Så syns reformen i plånboken – bor du på landet kan skatten sjunka på sikt, i städer kan den stiga

Då alla våra skatter kastas om är det meningen att det ska synas så lite som möjligt i plånboken – åtminstone i början. På sikt kan många kommuner sänka skatten – medan andra kan få ett tryck att höja den.Bild: Lehtikuva/Matti Björkman

Landskapsreformen ska inverka så lite som möjligt på våra skatter i början. Men om några år kan effekterna synas. Trycket att höja kommunskatten blir högre där den varit låg – i städer som Helsingfors och Grankulla – medan Raseborg och Hangö som haft hög kommunskatt hör till de kommande vinnarna.

En enorm sifferövning pågår bakom kulisserna, då alla våra skatter ska kastas om i förslaget till landskapsreform.

Om landskapen tar över vården flyttar också kommunernas största utgift bort. Kommunskatten ska skäras ned betydligt, och intäkterna flyttas över till statens skatteskala, som förändras totalt.

Då vi i dag betalar en kommunskatt på mellan 17 och 22,5 procent, ska den efter reformen ligga på mellan 5,5 och 10,5 procent – ungefär. Att det är "ungefär" beror på att den slutliga ekvationen slås fast först på nästa års sida för att det ska bli så exakt som möjligt.

Små pensioner drabbas mindre

Statens skatteskala får sig en rejäl omgång. Då vi i dagens läge betalar statsskatt bara på inkomster över 17 200, kommer man efter reformen att betala statsskatt redan vid drygt 3000 euros inkomster, eftersom kommunskatten krymper.

Men det blir inte mera skatt, visar Finansministeriets beräkningar. Förändringarna i enskilda personers skatteprocent ska enligt beräkningarna hållas på under 0,2 procentenheter för väldigt många, och där förändringen är större än så är det för att skatten minskar, enligt beräkningarna.

Till exempel pensionärer och bidragstagare som tjänar under 20 000 per år ska enligt kalkylen vinna procentuellt mest på förändringen och få några tior mer per år. De högsta inkomstdecilerna vinner minst.

HBL bad Finansministeriet göra en riktgivande skiss över hur skatterna ser ut för en medelinkomsttagare i olika kommuner före och efter reformen, om allting genomförs som regeringen vill. Här ser man att förändringen är liten i totalsumman, men andelen av skatten som går till kommunen blir mindre.

I grafen nedan kan du bläddra fram exempel på en kommun med låg skatt (Grankulla), en med genomsnittlig skatt (Borgå) och en kommun med hög kommunskatt (ungefär Raseborg).

Trycket ökar efter några år

Landskapsreformen ska jämna ut kostnaderna för vården mer än idag, och det syns med fördröjning.

Regeringen har i sitt lagförslag bestämt att kommunerna inte ska drabbas av en förändring i statsandelarna som är större än 100 euro per invånare åt ett eller annat håll. Och förändringen får inte vara mer än 25 euro per år – så det dröjer fyra år innan vi ser vilka kommuner som vunnit eller förlorat maximalt.

HBL gick igenom de färska kalkyler som gjorts i år över hela kommunlistan. Också i Svenskfinland finns kommuner vars balans förändras med upp till hundra euro per invånare de följande fyra åren, om beräkningarna slår in.

De flesta får mer: Pargas, Mörskom, Sagu, Karleby, Nykarleby, Pedersöre, Kaskö, Larsmo, Malax och Korsholm hör till de kommuner som ser ut att få maximalt mer i reformförslaget – 100 euro per invånare mer jämfört med i dag. I de här kommunerna sjunker trycket på kommunskatten och den kan rentav sänkas jämfört med i dag.

Sjundeå förlorar däremot 100 euro per invånare, och Lojo förlorar 88 euro per invånare. Grankulla, Åbo, Helsingfors, Esbo, Borgå och Lovisa förlorar också, och trycket att höja kommunskatten kan öka.

