Sämre klimat gör oss sjuka

När klimatförändringen påverkar världens matproduktion förändras vår diet. Kosten blir sämre och dödsfallen fler, visar en färsk studie.

Klimatförändringens jordbrukspåverkan kan kosta över en halv miljon liv årligen 2050, skriver doktor Marco Springmann vid Oxfords universitet i en uppsats i medicinjournalen The Lancet. Tittar man på de dietförändringar som följer förväntas mindre intag av frukt och grönsaker orsaka dubbelt så många dödsfall som undernäring eller svält.

Tidigare forskning har visat att klimatförändringen påverkar jordbruk och skördar. Springmanns team visar att minskad global produktivitet, inte minst inom frukt- och grönsaksodlingen, påverkar vår diet, kroppsvikt och hälsa.

– Att döma av responsen är den största överraskningen att det är dietförändringen och inte undernäringen som kommer att orsaka de flesta dödsfallen, säger Springmann till HBL veckan efter att artikeln publicerats.

Oxfords universitet betraktar studien som det hittills starkaste beviset på att klimatförändringen kan få skadliga följder för folkhälsan i global skala. Forskarna granskar den förväntade klimatpåverkan på jordbruket och livsmedelstillgången i 155 länder, och deras följder för folkhälsa och dödlighet.

– Vi kommer in på riskfaktorer som litet intag av frukt och grönsaker, stort intag av rött kött och ökad kroppsvikt. Det är sådant som ökar förekomsten av hjärt- och hjärninfarkter och cancer, också med dödlig utgång, säger Springmann.

Hälsokost minskar mest

Studiens slutsats är att det i första hand lönar sig att bromsa klimatförändringen genom så snabba utsläppsminskningar som möjligt. Beroende på hur effektiv klimatpolitiken är kan antalet klimat- och kostrelaterade dödsfall minska med 29–71 procent.

– Folk kanske upplever att de inte personligen kan påverka utsläppen, men de kan göra det bara genom att äta mer grönsaker, och då får de hälsoeffekten på samma gång. Det gäller också att forma jordbrukspolitiken efter hälsokraven i en värld där allt färre lider brist på stapelföda, säger Marco Springmann.

Han betonar att även små förändringar i det globala jordbruket påverkar framtidens matportioner. Det leder till stora regionala förändringar i diet och energiintag på individnivå.

– Och de skillnaderna kommer att ha stor hälsopåverkan, säger han.

Enligt studien kommer klimatförändringen ohejdad att minska den förväntade förbättringen i global födotillgång med 28 procent till 2050. På individnivå betyder det, i snitt, 3,2 procent mindre mat (eller 99 kilokalorier mindre energiintag) per person och dag. Frukt- och grönsaksintaget minskar med 4 procent (15 gram) medan intaget av rött kött minskar med bara 0,7 procent eller 0,5 gram per person och dag.

En sådan dietförändring beräknas kosta över en halv miljon människoliv om året till 2050. För jämförelse kunde en framtid utan klimatförändring öka födotillgången och förebygga 1,9 miljoner dödsfall, heter det i studien.

Också Finland drabbas

Klimatförändringen väntas slå ojämnt mot världens folk. Nästan tre fjärdedelar av de klimat- och kostrelaterade dödsfallen beräknas drabba Kina och Indien. Ser man till dödsfall per capita ligger också Grekland och Italien illa till med 124 respektive 89 dödsfall per en miljon invånare, enligt Marco Springmanns kalkyler.

I Finland sägs klimatförändringen förlänga odlingssäsongen, vilket gynnar jordbrukets produktivitet. Vad säger du om det?

– På nordligare breddgrader kan klimatförändringen på kort sikt ha lokala, positiva effekter, också i form av att fler grödor blir odlingsbara, men på längre sikt blir följderna negativa också för Finland. Även om ni kan odla lite mer uppvägs den fördelen mångfalt av minskad produktivitet i Medelhavsområdet. Era importmöjligheter försämras klart. Alla påverkas när det globala utbudet minskar.

I dag lider fler människor av fetma och övervikt än av undernäring. Därför beräknas en minskad jordbruksproduktivitet också minska antalet dödsfall på grund av fetma.

Studien räknar med att mindre skördar räddar 260 000 människoliv tack vare mindre fetma, men samtidigt innebär mindre mat också mindre kaloriintag bland de redan undernärda. Här räknar studien med 266 000 extra dödsfall. Beräkningarna varierar beroende på hur klimatförändringen framskrider, men mönstret är tydligt:

– Klimatförändringen kommer sannolikt att ha en betydande negativ påverkan på dödligheten framöver, också enligt de mest optimistiska scenarierna. Vi måste snabba upp anpassningsåtgärderna, satsa på folkhälsoinsatser och hälsosammare dieter med mer frukt och grönsaker, säger Springmann.

Fakta

Dietpåverkan stor i jämförelse

Enligt Världshälsoorganisationen WHO är kardiovaskulära sjukdomar, ofta kopplade till obalanserade dieter, världens främsta dödsorsak. Med obalanserade dieter avses exempelvis litet intag av frukt och grönsaker och stort intag av rött och processat kött (köttkonserver och charkvaror som korv).

Klimatförändringen förväntas öka obalansen i dieterna, enligt Marco Springmanns studie i Lancet. Fram till 2050 kan klimatrelaterad jordbruks- och dietpåverkan orsaka över en halv miljon dödsfall om året. Som jämförelse beräknas klimatförändringen skörda 100 000 dödsoffer årligen genom extrem hetta och högst 50 000 dödsoffer genom större spridning av malaria och dengue.

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46