Sångargossens väg ut i världen och tillbaka

Tonsättaren Jukka Linkolas och librettisten Helena Tornbergs opera Abrahams gästabud handlar om bondsonen och basbarytonen Abraham Ojanperä (1856–1916). Operan uruppfördes på en friluftsscen i gamla Limingo förra sommaren, men har nu också gästat Musikhuset i Helsingfors.Bild: Skopix

Linkolas slagkraftiga och färgrika musik gick aldrig på tomgång och barytonen Tomi Punkeri i titelrollen som Abraham Ojanperä har stjärnkvalitet. Operan Abrahams gästabud tilltalar HBL:s recensent.

Abrahamin pidot.

Musik: Jukka Linkola; libretto: Helena Tornberg; regi och koreografi: Jouni Prittinen; kostym: Henna Parkkinen.

I rollerna: Tomi Punkeri, Johanna Kropsu, Virva Puumala, Emma Hannonen, Juhani Alakärppä, Ahti Alatalo, Lassi Makkonen, Janne Sihvo, Petra Rissanen, Marja Kukkala, Asta Tikkanen, Satu Lotvonen, Marjukka Tolppanen, Andrei Zelenski, Sanna Korpi och Jukka Tallgren.

Kör, barnkör och dansare; kammarorkestern Oulunsalo Ensemble förstärkt med extra musiker, dirigent Ville Mankkinen.

Musikhuset 22.2, även 23.2.

Abraham Ojanperä (1856–1916) var bondsonen från Limingo som blev Finlands främste basbaryton, en operasångare och pedagog. Det var han som 1892 sjöng titelrollen vid uruppförandet av Sibelius Kullervo.

Tonsättaren Jukka Linkolas och librettisten Helena Tornbergs opera Abrahamin pidot (Abrahams gästabud) fick sitt uruppförande på en friluftsscen i gamla Limingo förra sommaren. Nu gästade hela den stora ensemblen Musikhuset med två föreställningar.

Operor om historiska personligheter blir ofta ett slags snabbspolningar av huvudpersonens liv, då man försöker få in ett stort antal händelser och håller fast vid kronologin. Till en viss grad lider Abrahams gästabud av samma problem. Man hinner inte riktigt fördjupa sig i situationer och stämningar innan man rusar vidare.

Viktiga teman – motsättningen mellan utbildning och jorbrukssamhället, kvinnans ställning, byggandet av den finska kulturidentiteten – dyker upp i de åtta scenerna. Ojanperäs generösa och njutningslystna natur fungerar som en röd tråd, och hans bisexualitet lyfts fram på ett elegant sätt. Hans barndom får ganska mycket utrymme, vilket är motiverat. Ojanperä miste tidigt sina föräldrar och fick stå ut med trakasserier, men ändå upptäcktes hans talang och han fick den stöd han behövde. Hans dödsfruktan och mardrömmar hade väl sitt ursprung i barndomens erfarenheter.

Psalmmelodi

Operans senare hälft är mer helgjuten. Här kontrasteras den stora världen mot hemtrakterna, som uppenbart var mycket kära för Ojanperä. Han dog i Limingo i sin hemgård Aappola som har bevarats som museum.

Linkolas slagkraftiga och färgrika musik gick aldrig på tomgång under de drygt två timmarna. Övergångarna var smidiga, körsatsen klangfull och solisternas stämmor meningsfulla om också krävande, inte minst de knepiga koloraturerna i den unge Abrahams (Emma Hannonen) stämma. Rösterna var elektroniskt förstärkta och hördes följaktligen bra, men på många ställen saknade jag en textapparat. Psalmmelodin som introducerades tidigt och återkom i operans slut är lyckad, men idén att låta publiken stämma in i psalmen kändes konstig.

Barytonen Tomi Punkeri som sjöng titelrollen har stjärnkvalitet: sångtekniken är ledig, rösten nyansrik och utstrålningen stark. Sopranerna Virva Puumala och Johanna Kropsu var likaså starka i rollerna som Ojanperäs älskade Aurora och den självständiga barndomsvännen Katri.

Orkestern, med konsertmästaren Sinikka Ala-Leppilampi i spetsen, gjorde väl ifrån sig. Den gedigna dirigenten Ville Mankkinen höll i alla trådarna och återställde snabbt ordningen då sångensemblen ett par gånger kom i otakt med orkestern.

Föreställningens drivkraft är en äkta stolthet över hembygden och dess stora styrka är de fungerande och underhållande masscenerna. En eloge går till regissören och koreografen Jouni Prittinen samt till de sjungande och dansande krafterna på scenen, varav många studerar vid Uleåborg yrkeshögskola.

Anna Pulkkis

Genominformation förutspås ge bättre hälsa – men vad är ett genom egentligen?

Människans arvsmassa, hennes genom, är som ett bibliotek med oerhört mycket information. Därför väntas genominformation ge svar på många frågor om sjukdomar. 23.5.2018 - 00.00