Så ska EU få nya intäkter: "Det råder en massiv missuppfattning i Finland"

En demonstrant från miljörörelsen Fridays for Future bar ett munskydd med texten "blockera fossila bränslen" under en demonstration i Berlin i fjol. Bild: Tobias Schwarz/Lehtikuva-AFP

En jättelik återhämtningsfond på 750 miljarder har fått grönt ljus även i Finland – men kommer våra medlemsavgifter att stiga, eller lyckas EU samla in andra intäkter? Så här svarar några Europaparlamentariker.

– Det råder en massiv missuppfattning i debatten i Finland, där man adderar kostnaderna för återhämtningspaketet till medlemskostnaderna för EU-budgeten då man räknar ut vad Finland ska betala i framtiden, säger Europaparlamentariker Eero Heinäluoma (SDP/S&D).

– Men tanken är att återhämtningspaketet till största del ska betalas med de nya intäkterna, och att några nya medlemsavgifter inte ska komma. Det var den ursprungliga planen – och nu kan vi skönja att det är möjligt att samla ihop potten i sin helhet, säger Heinäluoma.

Han talade strax före parlamentets session i juni, där en debatt om nya intäkter till EU stod på listan. En del av de nya formerna för intäkter finns redan, andra är under beredning.

På onsdag ska kommissionen presentera sina förslag för tre av de planerade inkomstkällorna: Koltullar, en skatt på de digitala jättarna och större intäkter från handeln med utsläppsrätter.

Eero Heinäluoma som sitter i budget- och finansutskotten säger att man där filar särskilt på två olika former av intäkter.

En fransk forskare visar upp det plastskräp han hittat på stranden i Contis i sydvästra Frankrike förra sommaren. Bild: Mehdi Fedouach/Lehtikuva-AFP

– Målet för dessa är nu 15 miljarder per år, och då är det två kanaler som ligger överst: Det ena är att beskatta de digitala jättarna, och den andra är utsläppshandeln. Intäkterna väntas vara 5 miljarder från digitala skatten och 10 miljarder från utsläppshandeln, säger Heinäluoma.

En reform har redan införts i år: En avgift på icke återvunnen plast. Den drivs visserligen också in av medlemsländerna, men gör att avgifterna omfördelas. Avgiften är 80 cent per kilo icke återvunnen plast i ett medlemsland – men systemet innehåller också en utjämning för länder med sämre ekonomi, som gör att Finlands fördel inte är så stor som den annars skulle vara. Eftersom inkomsten från plastavgiften är mer som en omfördelning har den just nu inte någon stor betydelse som finansiering.

En skatt på de digitala jättarna, som Google, Facebook och Amazon, har också omtalats länge med tanke på att jättarna gör en stor omsättning också på den europeiska marknaden men betalar väldigt lite skatt här. Enskilda länder har redan stakat ut vägen, men då Frankrike för två år sedan införde en motsvarande skatt på bolag som har över 750 miljoner i omsättning, varav minst 25 kommer från Frankrike, ledde det till spända relationer mellan Frankrike och USA.

Bild: Hendrik Schmidt

Snabba ryck mot skattetävling

En skatt på de digitala jättarna, som Google, Facebook och Amazon, har omtalats länge. Bild: Denis Charlet/Lehtikuva-AFP

Samtidigt har en större internationell reform kring hur företagen beskattas fått vind i seglen.

En av de nya intäkter som EU hoppas på är CCCTB (common consolidated corporate tax base) som är ett gemensamt minimum för bolagsskatten. Det här är ett sätt att komma åt skatteparadis och aggressiv skatteplanering. Både inom OECD och inom EU har mer enhetliga principer för företagsbeskattning länge varit under arbete, men den här våren har de fått ökad fart.

I början av sommaren enades G7-länderna om ett gemensamt uttalande om bolagsskatten, med ett minimum på 15 procent för globala jättar. Något minimum finns inte i nuläget. G7-uttalandet innebär en stor politisk medvind för internationella beslut om hur företag ska beskattas för att dämpa skattetävlingen, även om de konkreta modellerna ännu inte finns på plats.

Bilden visar kolkraftverket Tusimice i byn Vysluni i norra Tjeckien. Bild: Michal Cizek

– Vi är närmare en uppgörelse om en global skattereform, så vi måste gripa chansen, sade EU-kommissionär Johannes Hahn då han presenterade planen för nya EU-intäkter för parlamentet i juni.

De ekonomiska effekterna för till exempel Finland tvistas det ändå om: Finansministeriet har räknat ut att det också kan minska de finländska skatteintäkterna, om de finländska internationella bolagen ska betala mera skatt på annat håll, medan förespråkarna påpekar att mindre företag nu får en mer rättvis konkurrens.

"Mycket sannolikt" att koltullar kan införas

Silvia Modig (VF/GUE-NGL) sitter i parlamentets miljöutskott och har varit med om att utforma parlamentets syn på koltullarna, en annan form av intäkter som det talats mycket om. Men vad är de, och kan de förverkligas?

– Europaparlamentet godkände med klara siffror redan i mars ett uttalande om en tullmekanism för koldioxidutsläpp, som ska följa världshandelsorganisationen WTO:s regler.

Då betonades att EU:s egna klimatmål inte får leda till att den industri som producerar utsläpp lämnar EU och etablerar sig i länder där klimatmålen är mindre ambitiösa och där man inte är med i handeln med utsläppsrätter, och sedan säljs in i EU igen. För att undvika det är tanken med koltullarna att tullavgiften ska jämna ut prisskillnaden. Finlands Näringsliv EK har varit tveksam till idén och anser att även om koltullarna kan skydda europeisk industri, så kan de också höja priserna på varor som den inhemska industrin köper utifrån. Politiskt verkar den här nya inkomsten ändå ha medvind också bland de nationalistiska och protektionistiska partierna i parlamentet.

Med tanke på att parlamentets ställningstagande fick klara siffror tror Modig att tullmekanismen kommer.

– Det verkar mycket sannolikt, men det slutliga innehållet måste ännu utformas.

– Kolltullarna måste följa WTO:s regler och därför måste tullarna konstrueras så att de motsvarar den verkliga prisskillnad som uppstått av utsläppen. Tanken är inte bara att skydda europeisk industri, utan också att minska utsläppen globalt. Där måste utvecklingsländers situation och möjligheter tas i betraktande, så att de vid behov stöds på något sätt, säger Modig via e-post.

– Utvecklingsländers situation och möjligheter tas i betraktande, så att de vid behov stöds på något sätt, säger Silvia Modig angående de planerade koltullarna. Bild: Jussi Nukari/Lehtikuva

Hur mycket intäkter det ger – det vågar hon inte svara på så länge förslaget är ofärdigt.

– Men försiktiga uppskattningar rör sig kring flera miljarder per år.

Även kritik i parlamentet

Även om optimismen kring att de planerade reformerna kan förverkligas har ökat de senaste månaderna, vädrades också kritik både mot handeln med utsläppsrätter och mot andra klimatrelaterade avgifter i parlamentet i juni.

– Riskerna är kopplade till den gröna klimatomställningen. Om man i det långa loppet når klimatmålen så kommer också intäkterna att torka in, menade till exempel Joachim Kuhs från nationalistgruppen ID.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Pionjären inom styling

Mer läsning