Samlingspartiets villkorliga socialskydd ska uppmuntra till arbete

Ett aktiverande system med hårda krav på motprestation utgör basen för Samlingspartiets modell för framtidens socialskydd.

– Finlands socialskyddssystem måste reformeras och det blir nästa riksdag och regering som ska göra det, säger Samlingspartiets ordförande, finansminister Petteri Orpo.

Och därom råder enighet över partigränserna. Men hur framtidens socialskydd ska se ut råder det delade åsikter om. På torsdagen presenterade Samlingspartiets partistyrelse sitt förslag till modell för det reformerade socialskyddet.

– Det här kommer inte att vara någon enkel reform att genomföra, om det var det så hade det gjorts redan. Men vi ska ta lärdom av vårdreformen så att det inte tar tio år att få det här genomfört, säger Orpo.

Modellen, som Samlingspartiet benämner ett "prestationsbaserat allmänbidrag" sammanför sysselsättningsstödet, arbetsmarknadsstödet, det grundläggande utkomststödet och det allmänna bostadsbidraget till ett enda stöd.

Samlinspartiet vill se ett socialskydd som är behovsbaserat och som inbegriper ett krav på motprestationer. Ett samlingspartistiskt socialbidrag är i huvudsak individuellt, men vissa justeringar ska kunna göras beroende på livssituation.

Den samlingspartistiska modellen syftar bland annat till att minska på bidrags- och inkomstfällor och uppmuntra till arbete och företagsamhet. Partiet vill se ett socialskydd som har en höjning av landets sysselsättningsgrad som mål.

Grundbulten i Samlingspartiets modell är idén om allas deltagande i arbetslivet. Samlingspartiet anser att socialskyddet ska vara en flexibel länk mellan arbete och ett tryggt liv. Den ska uppmuntra människor att söka sig även till tillfälliga och lägre avlönade arbeten i stället för att stanna i arbetslöshet. Ett bidrag utan någon form av motprestation finns inte på den samlingspartistiska kartan.

– Ett system med bidrag utan motprestation fungerar inte. Det offentliga har ansvar för individen, men individen har också ett ansvar i relation till det offentliga, säger riksdagsledamot Juhana Vartiainen (Saml).

Modellen utgår med andra ord från att ett stöd är villkorat så att den som får bidrag också förväntas söka sig till en sysselsättning som inbringar en inkomst. Detta i motsatts till ett så kalla universellt bidragssystem där rätten till bidrag inte är kopplad till någon prestation – ett system som bland annat Gröna förbudet förespråkar.

I takt med att inkomsterna ökar minskar även bidraget. Den regleringen görs enkelt genom det inkomstregister som börjar användas vid årsskiftet. Den som inte söker sysselsättning förlorar delar av bidraget.

I det samlingspartistiska allmänbidragssystemet betalas bidrag på basen av ansökan till den som behöver det, till exempel på grund av arbetslöshet eller låga inkomster.

Bidraget skulle ha en grundnivå på vilken olika individuella tillägg kunde betalas beroende på till exempel hemort, vårdnad av barn och så vidare. Några behovsprövade tillägg ska inte finnas.

Som en ny utveckling av socialskyddet vill Samlingspartiet se ett parallellt bidragssystem som man kallar deltagarbidrag.

– Den här delen av bidragssystemet handlar om att vi vill ta hand om människor, få dem att bli en del av gemenskapen, säger riksdagsledamot Arto Satonen (Saml).

Deltagarbidraget motsvarar till viss del allmänbidraget men riktar sig specifikt till långtidsarbetslösa, svårsysselsatta och till personer med nedsatt arbetsförmåga. Där som allmänbidraget omgärdas av ett strikt regelverk och mekaniska uträkningsgrunder medger deltagarbidraget individuellt anpassat stöd. I deltagarbidraget finns även inbyggt ett system där den som aktivt går in för att skaffa egna inkomster kan belönas med tillskott i bidraget.

Syftet med det nya bidraget är att öka delaktigheten bland personer som har problem att finna en plats i arbetslivet.

– Här finns även möjlighet för tredje sektorn att komma med i sysselsättningen av arbetslösa men det måste handla om en målinriktad verksamhet, säger Satonen.

Systemet har hämtat inspiration från det brittiska Universal Credit-systemet men är inte en direkt kopia. Enligt dansk modell skulle deltagarbidraget inkludera personligt stöd för den som tar del av stödet, något som man inom Samlingspartiet inser att skulle innebära stora kostnader. I förlängningen tror de dock att det hela går jämnt ut.

– Vår modell för framtidens socialskydd går inte in på detaljer eftersom det handlar om en komplicerad helhet. Vi har skapat en modell som visar vilka värderingar vi anser att socialskyddet bör baseras på, säger riskdagsledamot Sari Multala (Saml) som hoppas att Samlingspartiets modell kan utgöra ett underlag för debatt.

Samlinspartiets modell ska godkännas vid partidagarna som hålls i Åbo om en vecka.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00