Så pratar du med barnen om fattigdom!

Bild: Ilustration ur boken

När något hemskt händer – terrordåd, naturkatastrofer – ger experter konstruktiva råd i medierna om hur man ska prata om saken med barn så de inte skall freaka ut av ångest. Svara sanningsenligt på frågor, ge inte mera information än barnet ber om, försök själv utstråla lugn, hänvisa gärna till att många vuxna människor nu arbetar för att avvärja faran och hjälpa de nödställda.

Ännu knepigare är det kanske att tala med barn om något hemskt som inte händer utan är. Till exempel att fattigdomen är ett bestående tillstånd för väldigt många barn också i Finland, att den är deras vardag varje dag och sannolikt kommer att så förbli.

"Nej gulle, vi köper inte frukt i dag." "Nej vännen, vi går inte in i leksaksbutiken nu." "Jag är ledsen men du verkar ha lite feber, du kan nog inte följa med dina kompisar till Borgbacken, ja man kan faktiskt ha lite feber fast man känner sig alldeles frisk, tjata inte nu!". Klara besked täcker grumliga grunder bara man ger dem med auktoritet – men bara meddelanden och instruktioner blir inget samtal.

Nyligen utkom den svenska artisten Uje Brandelius' och konstnären Clara Dackenbergs bilderbok Hemma hos Harald Henriksson (Lilla Piratförlaget) som däremot är en utomordentligt god samtalsgrund om man vill prata om olika villkor också i Finland. Berättarjaget är en liten flicka som är glad för hon och mamma ska hälsa på hennes bästa vän Harald. Buss, tunnelbana, buss och promenad – han bor långt borta. De bli hjärtligt mottagna, barnen har roligt med varandra, gästerna bjuds på mat men tackar nej. Mamma har egna smörgåsar med. Medan barnen leker sysslar mamma med sitt. Men hjälp, berättarjaget kan inte låta bli att stjäla en grej ur Haralds omfattande leksakssamling och får väldigt illa att vara på väg hem. Mamma blir inte arg när hon bekänner det.

Bild: Ilustration ur boken

Dackenbergs bilder berättar om det här med ett tilltal i lager på lager, medan texten håller sig till berättarens perspektiv.

Jag skulle knappast ha lagt märke till den här barnboken alls om jag inte läst Gunilla Brodrejs kolumn i Expressen, där jag inhämtade detta: Uje Brandelius var inbjuden till Sveriges radios Ring P1 för att tala om sin Parkinsondiagnos och pjäsen Spring, Uje, spring! han skrivit om den. Men SR hade fått nys om barnboken och avbokade honom med motiveringen: "Vi har valt att inte ha med gäster med tydliga politiska engagemang i andra sammanhang än just renodlat politiska".

Visst är Hemma hos Harald Henriksson högst politisk – liksom Astrid Lindgrens Madickenböcker med sina socialrealistiska inslag – i den bemärkelsen att den kan väcka mycket allvarliga frågor hos läsaren. Varför är det så här? Varför bor vännerna så långt från varandra, varför kan berättaren inte få Transformern hon så hett önskar sig, vad gör Haralds mamma utanför bilderna medan berättarens mamma ses greja med dammsugaren, varför är det så speciellt att "man får äta så mycket man vill" när Haralds mamma bjuder på frukt?

Synd om lyssnarna som inte fick prata Parkinson med Brandelius. Men grattis till honom och Dackenberg, för SR:s underliga fega beslut väcker säkert många, många läsares nyfikenhet på den här utmärkta boken. Läs den, och prata med dina barn om fattigdom. Också med risk för att tvingas svara på den svåraste frågan av alla, den berättaren inte ställer ännu i bokens nu men kanske snart, den politiska: "Kommer det alltid att var just så här för oss, mamma? Varför det?"

Pia Ingström Litteraturredaktör

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00