Så tvättar bovar pengar

Penningtvätt innebär brottspengar inte ska gå att spåra till bovarnas verksamhet. Arkivbild. Bild: TT/Jonas Ekströmer

Fulpengar från brottslig verksamhet som förvandlas till snövita, hederligt förvärvade tillgångar – begreppet penningtvätt täcker in en rad olika tillvägagångssätt. Här är fem frågor och svar om det som nu är på allas läppar.

Anklagelserna mot Swedbank rör medverkan till penningtvätt. Det här är vad begreppet handlar om, enligt Finansinspektionen (FI) och Finanspolisen.

Vad är penningtvätt?

Svarta pengar från olika typer av olaglig verksamhet tvättas vita, så att det inte ska gå att spåra dem till det brottsliga ursprunget. Möjligheten att tjäna pengar är den huvudsakliga drivkraften bakom organiserad brottslighet. För att kriminella ska kunna använda brottsvinster i den lagliga ekonomin tvättas svarta pengar.

Exempelvis sker transaktioner som omvandlar pengar från narkotikahandel eller bankrån till skenbart lagliga inkomster och tillgångar.

Penningtvätt är ett globalt och djupt rotat samhällsproblem. Problemen är nästan alltid kopplade till brottslig verksamhet, såsom skattebrott, mutbrott, narkotikabrott, människosmuggling, bedrägerier och rån.

Penningtvätt kopplas också ofta ihop med terrorfinansiering, där även små belopp kan få stora konsekvenser genom att bidra till terrordåd.

Hur går det till?

Det kan göras på en massa olika sätt. Penningtvätt kan ske genom att brottspengar placeras i en helt laglig verksamhet och sedan tas ut som lön eller vinst.

Men pengar kan också tvättas med hjälp av banker. Då görs det genom flera olika transaktioner – pengar skickas kors och tvärs mellan olika konton och banker, till dess att det inte längre går att se varifrån de kommer. Till slut framstår pengarna som alldeles rena.

Vad används de tvättade pengarna till?

Tvättade brottspengar kan användas precis som vilka andra tillgångar som helst, till skillnad från fulpengar som kommer direkt från till exempel människohandel, stölder eller knarkhandel - banker och andra finansinstitut är skyldiga att ta reda på varifrån pengarna kommer.

Vilka branscher är utsatta?

Enligt Finanspolisens rapport från 2017 är flera branscher utsatta, exempelvis banker, livförsäkringsbolag, värdepappersbolag, betaltjänstföretag, bostadskreditföretag, fastighetsmäklare, kasinon, speltjänstföretag och pantbanker.

Vad görs för att förhindra penningtvätt?

Alla företag måste göra vad de kan för att förhindra penningtvätt, och så sent som 2017 skärptes reglerna. Syftet med penningtvättsregelverket är att företag i finanssektorn ska arbeta effektivt mot penningtvätt och finansiering av terrorism – det ska vara svårt för kriminella att utnyttja finanssektorn för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Misstankar om sådant ska rapporteras till Finanspolisen.

Finansinspektionens ansvar är att övervaka att bankerna följer gällande regler. Penningtvättstillsynen är enligt gällande regelverk riskbaserad, vilket innebär att FI i första hand ska göra tillsynsinsatser där riskerna bedöms vara som störst. Cirka 2 000 företag står under FI:s tillsyn vad gäller penningtvättsregelverket.

Åtgärderna mot och bekämpningen av penningtvätt i Sverige innefattar flera myndigheter och en reglering som består av dels straffrättsliga regler, dels administrativa regler. De administrativa reglerna är i huvudsak av förebyggande karaktär. Det innebär att FI inte utreder fall av misstänkt penningtvätt – det ansvaret ligger på brottsutredande myndigheter, i första hand Finanspolisen.

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning