Saklig debatt om stora underrättelsefrågor

Juho Eerola (Sannf) tycker att riksdagen kunde stifta en undantagslag i stället för att ändra grundlagen.Bild: Lehtikuva/Markku Ulander

Remissdebatten i riksdagen om det mastiga lagpaketet med underrättelselagar var påfallande – och glädjande – saklig. Den hätskhet som så ofta dominerar riksdagens debatter lyste med sin frånvaro.

Det handlar om stora och principiellt viktiga frågor. Finland har ingen egentlig underrättelselagstiftning i dag och de lagar som nu föreslås förutsätter att grundlagen ändras så att det blir möjligt att inkräkta på brev- och telefonhemligheten. Samtidigt införs också övervakning av underrättelseverksamheten.

Inget parti går ut med att man motsätter sig underrättelselagarna. Behovet av en ny lagstiftning erkänns allmänt, men inom oppositionspartierna finns ändå olika slags dubier kring en del av lagstiftningen. Den stora tvistefrågan i det här skedet handlar om huruvida det är befogat att ändra grundlagen i brådskande ordning, redan under den här valperioden. Det kräver en majoritet på fem sjättedelar – vilket är mycket mer än regeringspartierna har i riksdagen. I praktiken handlar det om SDP – om de socialdemokratiska riksdagsledamöterna uppträder enhetligt kan de stoppa den brådskande ordningen.

Inget av oppositionspartierna, utom Kristdemokraterna, har förbundit sig vid den brådskande ordningen. I riksdagsdebatten underströk SDP, Sannfinländarna, De gröna, Vänsterförbundet och SFP att de väntar på grundlagsutskottets behandling och först sedan tar ställning till hur grundlagsändringen ska göras. Regeringen driver hårt på den brådskande ordningen. I praktiken kan skillnaden mellan brådskande och icke brådskande ordning ändå vara ganska liten. Den nya riksdagen väljs i april 2019 och kan godkänna underrättelselagarna under sina första månader.

Det stämmer att vi släpar efter andra länder i fråga om underrättelseverksamhet, men några månader eller ett halvår spelar ändå knappast någon större roll.

I riksdagsdebatten i tisdags underströk ministrarna och regeringspartiernas riksdagsledamöter att det inte handlar om någon massövervakning. Professor Martin Scheinin, som har fört fram många kritiska synpunkter på helheten, har en annan tolkning än regeringen. Han menar att regeringen följer den amerikanska, inte den europeiska, diskussionen. I USA är tolkningen enligt Scheinin att den personliga integriteten kränks om det sker missbruk och det leder till skador. I Europa uppfattar man att den personliga integriteten kränks redan av det faktum att myndigheterna har möjlighet att komma åt kommunikationen.

I riksdagsdebatten i går förde Sannfinländarnas Juho Eerola fram ett förslag som liknar ett av professor Scheinin. Det går ut på att inte nu ändra grundlagen, eventuellt i brådskande ordning, utan att stifta en tidsbunden undantagslag. Medan den gäller får man erfarenheter av hur det fungerar och kan göra ändringar. Men det förslaget verkade inte få vind i seglen i plenum i går.

I lagarna ingår ett förslag om att grunda en underrättelseombudsman och ett särskilt utskott i riksdagen som ska övervaka underrättelseverksamheten. Ett frågetecken gäller hur effektiv övervakningen kan vara och om tillräckliga resurser anslås för det. Till exempel SFP påpekade att det är viktigt att alla riksdagspartier är företrädda i utskottet. Det är en viktig princip, som understryks av att till exempel utnämningen av chefen för Skyddspolisen har en klart politisk karaktär.

Debatten var påfallande saklig och tonen allt annat än hätsk, även om det förekom olika åsikter och infallsvinklar. Det beror säkert på att lagpaketet har en så principiell karaktär. En annan orsak är att underrättelselagarna har beretts grundligt. Förutom tjänstemannaberedningen har det också funnits en parlamentarisk styrgrupp under ledning av Tapani Tölli (C), erfaren riksdagsledamot och medlem av grundlagsutskottet. Gruppen har sammanträtt närmare 30 gånger.

Det visar att det finns en möjlighet inte bara att bredda beredningen utan att det också bäddar för en sakligare politisk diskussion. Förhoppningsvis tar den här och kommande regeringar fasta på den lärdomen.

Susanna Ginman Chef för opinionsavdelningen

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33