Sannfinländarna vill inte straffa länder som begår brott mot demokratin

Bild: Maija Hurme

EU vill lättare kunna straffa länder som Ungern och Polen, som bryter mot rättsstatsprincipen. Sju av åtta finländska partier står bakom planerna – men Sannfinländarna är helt emot dem.

Demokratin försvagas i Ungern och i Polen. Ungerns premiärminister Viktor Orbáns parti Fidesz har tagit kontroll över oberoende institutioner och gjort det svårt för oppositionen och civilsamhället att verka i landet. Flera oberoende medier har tagits över av Orbáns allierade och blivit regeringens språkrör.

I Polen har regeringspartiet Lag och rättvisa (PIS) velat sänka pensionsåldern i domstolarna för att få in nya regeringstrogna domare, samt försökt kontrollera medierna.

– I Ungern finns starkt antisemitiska kampanjer mot (den ungerskfödda miljardären) George Soros. De senaste åren har Orbán också varit starkt antimuslimsk. Utvecklingen har gått längst i Ungern, men det finns liknande tendenser i Polen, säger Ann-Cathrine Jungar, docent vid Södertörns högskola och specialist på populistiska och högerradikala partier.

Polen får mycket EU-pengar

EU-kommissionen är starkt kritisk till utvecklingen och har vidtagit åtgärder mot Polen och Ungern. Men kommissionen anser att EU borde kunna göra mer. De har föreslagit att EU borde kunna strypa pengarna till länder som begår brott mot demokratin, en möjlighet som alltså ännu inte finns i EU-lagstiftningen.

Både Ungern och Polen är nettomottagare, det vill säga de får mer pengar från EU-budgeten än vad de betalar in. Polen fick över 11 miljarder euro i jordbruks- och regionalstöd av EU 2017. Det skulle med andra ord svida om landet blev av med EU-pengarna.

I HBL:s EU-valkompass fick de finländska partierna svara på påståendet "EU ska lättare kunna straffa medlemsländers brott mot demokratin". Vänsterförbundet, Socialdemokraterna, De gröna, Centerpartiet, SFP, Samlingspartiet och Kristdemokraterna svarar att de instämmer helt med påståendet.

I sina motiveringar skriver flera av partierna uttryckligen att man ska kunna strypa EU-stödet till länder som begränsar demokratin.

"Centern stödjer kommissionens förslag att genom en budgetmekanism kunna kontrollera att länderna respekterar rättsstatsprincipen", skriver Centerpartiet.

"Vi vill att EU skall ingripa när medlemsländer stiftar lagar som bryter mot mänskliga rättigheter eller rättsstatsprincipen. Ett sätt är att strypa EU-stöden till dessa länder så att beteendet får ekonomiska konsekvenser", skriver SFP.

"Farlig utveckling måste avstyras"

De gröna skriver att EU stenhårt ska hålla fast vid sina grundvärderingar: laglighet, demokrati, rättsstaten samt grund- och mänskliga rättigheter. De främjas av EU globalt, och Gröna frågar sig hur EU ska kunna kräva att andra lever upp till värderingarna om inte EU-länderna själva gör det.

"Den farliga utveckling som pågår i medlemsstater som Polen och Ungern måste målmedvetet avstyras. Fria val, fria medier, ett oberoende domstolsväsende och förutsättningar för medborgarsamhället att finnas till och verka är saker som måste försvaras överallt. Medlemsländerna förutsätts följa dessa principer, om inte annat så med hot om sanktioner och villkor för EU-finansiering", skriver Gröna.

SDP formulerar sig mer allmänt:

"En av de viktiga uppgifter som EU har är att med ännu större vikt fokusera sitt agerande på att stärka demokratin också i enskilda medlemsländer", skriver partiet.

Samlingspartiet anser att Finland har en särskild roll som förespråkare av yttrandefrihet, rättsstatsprincipen och jämställdhet.

"Rättsstatsmekanismen, med vars hjälp kommissionen kan övervaka utvecklingen av rättstatssituationen i medlemsländerna fick sin början genom Finlands, Tysklands, Nederländernas och Danmarks brev till kommissionen år 2013 då Samlingspartiet var statsministerparti. Att ställa värnande av rättsstatsprincipen som villkor för EU-finansiering är en välkommen förändring som Samlingspartiet förespråkar", lyder motiveringen.

