Såpa med skygglappar

Straff. Tommy (Julian Rhind-Tutt, i mitten) och James (Russell Tovey, t.h.) är två av fångarna i New South Wales.Bild: BBC/Yle

Den brittiska dramaserien om en straffkoloni i Australien 1788 blir, trots en intressant premiss, mest en såpa som väjer för viktiga frågeställningar.

Deporterade, TV1 21.35

Den sjudelade brittiska dramaserien Deporterade (Banished, 2015) utspelar sig i New South Wales, Australien år 1788. Den första brittiska straffkolonin av fångar har etablerat sig på den jättelika ön och här tvingas nu runt 1000 fångar och 100 soldater och officerare leva sida vid sida under miserabla förhållanden. För att hålla de frivilliga officerarna nöjda har Arthur Phillip (David Wenham) den första guvernören i New South Wales, upprättat följande lag: de få kvinnor som finns bland fångarna är förbehållna officerarna. Inget fraterniserande fångar emellan med andra ord, om det inte är så att ett äktenskap har ingåtts.

Den första delen av serien uppehåller sig mycket vid konsekvenserna av denna lag. Fången Elizabeth Quinn (MyAnna Buring) hittas nämligen i männens sovsal där hon delat bädd med sin älskade Tommy Barrett (Julian Rhind-Tutt), ett brott som han kommer att hängas för. Men Elizabeth vägrar lämna ut hans namn, vilket i stället resulterar i piskrapp för hennes del. De önskar gifta sig men eftersom de båda har äkta hälfter hemma i Storbritannien kommer det inte på fråga. Kolonins pastor Johnson (Ewen Bremner från Trainspotting) vägrar nämligen godkänna guvernörens lagstadgade rätt att upplösa deras tidigare äktenskap.

För James Freeman (Russell Tovey) är problemen av annan natur. Hans mat blir ständigt stulen av fånglägrets smed och mobbare nummer ett Marston (Rory McCann, mest känd som The Hound i Game of Thrones).

Det är inte det att premissen är dålig – tvärtom. Det finns en uppsjö intressanta frågor om just den här tiden i historien: hur gick det till när Australien koloniserades, hur påverkade det urbefolkningen, och vad innebar det att bygga upp en ny civilisation i huvudsak bestående av människor som tvingats dit, som straff?

Men Deporterade lyckas undvika nästan samtliga frågeställningar. Urbefolkning nämns men syns inte och det finns heller ingen vilja att sätta saker i ett större perspektiv. Vi är väldigt mycket just på den här stranden, i den här delen av kolonin, med dessa utvalda människor.

Och ändå ger serien oss ingen tid att lära känna någon – varken de snälla eller de avskyvärda. Den har så bråttom att visa oss hur hemskt det är i kolonin att den går rakt på sak. Men det hemska blir yta, en obehaglig men tunn yta. För hur mycket kan vi bry oss om James Freemans pågående svält när allt vi vet om honom är att han en gång sade ifrån när Marston tog mat från en kvinna. Enligt Deporterade är det alldeles tillräckligt för att förstå att han är en "good guy". Men varför är han i New South Wales? Varför är någon alls där? Vad har de gjort? Vad har de dömts för? Och vilka är officerarna? Vad har de lämnat bakom sig?

Deporterade vill vara mycket grymmare, råare, allvarligare än den är. Resultatet är en serie som tar sig själv på alldeles för stort allvar, med stora ord och deklameringar. Men det är sist och slutligen en såpa, trots att den utspelar sig 1788 och trots att den har verkliga händelser i ryggen.

Martina Moliis-Mellberg Reporter

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00