Samtyckeslagen kan sänka tröskeln att anmäla våldtäkt – "På kort sikt är målet fler fällande domar"

Professor emeritus Terttu Utriainen, Iiris Suomela (Gröna), Pia Puu Oksanen från Amnesty och Ville Hinkkanen från Justitieministeriet presenterade sina synpunkter på en eventuell samtyckeslag vid lagutskottets möte på torsdagen. Bild: Erik Sandström/SPT

Samtyckeslagen kommer att skapa en ny form av brott, som tidigare inte var straffbara. Medborgarinitiativet om samtycke är ändå bara en del av helheten då sexualbrottslagstiftningen ska förnyas.

På torsdagen kommenterade experter medborgarinitiativet om samtycke i riksdagens lagutskott. I november i fjol fick initiativet de 50 000 underskrifter som behövs för en behandling i riksdagen. Iiris Suomela (Gröna) ledde kampanjen innan hon på våren valdes in i riksdagen.

– Vi utgår från att alla har rätt att bestämma om sin egen kropp, det är en mänsklig rättighet, säger Suomela.

Nu finns däremot ett nytt regeringsprogram och enligt det ska lagstiftningen om sexualbrott reformeras totalt. I samband med reformen ska definitionen av våldtäkt baseras på avsaknad av samtycke. En stor del av lagutskottets möte berörde därför totalreformen.

– Det skulle vara bra om medborgarinitiativet blir en del av helheten. Det finns förstås många saker som initiativet inte tar upp och därför är helhetsreformen ett bra sätt att gå vidare.

Är målet att fler personer ska dömas för sexualbrott?

– På lång sikt är målet att våldtäkterna minskar och att människor förstår att respektera varandra. Men nu har vi ett enormt glapp mellan hur många våldtäkter som sker och hur få som straffas. Så på kort sikt är målet fler fällande domar och att fler offer får rättvisa.

Kan en lagändring få våldtäkterna att minska?

– I många länder har samtyckeslagar påverkat diskussionskulturen, sexualundervisningen och stödtjänsterna. Det har påskyndat en samhällelig förändring.

Iiris Suomela (Gröna) har gjort kampanj för ett medborgarinitiativ om en samtyckeslag. Medborgarinitiativet fick över 50 000 underskrifter i fjol och i år valdes Suomela in i riksdagen. Bild: Erik Sandström/SPT

Samtidigt skulle förändringen innebära ett nytt slags brott som inte tidigare har varit straffbart. Då synen på vad som är brottsligt breddas kan alltså antalet sexualbrott öka.

– Det är möjligt att vi har en ännu bättre förståelse om sexuellt våld i framtiden. Det här är en del av en lång utveckling där man bättre försöker garantera mänskliga rättigheter, säger Suomela.

Myt om våldtäkt styr

Människorättsorganisationen Amnestys expert Pia Puu Oksanen säger att medborgarinitiativet redan har ökat människors förståelse för integritet. Amnestys uppskattning är att 50 000 personer årligen utsätts för sexuellt våld. Polisen registrerade 1 245 misstänkta våldtäkter år 2017, en tredjedel av dem behandlades i domstol vilket ledde till 209 domar.

– Det stora glappet är alarmerande. Tröskeln att anmäla våldtäkter är för hög och alla metoder för att sänka tröskeln är välkomna, säger Oksanen.

Enligt Oksanen är samtycke ett steg mot att se våldtäkt ur offrets perspektiv. I våldtäktssituationer blir majoriteten av offren handlingsförlamade, medan lagstiftningen och polisens bemötande ofta bygger på en myt om hur offer förväntas agera.

Sexualvåld mot barn

Kan ett barn ge samtycke? frågar professor emeritus Terttu Utriainen. Sexualvåld mot barn är en del av helheten som också måste beaktas. I de länder där en samtyckeslag införts gäller inte samma lagar för vuxna och barn.

– Väldigt länge tänkte man att barn inte kan bli offer för sexuellt våld. Men det verkar inte finnas någon gräns för människors fantasi när det gäller sexuellt våld, säger Utriainen.

Hon efterlyser också en bättre straffskala. I dag döms brottslingarna för villkorligt eller ovillkorligt fängelse. Utriainen anser att det behövs en straffskala som beaktar allt mellan milda och grova sexualbrott.

Många av lagutskottets medlemmar anser att straffen för sexualbrott är väldigt milda, speciellt i jämförelse med övriga europeiska länder. Samtidigt har vård eller utbildning som kan förhindra framtida brott endast funnits tillgänglig för personer som spärras in för tillräckligt lång tid.

Ett problem är också möjligheten att bevisa våldtäkt. Enligt Ville Hinkkanen vid Justitieministeriet kan samtyckeslagen skapa en form av brott som blir ännu svårare att bevisa.

– Det är inte en orsak för att låta bli att genomföra lagändringen. Men i framtiden kan det finnas fler fall där åtalen förkastas, säger Hinkkanen.

Medborgarinitiativet Samtycke 2018 om en så kallad samtyckeslag lanserades i juni i fjol och fick drygt 55 000 underskrifter.

Initiativtagare var dåvarande ordförande för De grönas ungdomsorganisation, nuvarande riksdagsledamoten Iiris Suomela (Gröna) och Hanna-Marilla Zidan, ordförande för Vänsterförbundets ungdomsorganisation.

Med den nya samtyckeslagen krävs det inte längre våld och hot för att en gärning ska klassas som våldtäkt. Det räcker helt enkelt med att det saknas ett ja.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skall man beakta FN:s hållbarhetsmål när man väljer utbildning?

Mer läsning