Sällsynt blöt och svart vinter – och ännu mer hundväder väller in

Ljusare än så här blir det inte på dagen. Bild: Heikki Saukkomaa/Lehtikuva

Vintersolståndet infaller på söndag, och sakta börjar ljuset återvända. Men det är svårt att märka då lågtrycken avlöser varandra: november och december har varit exceptionellt regntunga.

Immer so dunkel, immer so nass (alltid så mörkt, alltid så vått), mumlar Eric Widings tyskbördiga mamma Astrid dystert i Kjell Westös Där vi en gång gått. Under senhösten och vintern 2019 skulle fru Widings jeremiad över Helsingforsvädret vara ovanligt befogad.

Om du tycker det känns som om du varit insvept i en våt och kall blöja har du alldeles rätt. November är ofta en vattensjuk månad, men på många håll i Finland föll det den här gången mer än dubbelt så mycket regn som det i snitt brukar göra.

I december har den blöta och milda trenden fortsatt då sydvästliga lågtryck drivit in lågt hängande moln och horisontell väta över södra Finland.

– De västliga luftströmmarna har hållit greppet och havsvattnet är varmare än det brukar vara så här års. I hela landet har lufttemperaturen legat omkring fyra grader över medeltalet, säger jourhavande meteorolog Hannu Valta vid Meteorologiska institutet.

Fler kallduschar

I Kajsaniemi i Helsingfors är medeltemperaturen i december enligt Valta till exempel -1 grad, men nu ligger den på +2,9. I Sodankylä i Lappland är skillnaden ännu större: -4,7 grader i år, jämfört med -10,1 i medeltal.

Silja Serenade närmar sig Helsingfors en blygrå morgon i december. Bild: Markku Ulander/Lehtikuva

Dagarna är korta i november och december. Helsingforsregionen brukar få kring 26 timmar sol i november, och kring 29 i december. I november 2019 fick Helsingfors bara omkring 20 timmar solsken, medan december hittills bjudit på 18 timmar sol.

Lågtrycken märks också i nederbördsmängderna, som redan vid mitten av december hade överskridit det ungefärliga månadsmedeltalet på 50 millimeter. Fram till den 17 december hade det till exempel fallit över 60 millimiter regn på Helsingfors-Vanda flygplats.

Mer har hunnit komma sedan dess. Och ännu mera är på väg.

– Vädret fortsätter milt och regnigt. Det ser inte ut att bli någon skidåkning kring jul och nyår i huvudstadsregionen, säger Hannu Valta.

Blommande rosor

Bristen på snö förstärker känslan av att vandra i en kolmörk tunnel. Men Finland är ett avlångt land där de geografiska skillnaderna så här års kan vara stora. Medan lervälling och översvämmade avlopp har övertaget i huvudstadsregionen gnistrar drivorna på orter som Salla och Kittilä.

– Nederbörden har till stor del fallit som snö i Lappland. Där ligger snön på sina ställen mer än dubbelt så tjock som den brukar vid den här tiden. Till exempel uppmättes 68 centimeter i Sodankylä där det brukar vara drygt 30 så här års, säger Valta.

Delar av Lappland och Kajanaland har fått dubbelt så mycket snö som de i medeltal får så här års. Bilden visar snöklädda träd i Kuusamo. Bild: Pasi Rein/Lehtikuva

Snögränsen går ungefär diagonalt från Villmanstrand via Lahtis och Tammerfors till Karleby. Sydkusten och stora delar av Österbotten är praktiskt taget utan snö.

Det har lett till några ovanligare fenomen: i Esplanadparken slog rosor ut i blom den sista veckan i november, medan björnhonorna på Högholmen höll sig vakna en månad längre än normalt. De gick till slut i ide den 18 december när en storm var på väg.

– Man börjar småningom se klimatförändringens effekter, menar Hannu Valta.

Högholmens björnhonor hade känt sig sömniga ett bra tag, uppger djurparkens personal, men de gick inte i ide förrän strax före jul. Bild: Mari Lehmonen/Lehtikuva

Rosorna i Esplanadparken i Helsingfors tog fel på årstid. Bilden är tagen den 27 november. Bild: Jussi Nukari

Influensan kommer

Många förknippar vintervädret med spridningen av virussjukdomar. Ilta-Sanomat skrev till exempel nyligen att en ovanligt seg variant av rhinovirus, som alltså orsakar det man brukar kalla vanlig förkylning, grasserar på olika håll i landet.

Niina Ikonen, specialsakkunnig inom mikrobiologi vid Institutet för hälsa och välfärd (THL) påminner ändå om att likhetstecken mellan väder och epidemier inte går att dra.

– Man har funderat mycket på vädrets eventuella inverkan, men faktum är att olika virus har sina egna cykler, som är rätt dåligt kända. Vanligen sprids rhinovirus under hösten medan influensa och RS-virus blir vanligare kring årsskiftet. Så verkar det bli den här gången också, säger Ikonen.

Vintern kan vara varm och fuktig eller smällkall och torr – influensan kommer ändå.

– Det handlar mer om att människor är tätare tillsammans under hösten och vintern. Då sprids dropp- och kontaktsmitta lättare, säger Ikonen.

Ska den som vill hålla sig frisk alltså undvika andra människor, till exempel låta bli att åka kollektivt?

– Det skulle jag inte säga. Virus finns överallt, och det går inte att leva i en helt steril omgivning. En människa som är symtomfri kan också bära på en smitta. Det viktigaste är att ha god handhygien. Och om man själv har symtom ska man försöka nysa i en näsduk och sedan kasta bort den så att viruset inte kommer ut i omgivningen, säger Ikonen.

Antalet influensafall har ökat de senaste veckorna.

– Det tyder på att influensavågen är i antågande. Det bästa skyddet är att låta vaccinera sig, säger Ikonen.

Mörker och väta har varit vinterns melodi i centrala Helsingfors. Bild: Vesa Moilanen/Lehtikuva

De meteorologiska uppgifterna är från den 18 december då artikeln skrevs.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Diamanter är det ultimata vintageköpet

Mer läsning