Samtyckeslag – det här skulle det innebära

Bild: Wilfred Hildonen

"Främmande för det normala livet" eller ett ofrånkomligt steg i utvecklingen? Med lagstiftning om samtycke hade till exempel den man som hade samlag med en tioåring kunnat dömas för våldtäkt.– Den här ändringen kommer nog, förr eller senare, säger professor emerita Terttu Utriainen.

I Sverige kommer ändringen redan om ett par veckor, då den lagändring som klubbades igenom i slutet av maj träder i kraft. Det var i svallvågorna av metoo-diskussionen som den svenska regeringen i december kom med ett förslag till ny sexualbrottslagstiftning, och den första juli träder lagändringar i kraft som ställer frivilligheten i centrum. Den som har sex måste försäkra sig om partnerns samtycke, annars är det olagligt.

I Finland fick diskussionen om samtycke extra fyr i vintras då justitieminister Antti Häkkänen i ett svar på ett skriftligt spörsmål i riksdagen anförde att det kan anses "främmande för det normala livet" att basera lagstiftningen på ett uttryckligt samtycke. Det var en formulering tagen ur Justitieministeriets utredning från 2012, där behovet av ändringar i lagstiftningen om våldtäkt utvärderades.

Men nu diskuteras behovet av ändrad lagstiftning också vid Justitieministeriet, och i veckan träffades ett expertforum för första gången för att diskutera saken. Sedan får man se, är budskapet från ministeriet.

Så länge tänker inte alla vänta, och för ett par veckor sedan startade ett medborgarinitiativ för samtyckeslagstiftning som hittills samlat drygt 20 000 underskrifter. På sin sida har kampanjen Samtycke 2018 bland annat riksdagens kvinnonätverk, som i våras lämnade in en lagmotion om samma sak, och självaste grundlagsutskottet. I ett utlåtande från 2014 konstaterar utskottet att en formulering som bygger på brist på samtycke skulle understryka att en våldtäkt kränker den sexuella självbestämmanderätten och de mänskliga rättigheterna.

Fokus från tvång till samtycke

Strafflagens paragraf om våldtäkt inleds nu med att "Den som genom våld på person eller hot om sådant våld tvingar någon till samlag ska för våldtäkt dömas till fängelse i minst ett och högst sex år." Vidare konstateras att det också är våldtäkt att utnyttja någon som befinner sig i hjälplöst tillstånd på grund av till exempel medvetslöshet, sjukdom eller funktionsnedsättning.

Medborgarinitiativet ställer paragrafen på ända och inleder med att den som har samlag med någon utan dennes samtycke ska dömas för våldtäkt, och räknar därefter upp en rad omständigheter där samtycke inte kan anses föreligga. Sådana omständigheter är enligt förslaget bland annat om personen genom ord eller beteende uttryckt att hen inte går med på samlag, men också alla de situationer som täcks av den nuvarande paragrafen.

– Grundidén i en modell som bygger på samtycke är att den ställer män och kvinnor på samma nivå. Enligt förslaget gäller principen att sex är en aktivitet som bygger på samtycke, och den här utgångspunkten är det viktigaste med hela saken. Genom att skriva in samtycke i paragraferna slår man fast att alla har sexuell autonomi och bestämmer om sin egen sexuella aktivitet, säger Terttu Utriainen, professor emerita i straffrätt.

Så har det inte alltid varit, och det var till exempel inte förrän 1994 som våldtäkt inom äktenskapet kriminaliserades. Det hänger ihop med en förändring som i högre grad betonar individen.

– Tidigare var familjen en enhet som man ansåg att det offentliga inte skulle blanda sig i, vilket försatte såväl kvinnor som barn i en svag ställning. Det är först under 2000-talet det blivit bättre, säger Utriainen, som skrivit en bok om våldtäkt som straffrättsligt problem, Raiskaus rikosoikeudellisena ongelmana.

Enligt medborgarinitiativet för samtycke har Belgien, Cypern, Irland, Luxemburg, Storbritannien, Tyskland, Island och snart Sverige en lagstiftning som bygger på samtycke, och Utriainen ser det som ofrånkomligt att också Finland förr eller senare går den här vägen.

I Sverige har ändå till exempel lagrådet, tidigare ordföranden för Advokatsamfundet och en rad andra experter varit kritiska. De menar att bevisningen nu blir ännu svårare, att fokus i högre grad sätts på offret och att förtroendet för rättsväsendet undergrävs om det inte blir fler domar. Regeringen anser ändå att signalen är viktig, och litar på en förebyggande effekt.

