Så smögs basinkomsten under mattan – men sprattlar den än?

För bara åtta månader sedan var en expertgrupp enig om att försöket med basinkomst måste utvidgas för att man ska få relevanta resultat. Sedan dess har det varit tyst. – Det har inte diskuterats än, bekräftar finansminister Petteri Orpo.

Försöket med basinkomst har i år gällt bara 2 000 arbetslösa personer, inga andra kategorier av människor på bidrag eller lön, och inga försök med beskattningen har gjorts.

I vintras rekommenderade en grupp experter tillsatta av regeringen att försöket ska utvidgas för att resultaten ska bli mer relevanta.

Många höll med. Folkpensionsanstaltens direktör Elli Aaltonen höll med, nuvarande omsorgsminister Annika Saarikko (C) höll med. Finlands näringsliv EK ansåg likaså att nuvarande experiment är alltför otillräckligt och också för dyrt, eftersom skatteskalan inte ingår.

Ett utvidgat försök kräver mer pengar, som i så fall borde vikas i budgeten i höst, och som kräver utredningar och lagförslag.

Med bara några månader kvar till årsskiftet ser det osannolikt ut att försöket skulle breddas 2018. Också från tjänstemannahåll bekräftas att fler satsningar nästa år ser osannolika ut, och att den typen av basinkomst som simuleras i försöket anses alltför dyr. När Finansministeriets kanslichef Martti Hetemäki i somras kritiserade ovillkorlig basinkomst tolkades det bland de invigda som ett tecken på att nuvarande experiment knappast får tilläggssatsningar.

– Den frågan har inte alls diskuterats än, säger finansminister Petteri Orpo (Saml) då Finansministeriet inleder sin förberedelse av nästa budgetår.

Skatterna utreds nästa år

Det enda beslut som finns är att en arbetsgrupp vid Finansministeriet ska börja titta på skattemodellerna under nästa år. Skattegruppens arbete hinner användas först av följande regering, den som ska inleda en helhetsreform av de sociala bidragen.

Även Orpo vänder diskussionen till helhetsreformen, som regeringen beslöt om i våras. Reformen ska beredas nu, men besluten fattas först av nästa regering efter valet 2019.

– I budgetförhandlingen borde vi framför allt koncentrera oss på att få i gång helhetsreformen. Försöket med basinkomst är bara ett element i det, men ju mer jag gjort det här jobbet, ju mer jag sett av att sysselsättningsproblemet handlar om ett matchningsproblem på arbetsmarknaden, och ju mer jag sett av vad statens utgifter består av – inte minst bostadsbidragen – desto mer övertygad är jag om att det behövs en helhetsreform, säger Orpo.

Men om regeringen vill ha mer forskningsresultat ur nuvarande försök före nästa val, så börjar tiden rinna ut.

Bredda basinkomstförsöket. Olli Kangas, som ledde expertgruppen i fjol, har på känn att den största entusiasmen för basinkomsten falnat bland politikerna och övergått i en diskussion om aktiverande social trygghet. Enligt honom finns det två alternativ om man vill utveckla försöket. Bild: LEHTIKUVA / HEIKKI SAUKKOMAA

"Väldigt bråttom"

Det pågående försöket ska utvärderas under hösten, men utvärderingen har inte börjat utan kommer i gång i september.

– Det blir väldigt bråttom ifall man vill att försöket ska breddas från årsskiftet, säger FPA:s direktör för samhällsrelationer Olli Kangas som ledde expertgruppen i fjol.

Kangas hoppas att man i så fall går in för att bredda försöket 2019, då det nationella inkomstregistret ska vara klart. Inkomstregistret, där var och en kan följa med inkomster och skatter i realtid, skulle underlätta nya experiment.

Kangas har på känn att den största entusiasmen för basinkomsten falnat bland politikerna och övergått i en diskussion om aktiverande social trygghet, alltså bidrag som förutsätter arbete eller andra aktiverande åtgärder i gengäld. Aktiverande åtgärder och basinkomst står i princip inte i motsatsförhållande till varandra. Kangas säger att det finns möjligheter att utveckla försöket också med mindre lagändringar, om det finns politisk vilja.

Billigare alternativ

Han pekar ut två alternativ. Att foga nya grupper av låginkomsttagare till det nuvarande försöket, eller att justera villkoren för de personer som redan deltar och se vad som förändras, enligt Kangas.

– Det vi nu kan få reda på, i nuvarande försök, är vilken effekt det har att få den ovillkorliga summan (på 560 euro). Det vill säga undersöka om försökspersonerna är mer villiga att ta emot också kortvariga arbetserbjudanden, eller lägre löner, säger Kangas.

Det vi inte kan få reda på är om det har en passiverande effekt, den som Hetemäki hänvisar till, och vad man i så fall kan göra.

– Vi kan inte få reda på om människor som redan jobbar skulle börja jobba mindre, för vi tog inte sådana personer med i det första försöket. Då borde vi i så fall ta med sådana som har lite arbetsinkomster och se om de minskar på sitt arbete. Det vore intressant, men det kostar.

Kangas hänvisar till en grovhuggen uppskattning, att det skulle kosta 20 miljoner om ytterligare 1 300 personer som inte lyfter något annat bidrag skulle ingå.

"På gränsen till signifikanta resultat"

– Men det skulle ge mer tillförlitlig information, säger Kangas som bedömer att nuvarande försök och sampel ligger på gränsen till att kunna ge några signifikanta resultat.

Ännu mer signifikant vore det att få med försök som där också beskattningen är med, antingen så att skatteskalan förändras med basinkomsten inräknad, eller så att man skulle experimentera med negativ inkomstskatt.

Skatteförsök kräver ändå en stor insats av Finansministeriet, påpekar Kangas.

– Om Finansministeriet är motvilligt, då kommer inget att hända.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00