Så mycket skulle flygbiljetten kosta – om flyget betalade skatter

Om flyget skulle betala bränsle- och mervärdesskatter som andra transporttjänster skulle konsumenten få räkna med 50 procent dyrare flygbiljetter. – Det är avigt att flyget är befriat från dessa skatter då vi vet dess miljökonsekvenser, säger Otto Bruun på Finlands naturskyddsförbund.

Flygbranschen njuter av stora skattelättnader – för Finlands del handlar det om ett årligt stöd på 63 miljoner euro, eftersom den kommersiella flygtrafiken liksom fartygstrafiken är befriade från bränsleskatt. Dessutom betalar man inte heller mervärdesskatt för internationella persontransporter.

Fakta

Flygtrafikens beskattning

Bränsleskatten definieras i Finland i lagen om punktskatt på flytande bränslen (1994/1472).

Sedan 2008 måste nöjesflyget betala skatt för sitt bränsle.

Skatten på flygpetroleum är nu 76,35 cent/liter. Skatten består av energiinnehållsskatt (74,3 procent), koldioxidskatt (25,2 procent) och en försörjningsberedskapsavgift (0,5 procent). En liter motsvarar ungefär 0,8 kg bränsle.

Den kommersiella flyg- och fartygstrafiken är befriad från bränsleskatt.

Internationella persontransporter är också befriade från mervärdesskatten, som för inrikes transporttjänster är 10 procent.

Flygbränslets skattefrihet utgör ett årligt stöd på 63 miljoner euro till flygbranschen, enligt Finansministeriet.

Flygtrafiken betalar inte skatter för de utsläpp som förorsakas av förbränning av fossila bränslen, men flyg inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) hör till Europeiska unionens utsläppshandel.

I fjol betalade Finnair 3,6 miljoner euro i utsläppsrätter för flyg inom Europa.

HBL bad Otto Bruun, sakkunnig i klimat- och energifrågor på Finlands naturskyddsförbund, att räkna ut hur mycket flygresan egentligen skulle kosta, ifall flygtrafiken inte var befriad från skatter.

Vi räknade ut flygbiljettens egentliga pris för tur- och returresor från Helsingfors-Vanda till Stockholm, Málaga och Phuket. Vi tog exempelpriserna från Finnairs nätbutik för tidpunkter i slutet av augusti (Stockholm och Málaga) och början av september (Phuket) för billigaste biljettklass, för Stockholm utan och för övriga rutter med ett incheckat bagage.

Resultaten visar att flygbiljetten skulle vara ungefär 50 procent dyrare, om flyget skulle betala de skatter som andra verksamheter. På korta flygresor skulle ökningen vara omkring 50 euro, på längre flygresor handlar det om flera hundra euro.

Bruun anser att flygbranschen måste beskattas hårdare.

– Då flyget inte beskattas är andra transportmedel dyra i jämförelse. Då vi vet att flygets miljökonsekvenser är värre än hos andra transportmedel är det väldigt avigt att flyget är befriat från dessa skatter.

Han säger att det vore logiskt och viktigt att också i Finland införa en liten flygskatt. Enligt opinionsundersökningar som gjorts tidigare i år stöder drygt hälften av finländarna en flygskatt likt den i Sverige. I Sverige är flygskatten 6–40 euro per person på flyg från Sverige.

Texten fortsätter efter grafiken.

Bild: Ksf Media

Bild: Ksf Media

Bild: Ksf Media

– Vi skulle behöva mycket större flygskatter, men det här är ett första steg. Man måste se det här i rätt proportioner: det vore ett litet steg för en bransch som i nuläget är totalt befriat från dessa skatter. Man ser ju ett ökande stöd för miljöinsatser i samhället generellt, så jag tror att det också finns ett stöd i riksdagen för en flygskatt, säger Bruun.

Han säger att flygskatten främst skulle ha en pedagogisk betydelse.

– I förhållande till flygbiljettens pris är inverkan måttlig, men den avmattar tillväxten och inbringar pengar som man kan använda för att utveckla bland annat snabbtågstrafiken.

Om man skulle börja beskatta flygtrafiken enligt de beräkningar vi gjort här skulle det få större konsekvenser.

– Den ekonomiska kostnaden för privatpersoner och företag skulle då bli så mycket högre och skulle säkert göra alternativt resande i närområdet och i hemlandet populärare. Det skulle minska på flygande som inte är nödvändigt, säger Bruun.

Vems är ansvaret att minska på flygandets utsläpp?

– Ansvaret ligger på individen och politikerna. Politikernas ansvar är att styra flygbranschen till ett hållbarare och måttligare flygande i framtiden. I det stora hela är frågan om hur mycket vi flyger avgörande. För den enskilda individen är ett ganska bra sätt att utöva sitt klimatansvar att inte flyga: i och med att flygplanen är relativt små har förändringar i efterfrågan en stor betydelse.

"Vill vi vara ett skatteparadis?"

Orsaken till att flygtrafiken är fri från skatter är att man anser det vara svårt eller onödigt att komma överens om ett enhetligt skattesystem.

– Man har velat hålla den internationella trafiken fri från skatter för att undvika förvrängning av marknaden. Det är lätt att skattebelägga nationell trafik, då alla olägenheter riktas mot ett och samma skattesystem. Den internationella trafikens problem är att det är en som står för kostnaderna och en annan som drar nytta av det. Man borde i så fall ha ett globalt system så att det inte sker förvrängningar då ett land vill minska på utsläppen och ett annat vill minska på grannlandets trafik för att öka på sin egen trafik, säger Matti Tupamäki, sakkunnig inom luftfart på Trafiksäkerhetsverket Trafi.

Otto Bruun på Naturskyddsförbundet säger att flyget inte kan undvika sitt klimatansvar bara för att man ännu inte velat införa global reglering. Han påpekar att många europeiska länder redan infört en flygskatt.

– Tänker vi i Finland vara ett skatteparadis på den punkten och inte införa beskattning för att roffa åt oss marknadsandelar? I dagsläget har man inte velat genomföra globala regler för beskattning. Därför måste vi införa nationella skatter och slopa flygbolagens gratis utsläppsrätter, säger Bruun.

Matti Tupamäki på Trafi anser att det är mycket klokare att reglera flygtrafikens utsläpp med utsläppshandel än med beskattning.

– Utsläppshandeln belönar verksamhet med låga utsläpp och ibruktagande av ny, energisnålare teknik. Det uppmuntrar flygbolagen att skaffa nya flygplan som minskar på både koldioxidutsläpp och buller, säger Tupamäki.

Bild: Lehtikuva/Mikko Stig

Enligt Tupamäki behöver avgifterna inte vara så stora i utsläppshandeln för att det ska kännas för de stora aktörerna.

– Vi pratar om så stora betalningsvolymer och då flygtrafikens vinster är några euro per passagerare behöver utsläppsrätterna inte ens vara så dyra för att styra bolagens verksamhet.

Otto Bruun är inte övertygad om att utsläppshandeln kan styra flygbolagens strategier och tänkande i stort. I fjol betalade Finnair 3,6 miljoner euro i utsläppsrätter.

– Tanken om att flygandet skulle kunna fortsätta med en snabb tillväxttakt, och bara kompensera den del av utsläppen som ökar, var trovärdig någon gång på 1990-talet, men inte i dag. Att någon bransch kunde sköta sitt klimatansvar med att kompensera är ett tvivelaktigt försök att undvika sitt ansvar.

Läs mer: Visste du det här om utsläppshandeln?

Läs mer: Rekordmånga flyger – "Vill vi lämna flygbranschen i fred från all kritik?"

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00