Sandra Eriksson vill att alla ska kunna prata om menstruation: "Mensen är en positiv sak"

Sandra Eriksson led av PMS-besvär och mens inför och under samtliga stora tävlingar säsongen 2016. Bild: Timo Jaakonaho / Lehtikuva

– Mensen är en bra check att kroppen mår bra och fungerar. Då en tänker efter är nog mensen rätt fantastisk, säger Sandra Eriksson som vill att både flickor och pojkar ska lära sig att tala om menstruation på ett naturligt sätt.

På fredag firar vi den internationella mensdagen. Dagen finns till för att uppmärksamma vikten av att släppa tabun kring mens och att ge världens flickor och kvinnor tillgång till mensskydd, toaletter och rent vatten.

Den finländska friidrottsstjärnan Sandra Eriksson har ett viktigt tips till unga flickor oberoende om de är idrottare eller inte:

– Ladda ner en mensapp till telefonen, bokför din mens och skriv ner hur du mår. Det hjälper dig att förstå din kropp så mycket bättre. Jag tror att det kan göra en stor skillnad och få dig att känna att du har en större kontroll.

Eriksson vet vad hon talar om. Som ung idrottare talade hon själv inte om sin menstruation eller sin menstruationscykel utan det var något som var närvarande vissa stunder men som inte berördes på något sätt.

– Jag tycker det viktiga är att inse att mensen är en positiv sak. Den är ett tecken på att kroppen fungerar som den ska. Jag vet att det ibland kan finnas en syn att utebliven mens är ett tecken på bra form men det är det inte i verkligheten, säger Eriksson.

Hon vill att såväl unga som äldre, både flickor och pojkar, män och kvinnor ska kunna prata om menstruationen som något naturligt precis på samma sätt som idrottare talar om träning, kost och välmående.

– Det är viktigt att vara öppen om mensen och att få kunskap. Det talas ofta om att män inte vet så mycket om menstruation men inte vet vi kvinnor heller alltid så mycket om mensen själva, säger Eriksson.

– Jag hoppas att de som är unga i dag får lära sig om mensen på ett bättre själv än jag och de som är jämnåriga med mig fick. Jag önskar att vi haft föreläsningar om mens under träningsläger.

2016 en vändpunkt

Eriksson började intressera sig mera för sin mens och hur den påverkar henne efter sommaren 2016. Orsaken att hon började reflektera mer över sin menscykel just det året var att hon hade tre stora tävlingar bakom sig som alla hade några gemensamma nämnare.

Hinderlöparen Eriksson nådde inte önskade resultat i EM, på OS eller i Sverigekampen. I alla tre tävlingar störde PMS-besvär uppladdningen och i alla tre tävlingar fick hon mens precis inför starten.

– Det är svårt för mig att säga hur mycket mensen och PMS-besvären (premenstruellt syndrom) påverkat min karriär eftersom det först är under de senaste åren jag funderat och reflekterat över det, säger Eriksson.

– Men jag har nog insett att den påverkat mig mycket. Jag har en väldigt oregelbunden mens så jag kan aldrig veta på förhand när den med säkerhet ska komma utan den kan börja lite oväntat.

Att inte kunna prestera på topp i säsongens tre huvudtävlingar fick Eriksson att börja fundera. Samtidigt ville hon inte lyfta fram mensen som en gemensam nämnare och en förklaring till att EM, OS och Sverigekampen inte gick så bra som hon och det finländska folket hade hoppats på.

– Om jag sagt att jag haft mens på alla tre tävlingar skulle reaktionerna kunnat vara "är det möjligt att hon haft mens precis varje gång?" eller "det låter som en bortförklaring". Dessutom är det inte lätt att prata om mens med journalister – i synnerhet med manliga journalister, säger Eriksson.

– Jag är själv bekväm med att prata om mens men jag kan känna en viss rädsla för att de jag talar med kanske inte är helt bekväma att tala om mens med mig.

Eriksson har själv vuxit in i en idrottskultur där diskussioner och samtal om mens inte förekom vare sig i träningsgruppen eller med tränare. På sin höjd kunde tjejerna sinsemellan tala om mens men då handlade det inte heller om mens i förhållande till idrotten utan mera en allmän diskussion.

– Det skulle vara viktigt att mensen skulle bli mer normaliserad och att både flickor och pojkar skulle tala om det. Jag vet inte hur den förändringen ska ske i praktiken men jag tror att vi måste tala mera om det både hemma och i skolan, säger Eriksson.

– Det skulle också vara viktigt att inte separera pojkarna och flickorna då man diskuterar mens. Jag tror inte att folk förstår hur olika mensen kan vara för olika människor då det är något vi aldrig får lära oss eller prata om.

Eriksson önskar också att både unga och äldre killar skulle våga fråga tjejer om mens. Ofta är kommentarerna negativa och till och med råa då killar talar om mens antingen med varandra eller med tjejer.

– Jag tror att om yngre killar ställde seriösa frågor om mens så skulle tjejerna gärna svara och försöka förklara och berätta. Men samtidigt förstår jag att det är svårt att göra det då de ofta saknar kunskap.

Påverkas starkt av PMS

Eriksson säger att hon har insett hur mycket hon påverkas av sin menstruationscykel men att det för henne inte är möjligt att anpassa sin träning till den då mensen är så oregelbunden. Färsk forskning visar att olika sorters träning kan vara effektiv under olika faser av menstruationscykeln vilket har lett till att flera idrottsklubbar och förbund har börjat anpassa sina träningar och träningsprogram enligt idrottarnas menscykel.

– Jag har haft mycket PMS-problem. De flesta känner ju av PMS några dagar eller en vecka. För mig kan det hålla på i två eller tre veckor, säger hon.

– Jag är trött, det påverkar humöret, jag känner mig förkyld och det påverkar min träning men också rent mentalt. Då jag insåg att det hänger ihop med mensen var det en lättnad att inse att jag inte är helt knäpp i huvudet.

Då Eriksson lider av så pass starka PMS-besvär är själva mensen ofta en lättnad för henne.

– Förutom det så är ju mensen en bra check att kroppen mår bra och fungerar. Och så har den ju en viktig funktion om en vill bli gravid. På det sättet känns mensen rätt fantastisk.

– Dessutom skapas det en speciell sorts gemenskap bland kvinnor som har mens. Det blir en starkare samhörighet än den som kan finnas då vi talar om kvinnor i allmänhet. Vi hjälper varandra, stöttar varandra och har förståelse för varandra på ett sätt vi bara kan ha om vi har mens samtidigt.

Varje dag har ungefär 300 miljoner flickor och kvinnor mens.

I låginkomstländer saknar 53 procent av skolorna fungerande toaletter vilket leder till att flickor inte kan byta mensskydd och hantera sin menshygien i skolan.

Många kvinnor har inte råd eller tillgång till hygieniska mensskydd och använder i stället bland annat trasor, kobajs eller gräs.

Cirka en miljard flickor och kvinnor saknar tillgång till fungerande toaletter.

Var tredje flicka i Sydasien missar skoldagar varje månad eftersom de saknar toaletter och möjlighet till menshygien.

Källa: Water Aid. Water Aid är en internationell oberoende organisation som jobbar för att förändra människors liv genom att förbättra tillgången till rent vatten, sanitet och hygien i världens fattigaste länder.

Internationella mensdagen, eller Menshygiendagen, är en temadag som infaller årligen 28 maj.

Datumet är valt eftersom en menstruationscykel i regel är 28 dagar, maj är den femte månaden och menstruationen brukar i medeltal vara i fem dagar.

Mensdagen lanserades år 2014 och initierades av den tyska frivilligorganisationen WASH United WAter, Sanitation and Hygiene). Organisationen arbetar för hygien, rent vatten och fungerande avlopp.

En av grundtankarna bakom mensdagen är att försöka få bort tabun som finns kring menstruation. I industriländer ligger fokus ofta just på att motarbeta tabu medan fokus i utvecklingsländer är på hygien och intimartiklar.

Så här skriver UNFPA (United Nations Population Fund), FN:s sexual- och reproduktionshälsobyrå:

"För en del människor är mensen ett besvär som de inte ägnar så många tankar åt. Men för miljoner andra kan den här ytterst naturliga kroppsfunktionen vara lika med smädelse, den kan leda till barnäktenskap och sexuellt våld, kränkningar mot kroppslig autonomi, stigma, förpassning till menshyddor, missade möjligheter och brist på värdighet."

"Att menstruera utan att stötas ut, tvingas avstå eller att uppleva rädsla och skam och utan att bli behandlad som mindre värd borde inte vara kontroversiellt. Att leva ett värdigt liv är en mänsklig rättighet som alla har rätt till."

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Mångsidiga museiupplevelser lockar till Lahtis

Mer läsning