Sällan spelad polsk nationalopera

Halka betraktas som musiklandet Polens nationalopera och därmed är det något överraskande att operan spelas så sällan utanför hemlandet. Desto mer välkommen är därmed Komiska Operans uppsättning av denna folkliga opera som sågs senast i vårt land på Nationaloperan 1952 under Leo Funteks ledning.

Stanisław Moniuszko: Halka.

Regi Laura Åkerlund. Capella Cracoviensis och kör, dirigent Jan Tomasz

Adamus. I rollerna Natalia Kawałek (Halka, mezzosopran), Sebastian Szumski

(Janusz, baryton), Małgorzata Rodek (Zofia, sopran), Jakub Pawlik (Jontek,

tenor), Marek Opaska (Marszalek, tenor) och Jerzy Butryn (Cześnik, bas).

Kulturhuset 22.8.2018.

Stanisław Moniuszko har skrivit närmare tio operor av vilka de två mest kända är denna Halka samt Straszny Dwór (Spökslottet). Intrigen i Halka är gripande i all sin enkelhet. Halka, en flicka av folket, älskar den förmögne Janusz som ändå föredrar att gifta sig ståndsmässigt. Halka är med barn och tar till slut sitt liv.

Handlingen fungerar i princip lika väl som så många andra liknande tragedier och musiken är tilltalande melodisk och rytmisk med några dramatiska höjdpunkter.

Den påminner lite om Bellini, Donizetti, Auber och andra ungefär samtida tonsättare. Speciellt originell är helheten inte men har några riktiga emotionella pärlor, inte minst den i slutet förvirrade Halkas tragiska aria mot bakgrunden av körens sång i kyrkan.

Här gavs originalversionen av Halka som uruppfördes konsertant i Vilnius 1848 och tio år senare utvidgades till fyra akter. Allt det väsentliga finns nog med i den korta varianten, men den oftast spelade slutliga versionen har mera polska inslag i form av körer och attraktiva dansscener.

Den förmögna Zofia (Małgorzata Rodek) gifter sig med Halkas (Natalia Kawałek) älskade i Stanisław Moniuszkos folkliga drama. Bild: Tibor -Florestan Pluto

Komiska Operan startar härmed något som de ambitiöst kallar för Helsinki International Opera Festival, som skall importera föreställningar utomlands ifrån och föra ut finländskt operakunnande. Denna första föreställning har satts upp av Laura Åkerlund i spetsen för ett finskt produktionsteam tillsammans med barockorkestern Capella Cracoviensis och kör under Jan Tomasz Adamus ledning.

De rätt duktiga solisterna var alla från Polen, i titelrollen klangfullt sjungande Natalia Kawałek som spelade intensivt med gripande kroppsspråk. Den lilla kören gjorde väl ifrån sig och orkestern spelade alldeles utmärkt.

Uppsättningen borde ha givits på en riktig teater och inte på Kulturhuset med sina begränsningar. Hela mittgolvet var tömt men användes bara delvis av Laura Åkerlunds sparsamma men nog fungerande regi. Med vissa dramatiska effekter gav hon spelet mera liv, då det ibland av nöden tvunget verkade lite konsertant. Vid behov presterade ensemblen stort utspel framför orkestern och videoprojektionerna gav lite stöd.

Nu är det väl meningen att denna produktion skall ut på turné i Polen som i år firar 100-årsjubileum. Före det ges ytterligare två föreställningar på Kulturhuset torsdag och lördag. Mitt under pågående Festspel är det ju inte precis ont om program, men visst vore det önskvärt att fler operavänner skulle ta det unika tillfället i akt att se rariteten Halka. Det var litet tomt mellan raderna vid premiären.

Halka (Natalia Kawałek) dör i armarna på hembyns Jontek (Jakub Pawlik) som älskat henne förgäves. Bild: Tibor-Florestan Pluto

Jan Granberg

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00