Så röstade politikerna om generalplanen

Under natten till torsdagen fick den omstridda generalplanen grönt ljus. Hur röstade din politiker?

Onsdagens stadsfullmäktigemöte om generalplanen blev rekordlångt. Efter nästan sju timmar och över 150 anföranden godkändes planen vid tvåtiden på natten.

Men vem röstade för och vem röstade emot? På den frågan finns inget enkelt svar. På stadens webbsidor helsinkikanava.fi får man gräva sig igenom närmare femtio röstkartor för att skapa sig en överblick av de olika generalplansscenarier som politikerna presenterade och röstade om under onsdagens möte.

På fullmäktiges bord fanns flera förslag om att hela planen ska återremitteras och göras om från grunden, med olika motiveringar. Det första förslaget av den här typen röstades ner med 63 mot 16. Fem ledamöter, alla SFP:s representanter, röstade blankt.

Bild: Ksf Media

Varför röstade SFP inte för eller emot generalplanen i sin helhet, Marcus Rantala?

– Vi valde att vara konsekventa och gå direkt på de saker som vi tidigare har kritiserat i generalplanen, det vill säga bland annat byggandet av bostäder i delar av nuvarande Centralparken och på nuvarande Malms flygplats.

Varför blir det så många omröstningar om samma sak, i det här fallet till exempel återremittering av hela planen?

– Man tycker ju att det borde räcka med att rösta en gång om en sak. Men när det handlar om en så här stor sak vill partierna gärna visa upp sina egna prioriteringar, och därför blir det en del klämmar om exakt samma sak. Det förslag man röstar om först är oftast det som bäst beskriver omröstningsresultatet, för efter det har ju alla egentligen redan visat var de står.

"Juridisk kamp att vänta"

Att diskussionen blir så spretig ser han ändå som en positiv sak, eftersom det visar på engagemang både hos politiker och hos invånare. Debattivern antyder också att generalplanen är långt ifrån klappad och klar trots att den godkändes av helsingforspolitikerna.

– Planen kommer säkert att överklagas och det blir en juridisk kamp, säger Rantala.

Ett av de ämnen som väckte mest debatt var Centralparken, som enligt generalplansförslaget blir naggad i kanterna. Tidigare i höst diskuterades möjligheten att plocka ut Centralparken ur generalplanen utan att samtidigt tvingas göra om hela planen, men juristerna var oense kring om det är möjligt eller inte. På onsdagens möte beslöt fullmäktige med rösterna 55–30 att Centralparken stannar kvar i planen och att delar av parken därmed i framtiden kan bli bostadsområde. SFP hörde till de partier som högljutt jobbade för att behålla Centralparken som den är.

Bild: Ksf Media

Vad gör SFP nu när partiets två hjärtefrågor röstades ner, både Malm och Centralparken?

– Vi ska minnas att planen är mycket allmän och att ingenting ännu byggs utifrån de här besluten. Det kan komma upp en massa saker som omöjliggör generalplanens förslag. Byggandet kan till exempel vara för dyrt eller så inser man att det inte är ekologiskt hållbart. Vårt jobb är nu att minimera skadan. Det gäller också andra områden. I mitt eget tal lyfte jag till exempel upp Drumsö, där generalplanen gör det möjligt att fylla ut strandlinjerna. Där måste vi jobba för att ingreppen blir så små som möjligt.

Bostäder i Malm först ut?

Generalplanen tar sikte på 2050 och det kan ta flera år innan delar av den omsätts i detaljplaner och blir verklighet. Generalplaneraren Heikki Salmikivi på Stadsplaneringskontoret säger till HS att han tror att Malms flygplats är ett av de områden där man börjar bygga allra först. Rantala är skeptisk.

– Ur en tjänstemans synvinkel är Malm säkert en enkel grej, eftersom det ligger centralt och bra med tanke på kommunikationerna. Men personligen tror jag att det blir massor med bekymmer innan man kan sätta spaden i marken.

Det har länge diskuterats om det över huvud taget är möjligt att bygga bostäder på sumpmarken som Malms flygplats står på eller om det blir orimligt dyrt. 50 000 personer har också undertecknat ett medborgarinitiativ för att bevara flygplatsen, vilket betyder att riksdagen kommer att behandla ärendet ännu i höst.

Förvirrande pixlar spädde på oron

Generalplanen har drivit upp ett sällan skådat medborgarengagemang i Helsingfors. En delorsak till känslosvallet kan vara det pixelsystem som för första gången användes. Generalplanen ritades upp med hjälp av 100 gånger 100 meter stora "pixlar" på kartan, och kritikerna menar att det spädde på oron. Det tror även Rantala.

– När ett område är "pixlat" som byggnadsmark ser det väldigt slutgiltigt ut på kartan, även om pixlarna är ytterst inexakta och en pixel inte alls betyder att hela området ska byggas ut. Därför är det klart att man som stadsbo känner sig orolig om man upptäcker en pixel på ett kärt område. Kommunikationen kring generalplanen kunde ha gjorts bättre. Nu var det ganska svårt att hänga med.

Fräscht grepp på bostadsmarknaden tilltalar unga

17.5.2019 - 16.03