Säkerheten är ett starkt argument, men kan inte överskugga allt annat

Säkerheten har alltid varit ett starkt argument, men i en rättsstat och demokrati kan det inte vara det enda man tar hänsyn till.

Riksdagen har denna vecka inlett behandlingen av förslagen till en ny underrättelselagstiftning. Lagpaketet är omfattande, tekniskt rätt komplicerat och av enorm vikt både för den finländska säkerhetspolitiken och för de finländska medborgarnas rättsskydd och grundläggande rättigheter. Därför är det mycket viktigt att den offentliga diskussion som förs även klargör för alla, vad det är som lagarna egentligen innebär.

Inom ramarna för det omfattande paketet föreslås en ändring i grundlagen. I fortsättningen är det möjligt att stifta lagar som ingriper i finländarnas brev- och telefonhemlighet samt förtroliga meddelanden för att trygga den nationella säkerheten mot allvarliga hot. Utan grundlagsändringen kan inte myndigheterna utnyttja alla de omfattande underrättelsebefogenheter de snart får tillgång till.

Regeringen föreslår inte bara en ändring i grundlagen, utan även att ändringen bör godkännas i brådskande ordning. Det är väldigt exceptionellt, och har inte gjorts en enda gång medan den nuvarande grundlagen är i kraft. Grundlagsändringar ska som regel godkännas i två riksdagar. Genom denna regel har man velat trygga medborgarnas möjlighet att i val uttrycka sin åsikt om ändringar som direkt påverkar deras grundläggande rättigheter samt trygga grundlagens ställning. Undantag bör göras endast under tvingande och nödvändiga omständigheter.

Att säkerhetsläget i hela världen förändrats under de senaste åren är ett faktum, men innebär det att läget i Finland nu är så exceptionellt och tvingande att det skulle utgöra skäl att ändra grundlagen i brådskande ordning? Mitt svar är nej. Dessutom har regeringen väntat så länge med att ge lagförslagen, att den tid man vinner på ett försnabbat förfarande är mindre än ett år.

Diskussionen kring underrättelselagarna och grundlagsändringen har under hela denna valperiod förts med en retorik som hårt betonar den nationella säkerheten. Trenden är bekant, under hela 2000-talet har man sett många exempel på reformer som sänkt nivån på skyddet för mänskliga och grundläggande rättigheter med hänvisning till säkerhetsläget. Säkerheten har alltid varit ett starkt argument, men i en rättsstat och demokrati kan det inte vara det enda man tar hänsyn till.

Underrättelselagarna kan inte göras till en ja eller nej-fråga. Helheten innehåller en mängd detaljer som alla har betydelse för rättsskyddet och de grundläggande rättigheterna, och som alla kräver grundlig behandling och utvärdering.

Viktiga frågor för Vänsterförbundet är underrättelsebefogenheternas omfattning, speciellt vad gäller övervakning på nätet, rätten att få information i situationer då deras förtroliga meddelanden öppnats och lästs, övervakningen av underrättelsemyndigheterna och villkoren för internationellt utbyte av information som skaffats genom underrättelseverksamheten.

Under riksdagens remissdebatt verkade det som om den största delen av ledamöterna i regeringspartierna inte ens insett att helt vanliga finländares e-post i fortsättningen kan öppnas och läsas av underrättelsemyndigheterna. Det är såklart inte det som är avsikten med de nya lagarna, men en oundviklig följd då man övervakar delar av nättrafiken.

Li Andersson är undervisningsminister, partiordförande för Vänsterförbundet, riksdagsledamot och stadsfullmäktigeledamot i Åbo

Annons: Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning