och befarar att det i framtiden leder till att socionomer väljer något helt annat område i samhället att jobba på. Hittills har ungefär hälften av socionomerna vid Arcada valt att ta barnträdgårdslärarbehörighet.

– Socionomer har möjligheter till andra jobb också, och det kan leda till att attraktionskraften i att ta den här behörigheten minskar. Bristen på svenskspråkiga barnträdgårdslärare är redan stor, säger hon.

Vissa daghem kan vara tvungna att vara stängda på onsdag. Här kan du läsa mera om det.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00