Så ska den svenska haverikommissionen undersöka Estonia

Bild: Jaakko Avikainen/Lehtikuva

I sommar gör den svenska haverikommissionen nya undersökningar kring Estonias vrak efter uppgifterna om tidigare okända hål i skrovet.

Tidigare har man inte kunnat genomföra dykningar med anledning av lagen om gravfrid vid vraket, men en lagändring gör det möjligt från och med den 1 juli.

Sommarens undersökningar beskrivs som en förstudie för att avgöra vilka åtgärder som behövs för det fortsatta arbetet med att granska de nyupptäckta hålen.

– Ett nytt hål visades i den tv-dokumentär som publicerades förra året och vi vet att det filmades åtminstone två hål som inte var kända eller dokumenterade sedan tidigare, konstaterar Jonas Bäckstrand, ställföreträdande generaldirektör för svenska haverikommissionen och utredningsordförande i den svenska delen av det arbete som bedrivs nu.

Huvudsyftet är att undersöka hålen.

– Uppstod de före eller efter sjunkförloppet? Uppstod de före sjunkförloppet när fartyget befann sig på ytan är det ju uppenbart att det kan ha haft en betydelse för sjunkförloppet och hur olyckan gick till. Uppstod de efteråt har det naturligtvis inte påverkat själva olyckan, säger Bäckstrand.

Arbetet påbörjas den 8 juli och man räknar med att hålla på i tio dagar. Man kommer att arbeta i skift dygnet runt.

I ett första läge görs undersökningar med ekolod av området runt vraket, inklusive visirets fyndplats. I ett senare skede ska hela fartyget fotodokumenteras med 3D-bilder. Då ska man med hjälp av 15  000–25 000 stillbilder skapa en 3D-modell av fartyget.

En tv-dokumentär som visades i höstas pekade på tidigare okända hål i vraket. Bild: Johan Hallnäs/TT

Men framför allt ska hålen i skrovet dokumenteras.

– Vi behöver granska hålen närmare. Den delen av operationen skulle kunna äga rum våren 2022, säger Bäckstrand.

Man ska även undersöka visiret, som föll av vid förlisningen.

– Det finns ju teorier att visiret skulle ha orsakat de här hålen på ett eller annat sätt, säger Jonas Bäckstrand.

Man ska även undersöka om hålen kan ha uppstått när fartyget slog i botten.

– Det är inte sannolikt att vi kommer få det svaret med förstudien, utan det blir mer aktuellt efter att vi studerar hålen.

Skred på platsen

Bottenområden runt fartyget har täckts över med geotextil och det har även skett skred på platsen. Det kan försvåra den nya undersökningen, säger Bäckstrand.

– Det är förändrade förhållanden jämfört med hur det var 1994 när det gjordes undersökningar och dykningar på platsen.

Fyra skred har skett på platsen: ett när fartyget sjönk och tre vid förberedelserna för att täcka över det. Övertäckningen avbröts och slutfördes inte.

Det finns risk för nya skred, uppger Statens geotekniska institut (SGI) vid presskonferensen. Olika typer av säkerhetsåtgärder bör därför genomföras inför den kommande studien, rekommenderar SGI.

Instämmer i kritik

Den tidigare utredningen är ännu inte återöppnad.

– En förutsättning för det är att ny information ger anledning att revidera tidigare analyser och slutsatser, säger Jonas Bäckstrand.

Han instämmer i kritik som kommit mot tidigare utredningar att överlevande inte förhördes efteråt. Nu har man tagit kontakt med svenska överlevande.

– Vi har i runda slängar intervjuat ett tjugotal överlevande och har ytterligare ett tiotal som har accepterat att låta sig intervjuas, säger Jonas Bäckstrand.

Personal från Statens haverikommission genomför intervjuerna.

Den svenska regeringen avsatte i vårändringsbudgeten drygt 21 miljoner kronor extra till haverikommissionen för att genomföra dykningar under 2021.

Passagerarfärjan Estonia förliste i Östersjön natten mot den 28 september 1994.

Färjan hade lämnat hamnen i Tallinn kvällen före, men kantrade knappt halvvägs till Stockholm och sjönk på mindre än en timme.

852 människor omkom i katastrofen.

137 personer räddades.

Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats blev att fästena och låsen till Estonias bogvisir var underdimensionerade.

Fartyget kantrade till följd av att stora mängder vatten forsade in på bildäck.

Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har dock krävt att det snabba förloppet då Estonia sjönk måste utredas ytterligare.

Efter det att dokumentären "Estonia – fyndet som ändrar allt" sänts på Discovery har haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland inlett en ny granskning.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Bokåret 2021 på Bokström

Mer läsning