EU enades om budgeten – Ungern och Polen med på kompromissförslag

Tysklands förbundskansler Angela Merkel, till vänster, talar med Europeiska rådets president Charles Michel, i mitten och Luxemburgs premiärminister Xavier Bettel under ett rundabordsmöte under ett EU-toppmöte vid Europeiska rådets byggnad i Bryssel den 10 december 2020. Bild: Olivier Matthys/LEHTIKUVA-AFP

EU:s budgetstrid är över. Toppmötet i Bryssel har enats om en uppgörelse om nästa långtidsbudget och coronastödpaket. Kritiska röster talar samtidigt om alltför stora eftergifter till Ungern och Polen.

Med bara tre veckor kvar till årsskiftet lever hoppet i EU om att äntligen kunna sjösätta nästa långtidsbudget för åren 2021–27 och samtidigt dra igång unionens stora coronastöd.

"Nu kan vi inleda implementeringen och bygga upp våra ekonomier igen. Vårt unika återhämtningspaket kommer att driva vår gröna och digitala övergång", skriver EU:s permanente rådsordförande Charles Michel på Twitter sedan överenskommelsen blivit klar vid 19-tiden på torsdagskvällen.

"Europa går framåt! 1,8 biljoner euro för att sätta kraft bakom vår återhämtning", twittras i sin tur från EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

"Stor framgång"

Kritik finns dock mot att uppgörelsen är en eftergift för Ungern och Polen, som hotat med sitt veto mot den uppgörelse som ska se till att alla medlemsländer följer grundläggande rättsstats- och demokratiprinciper.

Den kompromiss som har arbetats fram av ministerrådets ordförandeland Tyskland har dock accepterats av samtliga medlemsländer.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Ungerns premiärminister Viktor Orbán hälsar med armbågarna vid ett av höstens toppmöten i Bryssel. Nu möts de igen. Arkivfoto. Bild: Olivier Hoslet/AP/TT

Den kompromiss som nåtts handlar bland annat om att ett utlåtande från EU:s domstol ska sökas, innan de nya rättsstatsreglerna börjar gälla. Därmed kommer införandet att dra ut på tiden, vilket tolkats som en eftergift till de två vetohotande länderna, som båda har parlamentsval de närmaste åren.

Medborgarkritik

Att Ungerns regering försöker utropa den kompromiss som tagits fram som en seger tar han relativt lätt på.

Oktawiusz Chrzanowski från polska medborgargruppen Akcja Demokracja är dock kritisk.

"Europa får inte ge efter: det är deras ansvar att inte låta autokraterna splittra, försvaga och slutligen montera ned Polen och det europeiska projektet", skriver Chrzanowski i ett uttalande.

Vad säger parlamentet?

För att säkra ett definitivt ja behöver uppgörelsen även få stöd av EU-parlamentet, som väntas rösta om budgeten nästa vecka.

Hittills säger åtminstone de två största partigrupperna ja.

"Det här är en viktig seger", twittrar finländske ledamoten Petri Sarvamaa, som varit en av parlamentets huvudförhandlare i frågan, och får medhåll av sin gruppledare i konservativa EPP, tyske Manfred Weber.

"Jag hoppas att toppmötet i dag kan avblockera godkännandet av nästa sjuårsbudget och återhämtningsfonden utan att flytta ett enda komma", skriver i sin tur gruppledaren för socialdemokratiska S&D, spanska Iratxe García Perez i ett uttalande.

Klimat och Turkiet

Andra frågor på själva toppmötet är en klimatdiskussion om nya utsläppsmål till 2030. Enligt en EU-källa finns ett "brett stöd" för det föreslagna målet om att minska utsläppen till år 2030 med minst 55 procent jämfört med 1990.

EU:s stats- och regeringschefer har samtidigt gått igenom sina relationer till USA och återigen förlängt sina sanktioner mot Ryssland med anledning av kriget i östra Ukraina.

På toppmötesagendan står även frågan om utökade sanktioner mot Turkiet, bland annat för det kritiserade letandet efter olja och gas utanför Cypern.

EU:s stats- och regeringschefer samlas klockan 13 i Bryssel för årets sista toppmöte.

Eftermiddagen ska ägnas först åt läget i coronapandemin, följt av diskussioner om klimatförändringarna, i hopp om att enas om nya utsläppsmål för år 2030. Kvällens arbetsmiddag domineras av utrikesfrågor, främst relationerna till USA och Turkiet.

Fredagen inleds med samtal om relationerna till EU:s södra grannskap – Nordafrika och Mellanöstern – följt av kampen mot terrorismen. Mötet avslutas sedan med ekonomiska diskussioner om läget i eurozonen.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kommer även att informera om sin middag med Storbritanniens premiärminister Boris Johnson.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Diamanter är det ultimata vintageköpet

Mer läsning