Sällsynta metaller tung fråga på Grönland som står inför nyval

Grönland är mineralrikt och glesbefolkat, vilket lockar gruvföretag. Arkivbild. Bild: Brennan Linsley/TT-AP

Magiska metaller i fjällen. Mystiska möten med presidentens män. Upptakten till nyvalet på Grönland den 6 april har varit minst sagt ovanlig.

Det handlar om sällsynta jordartsmetaller (REM), som behövs i allt ifrån katalysatorer till datorchips, batterier och telefoner. I varje apparat behövs små mängder. Ändå är de ofta helt avgörande, vilket har gett metallerna epiteten "magiska" och "industrins vitaminer".

När hela världen ville ha färg-tv och annan ny teknik växte efterfrågan snabbt under 1900-talets andra halva. Sedan 1980-talet har dock västvärlden föredragit att låta Kina sköta det mesta i branschen.

Orörd natur

Men nu känner sig politiker i väst alltmer illa till mods över att vara beroende av regimen i Peking för så viktiga material. EU har därför inlett initiativet European Raw Materials Alliance, för att Europa ska stå på mer självständiga ben i sin jakt på REM.

Inom detta initiativ stödjer unionen två australiska gruvföretags satsningar för att få öppna gruvor på Grönland. Ön tros ruva på jättelika mängder sällsynta metaller – USA:s geologiska myndighet USGS bedömer att det är världens största outforskade fyndigheter.

Grönlands självstyres andel av intäkterna skulle kunna motsvara en tredjedel av hela den nuvarande budgeten. Samtidigt sätter tanken på två stora gruvprojekt i den orörda grönländska naturen skräck i många.

– Som urfolk har vi levt i harmoni med naturen i alla tider, säger Mariane Paviasen till nyhetsbyrån Reuters.

– Vi använder dessa områden för att jaga och fiska.

Uranavfall i sjö

Hon är ledamot i Grönlands parlament, inatsisartut (landstinget), och bor i den lilla kuststaden Narsaq. Norr om den sträcker sig den gröna Narsaqdalen och ovanför den tornar Kvanefjället upp sig.

På fjället hoppas Australienbaserade Greenland Minerals få bygga Kvanefjeldsminen, en gruva ur vilken man ska gräva fram tre miljoner ton malm varje år. I malmen finns REM – men även uran.

Uranet gör gruvavfallet extra riskabelt och boende i området oroas av att gruvbolaget planerar att förvara det bakom fördämningar i den högt belägna sjön Taseq.

– Om det uppstår något problem med fördämningen kommer gruvavfallet att vara mycket lättrörligt och kan rinna betydliga avstånd om det kommer löst, säger David Chambers från Colorado School of Mines till miljöorganisationen Danwatch.

Tvingade fram val

I samband med den heta debatten om Kvanefjeldsminen hoppade det lilla gruvvänliga partiet Demokraatit i vintras av Grönlands regionregering. Tillsammans med tre oppositionspartier, Inuit Ataqatigiit, Partii Naleraq och Atassut, tvingade de fram ett nyval.

Denna brokiga kvartett var av olika skäl missnöjd med hur det största partiet, Siumut, hanterat gruvfrågan. Siumut hade fått en ny ledare, Erik Jensen, som ville skjuta på de samråd som planerats kring metallbrytningen. Det skulle alltså pausa debatten, men även schemat för projektstart.

Valaffischer i Grönlands huvudstad Nuuk. Bild: Christian Klindt Sølbeck/TT-AP-Ritzau

Opinionsmätningarna på Grönland är få, men i vintras verkade Inuit Ataqatigiit – ledande motståndare mot gruvbyggena – ha gynnats och kunna bli största parti.

Bud från Truman

Turerna kan ses som en perifer strid bland 56 000 invånare på en avlägsen ö. Men Grönland är också geopolitik på allra högsta nivå.

Redan 1946 bjöd USA:s president Harry Truman 100 miljoner dollar för ön. Och för två år sedan upprepade efterträdaren Donald Trump att USA vill köpa området av Danmark. Enligt Reuters källor kom det utspelet efter möten mellan presidentens män och den australiske gruvmagnaten Greg Barnes. Det är hans företag Tanbreez som ligger bakom det andra av de två aktuella REM-satsningarna i Grönland.

Även om Danmark avvisat Washington DC:s uppvaktningar har USA via ett försvarsavtal från 1950-talet ändå stora rättigheter på Grönland.

En knölval utanför Grönlands sydvästra kust. Öns vilda och sköra natur är fonden för nyvalets hetaste fråga. Arkivbild. Bild: David Goldman/TT-AP

Och gruvplanerna innebär att även Kina flyttar fram positionerna. Greenland Minerals har både kinesisk finansiering och en verksamhetsplan som i alla fall till en början innebär att de utvunna mineralerna fraktas till Kina för att processas och förädlas.

Avfärdas av Kina

Greg Barnes säger till Reuters att Tanbreez ska klara sig utan kinesisk inblandning. Men han har inte berättat var hans metaller från den tänkta gruvan Killavaat Alannguat i skärgården i sydligaste Grönland i så fall ska processas.

Det finns redan farhågor om att de båda gruvsatsningarna ska bli en ny front för maktkampen USA–Kina.

– Kinesiska företags närvaro i Grönland skulle kunna bli en förevändning för Kina att ingripa, säger Friedbert Pflüger vid tankesmedjan Atlantic Council enligt nyhetsbyrån.

Sådan oro har avfärdats av Kina. Men insatserna är både höga och ovanliga när de 31 landstingsledamöterna röstas fram på ön uppe i norr den 6 april.

Grönland klassas som världens största ö. Med en yta om nästan 2,2 miljoner kvadratkilometer är den över sex gånger större än Finlands yta.

Största delen, cirka 80 procent, är täckt av is, som på sina håll är tre kilometer tjock.

Det var sjöfararen Erik Röde från Island som, trots det bistra klimatet, på 900-talet gav ön namnet Grönland.

Numera är området en delvis självstyrande del av Danmark. Ön har också ett försvarsavtal med USA, som ger amerikansk militär stort svängrum. Frågan om Grönland ska bli helt självständigt är ständigt aktuell.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Bred efterfrågan på stugor gynnar den som vill sälja

Mer läsning