Så nära en fullträff – Heikkinen tar på sig ansvaret

Perttu Hyvärinen tvingades ge sig i spurtstriden mot Richard Jouve. Bild: Lehtikuva/Vesa Moilanen

Finland lyckades nästan perfekt i herrarnas stafett.– Vi borde kunna vända de här kamperna till medalj, säger Perttu Hyvärinen.

Det kalla regnet duggar tätt över Seefeld. Norrmännen har bytt ut sina vikingahjälmar mot paraplyn. Bergstopparna är skymda av dis.

Allt ser ut att gå Finlands väg i herrarnas stafett. Ristomatti Hakola håller Finland inne i matchen under den första sträckan. Iivo Niskanen splittrar fältet under den andra sträckan och bildar en tättrio tillsammans med Rysslands Alexandr Bessermerthnykh och Norges Martin Johnsrud Sundby – medaljtrion i herrarnas 15 km klassiskt i onsdags.

Sverige avhängt

Sveriges Calle Halfvarsson hänger tappert med ungefär halvvägs in i den andra sträckan innan lyktorna slocknar totalt. Han blir avhängd och till slut distanserad med en halv minut.

– Vi skidade såklart mot Sverige och meningen var att göra Calle nervös och låta honom jobba, säger Niskanen.

– Det skulle ha räckt med 15 sekunder, men det blev 27.

Matti Heikkinen går ut på den tredje sträckan tillsammans med Sjur Røthe och Alexander Bolsjunov. Sveriges Jens Burman tvingas satsa allt för att komma ikapp, men tappar till slut ännu mera tid.

– Det är det fina med stafetterna. Sen när det exploderar blir det snabbt stora tidsskillnader.

Trött Heikkinen

Matti Heikkinen hänger bra med, men tvingas vika sig under de sista kilometerna av den tredje sträckan. Samtidigt kryper sig Frankrikes Clement Parisse allt närmare.

– Det var hemskt. Jag var nära att åka ut genom stängslet när benen inte längre ville lyda. De sista 500 meterna var kanske de längsta någonsin, säger Heikkinen.

Perttu Hyvärinen går ut som Finlands ankare bara sju sekunder före Frankrike. Rysslands Sergej Ustiugov och Norges Johannes Høsflot Klæbo är hopplöst långt borta, Sverige är långt bakom, och det står klart att det blir en kamp mellan Frankrike och Finland om brons.

Snabb fransman

Frankrikes ankare: Richard Jouve, en av världens bästa fristilssprintrar och OS-medaljör i lagsprint. Hyvärinens enda chans är att försöka trötta ut honom före upploppet.

Det lyckas inte och uppe på backkrönet före utförsbacken mot stadion upprepas samma scenario som i herrarnas sprint och lagsprint tidigare under VM – Jouve stannar och ingen vill åka först utför. Efter några kroppsfinter går Hyvärinen först. På upploppet skrinnar Jouve till brons.

– Jag hade en klar taktik, att försöka grilla Jouve under hela sträckan. Under det sista varvet försökte jag trycka till i uppförsbacken, fick honom säkert att grimasera lite, men det räckte inte alls, säger Hyvärinen.

Som i OS

Så nära, men ändå så långt borta. Finland blir fyra, Frankrike trea, precis som i OS i Pyeongchang. Scenariot var dock annorlunda – den här gången var Finland med i medaljstriden ända till slutet.

– Det var omöjligt på en så här lätt bana. Tråkigt för Perttu som tvingades dra hela tiden medan den andra ligger bakom och till och med plogar, säger Niskanen.

– Jouve har skidat bra distans i vinter, de har helt tydligt drillat honom för ankarsträckan och hans spurt är i världsklass.

Guldstriden avgörs på ett oväntat sätt då Klæbo distanserar en sliten Ustiugov under det andra varvet. Norrmannen har tid att fira innan han korsar mållinjen.

Tar på sig ansvaret

I praktiken avgjordes Finlands öde redan under den tredje sträckan, då Frankrike kom alltför nära och Heikkinen tappade tätkänningen. Han medger det också själv.

– Vår enda chans var att komma till växling tillsammans med Norge och Ryssland. Det var min uppgift och jag tar såklart på mig ansvaret, säger Heikkinen.

– Man gör inget med fjärde platser men det här visar att Finlands herrar åtminstone är på kartan.

Lyckad taktik

På förhand sett var Sverige, Frankrike, Tyskland och Italien Finlands huvudkonkurrenter i kampen om brons och taktiken var upplagd så att Finland skulle ha ett försprång inför ankarsträckan. Det gick nästan perfekt. Landslagstränaren Teemu Pasanen anser att taktiken var rätt – alla utom Frankrike var ute ur spelet.

– Rise var bäst lämpad för inledningssträckan, då Larkov försökte rycka. Det var viktigt att Iivo får gå ut med Sundby och Bessmerthnykh. Om Matti hade orkat skulle Perttu kanske fått gå ut tillika med Norge och Ryssland. Då hade Frankrike varit så långt borta att de inte skulle kunna hota längre. Men Matti gav allt han hade, säger Pasanen.

Besvikelse

Regnet blir allt mer snöblandat. Folkklungorna söker sig mot restaurangerna och bussarna som för dem till sina hotell runtom i Tirolen. Finländarna kan stå över prisutdelningen i kväll – igen.

– Bra att vi är med i matchen. Men vi måste också kunna vända de här kamperna till medalj, säger Hyvärinen.