Sannfinländarna vill grunda svensk avdelning

Sannfinländarna breddar sin språkpolitiska repertoar. Partiet planerar en egen svensk avdelning och utlovar mer verksamhet på svenska. Det hävdar partiets representanter i Österbotten och Nyland.

– Vi har försökt arbeta på bägge språken och främja språklig jämlikhet här i Korsholm, säger Micael Westerholm som är medlem i Sannfinländarnas kretsstyrelse i södra Österbotten.

Han välkomnar partikansliets beslut att ge ut broschyrer på svenska inför nästa riksdagsval.

– Det går inte att driva kampanj utan svenskt informationsmaterial i de här trakterna. Många har frågat efter svenska broschyrer då vi rör oss ute på fältet, säger Westerholm.

Sannfinländarnas krets i södra Österbotten har planerat att ordna tvåspråkiga evenemang under upptakten till riksdagsvalet.

"Angrepp mot svenskan Terhos grej"

– Det finns många som sympatiserar med oss i flyktingfrågan. Stötestenen har oftast varit vår syn på den obligatoriska undervisningen i svenska i de finskspråkiga skolorna, säger Westerholm.

Det svenska språkets ställning togs inte upp på Sannfinländarnas presskonferens på måndagen. Har ni mjukat upp er språkpolitiska linje?

– Direkta angrepp mot svenskan var nog mera Sampo Terhos grej, men han hör ju inte till vårt parti längre. Jag upplever att vår ordförande Halla-aho och vår partisekreterare Slunga-Poutsalo har en ganska positiv inställning till svenskan och tvåspråkigheten. Vi är ett nytt parti nu, säger Westerholm.

Enligt Westerholm existerar det bland annat planer på att grunda en svensk avdelning inom partiet.

– En sådan avdelning skulle samla svenskspråkiga från olika håll i landet, men det är ännu oklart vad en sådan avdelning skulle göra och vad det skulle kosta att upprätthålla en sådan verksamhet, säger Westerholm.

I Sannfinländarnas krets i mellersta Österbotten har man inte hört talas om några svenska charmoffensiver.

– Nej, det har nog varit stiltje här. Vi har inte planerat några svenska evenemang i Karleby, säger vice ordförande Boris Nygård i Sannfinländarnas kretsstyrelse i mellersta Österbotten.

Han medger utan omsvep att Sannfinländarna inte har lyckats locka så värst många finlandssvenskar till sina led i Karleby med omnejd.

– Landskapsreformen är nog en sak som engagerar folk här så det kan ju hända att vi kan locka med nya väljare som delar vår åsikt i just den frågan, säger Nygård.

Ingen dramatik med svenska och samiska

I västra Nyland välkomnar man partiets planer på att höja den tvåspråkiga profilen.

– Visst har vi behov av tvåspråkiga broschyrer här i Raseborg. Vi lät trycka sådana redan i samband med kommunalvalet i fjol, berättar ordförande Tatu Tyni som basar för Sannfinländarnas lokalavdelning i Raseborg.

Har ni blivit mer pragmatiska i språkfrågan?

– Svårt att säga. Vi motsätter oss språkligt övervälde överlag och det att man kör över en annan språkgrupp. Även om svenskan är i majoritet här i Raseborg så ser Finland väldigt annorlunda ut i Joensuu eller Villmanstrand. Där har man kanske större nytta av ryskan, säger Tyni.

Sannfinländarna i Nyland tror att det finns alla chanser att utöka väljarstödet i Raseborg.

– Raseborgarna är väldigt företagsamma och fosterländska oavsett språktillhörighet. Och det är vi Sannfinländare också, säger Tyni.

På partikansliet vill ingen kommentera gräsrötternas synpunkter om den tvåspråkiga balansgången på grund av ett pågående partistyrelsemöte. Partiets kanslichef Tiina Sivonen hänvisar till partisekreterare Riikka Slunga-Poutsalo, men hon återbördar inte SPT:s ringbud.

– Jag ser ingen större dramatik i att använda svenska och samiska. Det har vi gjort på webben redan en tid nu, säger kanslichef Tiina Sivonen på Sannfinländarnas kontor i Helsingfors.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00