Den brittiska krisnotan skenar

Storbritanniens finansminister Rishi Sunak förlänger krisåtgärder i pandemin och sänker årets tillväxtprognos. Arkivbild Bild: Kirsty Wigglesworth/TT-AP

Den brittiska krisnotan blir oväntat stor, enligt en budget från premiärminister Boris Johnsons regering. För att få ordning på statsfinanserna planeras en kraftig höjning av bolagsskatten om två år.

Bolagsskatten för de största och mest lönsamma brittiska företagen höjs från 19 till 25 procent 2023.

Skattehöjningen är den första i sitt slag i Storbritannien på nästan 50 år och får genast hård kritik från näringslivet.

"Rättvist och nödvändigt"

Finansminister Rishi Sunak beskriver den dock som rimlig mot bakgrund av det statliga stöd på över 100 miljarder pund som de brittiska företagen har fått i coronakrisen.

– Det är rättvist och nödvändigt att be dem att bidra till vår återhämtning, säger Sunak när han presenterar budgeten för budgetåret som inleds i april.

Den höjda bolagsskatten beräknas dra in 11,9 miljarder pund extra under budgetåret 2023/24. Tillskottet väntas sedan öka till 17,2 miljarder 2025/26.

Den brittiska bolagsskatten har inför den nu stundande höjningen sänkts successivt sedan början av 1970-talet, då den toppade på 52 procent. Senaste sänkningen till 19 procent gjordes 2017 och det fanns tidigare en plan för att fortsätta dra ned bolagsskatten till 17 procent.

För att mildra effekterna när skattehöjningen införs 2023 erbjuds brittiska företag samtidigt omfattande skatteavdrag för företag som satsar på investeringar.

Utdragna nedstängningar

Förslaget om en höjd bolagsskatt kommer samtidigt som en ny budget presenteras, där underskottet för budgetåret 2021/22 blir oväntat högt: 234 miljarder pund eller drygt tio procent av landets BNP.

Enligt Sunak är målet att gradvis sänka budgetunderskottet ned till 2,8 procent av BNP 2025/26.

Underskottet som andel av BNP ökar kraftigt till följd av att Storbritannien förutom att ha lämnat EU samtidigt är ett av de länder som drabbats värst av covid-19 och gjort omfattande och utdragna nedstängningar för att stoppa smittspridningen.

Det kommer enligt Sunak dröja till 2022 innan den brittiska ekonomin har fått upp landets BNP till nivån före pandemin. Och om fem års tid kommer landet, enligt regeringens beräkningar, att vara 3 procent mindre än vad det skulle ha varit utan pandemieffekterna.

Förlängt permitteringsstöd

I budgeten för 2021/22 föreslår Sunak bland annat en förlängning av det permitteringsstöd som skulle ha upphört i april med ytterligare fem månader. Dessutom kommer det att utvidgas till att omfatta även egenföretagare.

Sunak utlovar även direktstöd till företag som drabbas av pandemin på upp till 25 miljarder pund vid sidan av ett nytt program för likviditetsstöd till företag där de kan låna upp till 10 miljoner pund per företag.

Det system för skattelättnader som införts i krisen förlängs också, däribland en momssänkning till 12,5 procent för besöksnäringen. Detta beräknas kosta fem miljarder pund.

Den brittiska regeringens budget för 2021/22 beräknas ge ett underskott på 234 miljarder pund (motsvarande 270 miljarder euro). Det motsvarar 10,3 procent av BNP och är en rejäl uppjustering av underskottet jämfört med beräkningarna i november. Då låg prognosen på ett underskott på 7,4 procent av BNP.

Budgetåret 2020/21, som avslutas i mars i år, beräknas samtidigt ha gett ett underskott på 17 procent av BNP eller 355 miljarder pund, vilket bara det antas ha lyft den brittiska statsskulden till 88,8 procent av BNP.

Tillväxten i år beräknas till 4 procent i en ny brittisk krisbudget. I november låg prognosen på 5,5 procent.

Samtidigt höjer den brittiska regeringen prognosen för landets tillväxt 2022 till 7,3 procent, mot 6,6 procent i november. Därefter väntas tillväxten stabiliseras kring 1,6–1,7 procent under följande tre år.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning