Sandra Eriksson tillbaka på guldpallen

Det blir inget VM för hinderesset Sandra Eriksson i år. När det beslutet togs i början av veckan blev det stafett-FM i Tammerfors i stället och ett nytt guld på 4x800 meter med IK Falken.

Sandra Eriksson hade inte tävlat på bana alls i år. Att komma tillbaka efter förra höstens häloperation har tagit längre tid än väntat.

– I början av veckan sprang jag ett testlopp och konstaterade att det finns en chans att klara VM-kvalgränsen på hinder (9.42), men för att ta mig till VM-final krävs 9.30 och det klarar jag inte med åtta månaders löpuppehåll, säger Sandra Eriksson.

När VM-planerna gick i stöpet var Sandra Eriksson inte sen med att ställa upp för sitt IK Falken och löpa i stafett-FM.

– Det är ju en av de roligaste tävlingarna på säsongen, säger Eriksson.

Tillsammans med Karin Storbacka, Nathalie Blomqvist och Zenitha Eriksson grejade Sandra klubbens fjärde raka seger på 4x800 meter.

– Det var roligt att vara tillbaka, men ovant att springa tävling och 800 meter till på köpet, säger Sandra Eriksson.

FM i Seinäjoki om två veckor finns ännu i Sandra Erikssons planer.

– Jag ska ta det lugnt tre dagar i början av nästa vecka och se hur kroppen reagerade på det här. Om det känns okej springer jag i FM.

– Vilken sträcka det i så fall blir är omöjligt att säga, jag är anmäld på hinder, 5000 och 1500 meter. Troligtvis springer jag bara en distans i FM, säger Sandra Eriksson.

Falkens herrlag såg till att det blev seger för Pedersöreföreningen också på herrarnas 4x800 meter.

Andra i följd för Akilles

I fjol skrällde Borgå Akilles stort genom att vinna herrarnas 4x100 meter.

I går visade Borgåherrarna att fjolårssegern inte var någon tillfällighet – det blev guld igen.

– Jag sa igen före tävlingen, att vi inte kom hit för att förlora, säger Akilles Willem Kajander.

Herrfinalen blev en synnerligen jämn uppgörelse, där hela tätkvartetten rymdes inom 0,31 sekunder.

Segertiden för Akilles skrevs 41,06.

– Jag trodde att vi kunde löpa under 41 sekunder, men riktigt dit nådde vi inte. Huvudsaken att vi vann, säger Viktor Kantele.

Förutom Kajander och Kantele bestod Akilles guldlag också i år av Victor Fagerholm och Lauri Tuomilehto.

Tuomilehto har haft problem med ryggen de senaste månaderna.

– Ryggen är säkert sjuk två veckor efter det här, men det är det värt, säger Lauri Tuomilehto.

Kantele och Kajander är uttagna till U23-EM, som börjar i Bydgoszcz i Polen nästa vecka.

Kantele ska löpa 110 meter häck medan 4x100 meter står på Kajanders program.

– Om förhållandena är bra så siktar jag på nytt rekord. Lyckas jag löpa rekord eller i närheten av det, borde det räcka till semifinal, säger Viktor Kantele.

– Det ser bra ut med tanke på stafetten. Vi är många killar som inte ännu sprungit sitt optimalaste i sommar, säger Willem Kajander.

JKU i egen klass

Om herrstafetten var jämn och spännande, så blev damstafetten över 4x100 meter en ensidigare historia.

JKU från Jyväskylä utklassade alla med en segermarginal på hela 1,64 sekunder.

– Vi trodde att vi kunde löpa i närheten av vårt eget finländska rekord (44,64), säger JKU:s Hanna-Maari Latvala.

Segertiden för JKU skrevs 45,15.

Fjolårsmästarna HIFK fick den här gången nöja sig med silver, medan Esbo IF tog brons.

– Vi visste att Jyväskylä hade ett bra lag. Själva blev vi tvungna att göra en sista minuten ändring, säger HIFK:s Jasmin Showlah.

Det var tänkt att Matilda Bogdanoff skulle ha startat för de stjärnprydda, men hon måste stå över som en säkerhetsåtgärd på grund av styvhet i benen till följd av mycket längdhoppande på sistone.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33