Hur ser det ut i din kommun? På den interaktiva kartan nedan kan du se hur stort tryck det kan bli på att höja eller sänka skatten i din kommun efter 2024, då statsandelarna ändrats fullt ut. Beräkningarna är riktgivande och baserar sig bara på förändringen i vårdreformen – många andra saker inverkar också på kommunskatten i framtiden.

En annan möjlighet är att trycket ökar på fastighetsskatten. Hur kommunerna väljer att göra vet vi inte ännu. Enligt Jukka Hakola, skatteexpert på Kommunförbundet, är det så många andra saker som inverkar på skattetrycket i kommunerna att vårdreformen inte ensam avgör det: Invånarna, näringslivet och investeringar påverkar också.

Mest kritiskt är år 2020 då staten tänkt skära bort en del av kommunskatten men kommunerna ännu inte får höja den.

– Då är fastighetsskatten i princip den enda rörliga biten, säger Hakola, men påpekar att det finns en buffert som underlättar övergången:

De skatter som drivs in i slutet av 2019 kommer in i kommunernas kassa först 2020, och då bildas en buffert på totalt en miljard i kommunernas kassor från det "gamla systemet", den högre kommunskatten, säger Hakola.

Från och med 2021 får kommunerna höja sitt skattöre.

Trycket att höja kommunskatten i fortsättningen underlättas ändå av att kommunerna får tillgång till bättre finjustering.

– I dagens läge kan kommunskatten ändras bara med en kvarts procent i taget, men efter reformen får den justeras med tiondelar.

Fler få dra av försörjningsbidrag

För en del små grupper kan förändringen bli lite större. Till exempel de som kan ha nytta av avdrag som görs bara i statsskatten. Ett sådant avdrag har de som betalar försörjningsbidrag. Eftersom allt fler kommer in i statsbeskattningen också med mindre inkomster, blir det fler låginkomsttagare som får möjlighet att göra avdrag för sina försörjningsbidrag – 80 euro per barn.

Enligt en mikrosimulering gjord vid Statens ekonomiska forskningscentral ska inkomstklyftorna, den så kallade gini-koefficienten, inte öka utan inkomstskillnaderna ska minska en aning.

Församlingarna beslutar om lägre kyrkoskatt

Skatterumban leder till ett par knepiga följdeffekter som inte staten kan rå på – en av dem är kyrkan. Kyrkoskatten bestäms på basen av de beskattningsbara inkomsterna i kommunskatten. I reformen är det tänkt att avdragen i kommunskatten ska bli färe, och då stiger den beskattningsbara summan.

– Det är inget som en enskild person märker av i den stora bilden, men det betyder att summan kyrkoskatten räknas på växer – och intäkterna från kyrkoskatten, ifall inte församlingarna sänker skatteprocenten i gengäld, säger Pasi Perander som är ekonomiplaneringschef på Kyrkostyrelsen.

Om kyrkan inte alls kom emot skulle de evangelisk-lutherska församlingarna få in uppskattningsvis 40 miljoner mer över en natt.

Men så är det inte tänkt:

– Vi har informerat våra församlingar med kalkyler på hur mycket skatten borde sänkas som följd, och gett rådet att ta det i beaktande, säger Perander, och tilläger att kyrkan gärna informerar öppet om det här – det är inte meningen att håva in extra kollekt i smyg.

Beslutet tas i sista hand av församlingarna själva. I snitt uppstår ett behov att sänka kyrkoskatten med en tiondelsprocent, men det varierar.

Verkligt finlir blir det i huvudstadsregionen – Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla och Kyrkslätt – som enligt beräkningarna får en så liten skillnad att en sänkning skulle ge kyrkan mindre än nu.

– Men vad intäkterna i själva verket blir ser man inte i förväg. Nu är vi tvungna att operera med gammal information om vilka de skattepliktiga inkomsterna varit hittills.

En förändring krävs också i sjukförsäkringsavgiften, som måste justeras så den inte växer, om regeringen ska hålla sitt löfte att följa nuvarande skattenivåer så noggrant som möjligt.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00