Så vill partierna förnya bidragen – stor beredskap på att gå fram stegvis

Bild: Lehtikuva/Heikki Saukkomaa

Ett förslag har mest medvind i politiken: Att slå ihop flera av nuvarande bidrag och förenkla modellen. Här är en översikt – parti för parti.

• Kristdemokraterna, Samlingspartiet och SDP har presenterat olika modeller av universalbidrag, där en del av nuvarande bidrag slås ihop för att förenkla systemet.

Partierna skiljer sig från varandra då det gäller hur stora kraven på motprestationer ska vara. SDP utgår från de krav som gällt hittills för arbetslösa – att man ska vara arbetssökande – men utökar inte kraven. SDP:s bidrag har tre nivåer: en minimitrygghet som är kopplat till sysselsättningsåtgärder, behovsprövat universalbidrag och ett aktiveringstillägg. SDP utökar sin minimitrygghet till att gälla också studerande.

Samlingspartiet kräver motprestationer för alla arbetsföra. Efter ett år av arbetslöshet skulle man förflyttas till ett aktiveringsstöd, och få en aktiveringsplan man förutsätts följa för att få sitt bidrag. Stödnivån sjunker om man inte uppfyller aktiveringskrav.

Kristdemokraterna betonar att var och en ska ha en individuell sysselsättningsplan.

LÄS OCKSÅ: "Det blir tuff kärlek" – Finlands bidragssystem ska stöpas om under nästa valperiod

• SFP ska inom den närmaste tiden presentera sin bidragsmodell, men SFP planerar inte heller någon villkorslös basinkomst. Bidraget skulle vara behovsprövat, och för dem som är arbetsföra ska en del av bidragen slås ihop för att minska byråkratin. Modellen ska innehålla en morot för egen aktivitet, och egna inkomster ska ge mer i handen, också korta jobb. De som inte är arbetsföra har separata stigar. SFP vill att bidragen ses över som en helhet med familjereformerna, mer kostnadsfri småbarnspedagogik och beskattningen. Det måste ändå ske stegvis.

• Centern föreslår en modell som liknar universalbidrag, även om partiet kallar den basinkomst. Bidraget skulle vara behovsprövat – men det centrala kriteriet är att man ska låga inkomster. Orsaken till varför man har låga inkomster ska inte spela en roll. Centern betonar satsningar på service, men kräver också att de som är arbetsföra ställer sig till arbetslivets förfogande antingen som arbetssökande eller företagare, eller att man deltar i sysselsättande åtgärder.

Också Centern föreslår en plan för att ändra systemet stegvis.

LÄS OCKSÅ: En liten lathund om basinkomst och "basinkomst"

• Sannfinländarna har i sitt valprogram målat upp principerna för bidragssystemet: Modellen ska vara enklare, den ska vara behovsprövad, kräva motprestationer och vid behov innehålla sanktioner.

• Blå framtid har föreslagit negativ inkomstskatt. Det innebär att de som tjänar under en viss nivå stegvis får bidrag. Blå framtid kopplar dock motprestationer till sin modell, så det är inte heller en basinkomst. Arbetsföra ska vara arbetssökande, och för dem som har svårt att få jobb gäller krav på sysselsättande åtgärder. Blå framtid föreslår dessutom att inkomstrelaterat arbetslöshetsstöd ska gälla alla, utan att man anslutit sig till en a-kassa.

• De gröna och Vänsterförbundet föreslår på sikt en basinkomst i storleksklassen 600 euro hos De gröna, 800 euro hos Vänsterförbundet. Basinkomst skulle gå ut till alla invånare, men skatteskalan anpassas så att den försvinner när arbetsinkomsterna stiger. De inkomstrelaterade stöden skulle ändå bestå, likaså bostadsbidrag och utkomststöd.

Att byta system över en natt är ändå svårt. De gröna föreslår att basinkomst skulle införas stegvis, så att man först skulle slå ihop alla minimibidrag till ett. Sedan skulle man experimentera med en halv basinkomst på 300 euro, medan målet på sikt är en basinkomst på 600 euro. Också Vänsterförbundet föreslår en stegvis övergång genom att slå ihop bidrag.

Artikeln är korrigerad: Vänsterförbundets modell är en basinkomst på 800 euro.

Fräscht grepp på bostadsmarknaden tilltalar unga

17.5.2019 - 16.03