Sannfinländarna sticker ut

Av åtta partier har endast ett en avvikande åsikt. Sannfinländarna är helt emot att EU lättare ska kunna straffa medlemsländers brott mot demokratin.

"Problem uppstår redan när man ska formulera vad som är ett brott mot demokratin. Är vissa omröstningsbeslut, till exempel EU-kritiska sådana, ett brott mot demokratin, så som det ofta framställs?" skriver Sannfinländarna i sin motivering.

Ann-Cathrine Jungar säger att Sannfinländarnas svar är väntat av två olika anledningar. Dels är partiet generellt emot ökat EU-inflytande och vill att länderna ska få bestämma själva, dels är Sannfinländarna, som andra högerradikala partier, kritiker av den liberala demokratin.

Liberal demokrati innebär mer än ett majoritetsstyre. I den ingår press- och organisationsfrihet, rättigheter för minoriteter, oberoende domstolar och internationella konventioner. En liberal demokrati är alltså ett system där majoriteten inte får göra helt som den vill, utan måste respektera vissa rättigheter.

– Högerradikala partier är kritiska till den liberala demokratin, som begränsar folksuveräniteten.

Men är det, som Sannfinländarna skriver, problematiskt att formulera vad som är ett brott mot demokratin? Inte enligt Ann-Cathrine Jungar. Hon säger att olika åsikter hör till politikens hjärta. Det är alltså inte odemokratiskt att till exempel vara kritisk till EU eller invandring, bara besluten tagits i rätt ordning och det funnits en möjlighet till fri offentlig debatt.

Ytterhögern omorganiserar sig

EU-kommissionens förslag om att kunna strypa pengarna behandlas nu inom EU-maskineriet. EU-parlamentet har preliminärt sagt ja, men parlamentets linje kan ändras efter EU-valet. Dessutom ska förslaget få en kvalificerad majoritet i EU:s ministerråd – där alltså även Ungern och Polen sitter.

Till saken hör att partikartan i EU-parlamentet håller på att ritas om. Viktor Orbáns Fidesz har hittills suttit i EPP, samma grupp som Samlingspartiet och Kristdemokraterna. EPP har tillfälligt fryst ut Fidesz, men inte fattat ett slutgiltigt beslut om huruvida de vill sparka ut partiet.

Samtidigt försöker italienska Legas ledare Matteo Salvini samla ytterhögerpartierna i en ny grupp. Det är mycket möjligt att Fidesz lämnar EPP självmant och ansluter sig till Salvinis grupp. Även Sannfinländarna och Dansk folkeparti har visat intresse.

Polens PIS har däremot hittills suttit i ECR, samma grupp som Sannfinländarna. Det är oklart huruvida PIS vill alliera sig med Salvinis gäng. Lega är nämligen öppet Rysslandsvänliga, medan det i Polen finns en stark kritik mot Ryssland. Även Sverigedemokraterna har kritiserat den nya gruppen av samma anledning – i Helsingin Sanomat frågade partiledarten Jimmie Åkesson varför Sannfinländarna vill alliera sig "med italienska och franska Rysslandsvänner".

Fakta

Så mycket pengar får Ungern och Polen av EU

Polen får 11,9 miljarder euro per år i EU-stöd och betalar 3 miljarder euro i medlemsavgift till EU.

52 procent av stöden till Polen är regionstöd och 45 procent jordbruksstöd.

Ungern får 4 miljarder euro per år i EU-stöd och betalar 0,8 miljarder euro i medlemsavgift.

60 procent av stöden till Ungern är regionstöd och 37 procent jordbruksstöd.

Jämförelsevis får Finland 1,5 miljarder euro i EU-stöd och betalar 1,6 miljarder euro i medlemsavgift.

64 procent av stöden till Finland är jordbruksstöd, 21 procent forskningsfinansiering och 9 procent regionstöd.

Siffrorna gäller år 2017.

Källa: EU-parlamentet

Byggnadsarv kräver vård och goda produkter

På Illby gård i Borgå värnar man om det gamla genom att ta väl hand om sina byggnader. Målningen av karaktärshuset var ett stort projekt, men något man räknar med att ha glädje av länge. 13.6.2019 - 09.39