Riitta Silver, jurist vid våldtäktskriscentralen Tukinainen, säger att hon förstår förbehållen.

– Men svårt att bevisa våldtäkt är det också nu. Samtycke som utgångspunkt skulle ändå ge ett betydligt mer tidsenligt perspektiv.

Nej till snabba ändringar

Men fastän Silver är nöjd över att samtycke nu diskuteras vill hon inte se några snabba ändringar i enskilda paragrafer, utan efterlyser en grundlig helhetsreform. Det är inte bara paragraferna om våldtäkt som är problematiska, utan hela strafflagens kapitel 20 om sexualbrott behöver ses över.

– Jag skulle inte önska någon snabb ändring. Det behövs grundlig beredning så att offrets rättssäkerhet verkligen tryggas, och så att de som ska tillämpa lagen kan göra det på rätt sätt, säger Silver.

Just nu finns stora problem till exempel i anslutning till hur man definierar hjälplöst tillstånd och sexuellt utnyttjande, säger Silver. I medborgarinitiativet föreslås också att paragraf 5 om sexuellt utnyttjande stryks, och de fall då någon utnyttjar sin ställning för att få sex på ett sätt som kränker offrets sexuella självbestämmanderätt ska införlivas i paragrafen om våldtäkt i stället.

Ett annat problem med nuvarande lagstiftning är enligt Silver att förarbetet till lagarna är rätt begränsat, och inte ger domstolarna möjlighet att utvidga tolkningarna. Silver kan inte nog understryka hur viktigt det är att göra en grundlig beredning med många exempel på hur lagen ska tolkas i konkreta fall.

– Samtyckesbegreppet måste gås igenom ordentligt, det är inte alltid helt entydigt. Det är viktigt att se till att offrets ställning beaktas tillräckligt.

Som exempel på när en samtyckesparagraf hade kunnat ge ett annat rättsligt utslag tar såväl Silver som Utriainen fallet med en vuxen man som dömdes för grovt sexuellt utnyttjande av barn efter samlag med en tioåring. Enligt principen om samtycke hade en tioåring inte kunnat ge sitt samtycke, och mannen hade därmed dömts för våldtäkt.

Situationer där det inte förekommer våld är svårare att bevisa, men det finns mycket expertkunskap för den som frågar.

– Det behövs utbildning för myndigheterna, till exempel polisen, så att de har tillgång till allt material som finns, det behövs kunskap om trauma och offrets sårbarhet. Ofta är offren ensamma vid polisförhören trots att de har rätt till biträde, och i chock är det svårt att föra fram allt väsentligt.

Att rättssystemet ska bli bättre på att identifiera våldtäkt är en fråga om både paragrafer och praxis, menar Silver.

– Får vi en grundlig beredning med gott om exempel och utbildning för myndigheterna tror jag nog att också domstolarna har lättare att avkunna domar.

En bråkdel fälls för våldtäkt

Enligt Polisstyrelsens statistik anmäldes kring tusen våldtäkter per år till polisen under åren 2010–2016, med en liten ökning under de två senaste åren. Antalet domar för våldtäkt och grov våldtäkt är betydligt färre, visar Statistikcentralens siffror: sammanlagt 60 år 2010 och därefter på bägge sidor om hundra domar per år fram till 2016. År 2016 var domarna ändå betydligt fler än tidigare, 175 stycken.

Polisinspektör Pekka Heikkinen vid Polisstyrelsen vill inte ta ställning för eller emot enskilda paragrafer, men säger att allt som främjar dialog är bra.

– Samtyckesprincipen har ju kritiserats för att göra utredningarna svårare och öka antalet ogrundade anmälningar. Men sådana får polisen ju hantera nu också.

Försvåras utredningen då?

– Vi har ju också andra typer av brott där ord står mot ord. Säkert skulle annorlunda skrivningar ändra på praxis i någon mån, då det gäller förhör och utredningar till exempel, men jag kan inte gå in på hur. Om beslutsfattarna går in för samtyckeslagstiftning är det inget problem för polisen, säger Heikkinen.

Professor Terttu Utriainen är inte så säker på att det blir fler fällande domar.

– Jag tror inte att det blir någon radikal förändring annat än principiellt. I det här fallet är principen och signalvärdet det viktigaste. Det är en utveckling som handlar om att samhällets värderingar och kvinnans ställning har förändrats, säger Utriainen.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00