Så kritiseras journalisternas Rysslandsrapportering: Negativt perspektiv och partisk

Enligt en rapport framställer medierna i fyra nordiska länder Ryssland ur ett negativ perspektiv.

I slutet av april stötte fiskare i Norge på en vitval med en sele fastspänd kring kroppen. Valen Hvaldimir anklagades för att vara en förrymd rysk spion, men nu verkar det som om valen i själva verket har varit ett terapidjur för barn.

– Redaktionerna reagerar numera automatiskt negativt på allting som kommer från Ryssland. Man målar inte ens upp Ryssland i svartvitt, utan bara i svart. Vitvalen är ett bra exempel, säger journalisten Anders Mård som bor i S:t Petersburg sedan 2002.

Mård har varit med om att skriva en rapport om Rysslandsrapporteringen i Norden och Nordenrapporteringen i Ryssland. Forskare och journalister har granskat nyheterna om Ryssland i Finland, Sverige, Danmark och Norge i fjol. På onsdagen presenterade Mård rapporten i Helsingfors tillsammans med Asbjørn Slot Jørgensen, lektor vid Danmarks Medie- og Journalisthøjskole.

– I alla fyra länderna handlar Rysslandsrapporteringen om makt, Kreml och Putin – väldigt lite om någonting annat, säger Jørgensen.

Asbjørn Slot Jørgensen och Anders Mård säger att medierna i Norden lätt går in för att rapportera negativt om Ryssland och struntar i objektiviteten. Bild: Erik Sandström/SPT

Skillnader mellan länderna

Enligt rapporten var nyheterna ofta negativa och misstänksamma i de nordiska länderna. Det finns ändå stora skillnader.

– Finland har en lite annan situation eftersom man har en stor ekonomisk koppling och en lång gemensam gräns med Ryssland, säger Jørgensen.

Finländska medier hade en mångsidigare rapportering på grund av de täta kontakterna, men Ryssland beskrivs ändå ensidigt som någonting främmande och annorlunda. I Sverige är rapporteringen mer konfliktfylld.

– Svenska medier lyfte fram Ryssland som någonting dåligt och odemokratiskt.

Den ryska hotbilden var också starkt närvarande, inte minst i nyheten om svenska staten som delar ut en broschyr till alla hushåll om vad man ska göra i en eventuell kris- eller krigssituation. I Natolandet Norge lyfts däremot två berättelser fram.

– I norska medier syns Ryssland å ena sidan som en stor granne som det är viktigt att upprätthålla goda förbindelser med. Å andra sidan lyfts konflikter i Arktis och i gränsområdet ständigt upp.

Jørgensen säger att mycket av rapporteringen färgas av ländernas historiska relationer. Danmark har däremot ingen stark koppling till Ryssland. De senaste åren har landet nämnts allt oftare i nyheterna, men främst i samband med USA:s inrikespolitik och Mueller-rapporten.

– Ryssland är lika med Putin. I Danmark känner vi inte till andra ryssar och Putin får personifiera landet.

Norden är EU:s provins

Rapporten granskade också hur de nordiska länderna framställs i medierna i nordvästra Ryssland. Det visade sig att de främst är intresserade av Finland. Nyheterna handlade sällan om politik, utan om mer lokala aspekter som turism, miljö och ekonomi.

– Det de skriver är mestadels sakligt och positivt, säger Mård.

Enligt Mård anser ryska medier på ett bredare plan att EU och USA ständigt för ett informationskrig och försöker påverka Ryssland, och de nordiska länderna är en del av det. Jørgensen säger att de nordiska länderna är för små för att vara intressanta var för sig.

– Länderna ses bara som provinser i Europa på samma sätt som andra delar av Ryssland bara beskrivs som delar av Moskva i nordiska medier, säger Jørgensen.

Propagandakamp

Bilden av Ryssland är för ensidig enligt Mård som tycker att redaktionerna måste göra sitt jobb och bryta den onda cirkeln då man automatiskt reagerar negativt på allting som kommer från Ryssland. Han upplever att den finländska rapporteringen om Ryssland har blivit mer negativ.

– Speciellt för Finland är det oerhört viktigt att veta vad som pågår hos grannen. Vi har inte råd att sticka huvudet i sanden.

Jørgensen säger att när rapporteringen färgas av icke-journalistiska värderingar så stärker det synen i Ryssland på att medierna i väst bara sysslar med propaganda.

– Det pågår ständigt en politisk kamp om vem som får definiera narrativet. Medierna har ett stort ansvar i den kampen, säger Jørgensen.

Pippi skuttar omkring på Finns sommarteater

Pippi Långstrump, Pippilotta Viktualia Rullgardina Krusmynta Efraimsdotter Långstrump, är en av Astrid Lindgrens mest kända och populära figurer. Sommaren 2019 skuttar hon omkring på Finns sommarteaters (tidigare Glims sommarteater 1973-2005) scen i Esbo till Georg Riedels välkända musik. Senast spelades Pippi på Finns år 2006 och det var alla tiders publiksuccé på sommarteatern med nästan 6000 åskådare! Då spelades huvudrollen av Josefin Silén, som sedan dess utbildat sig till musikalartist i Sverige och i höst spelar Esmeralda i Ringaren i Notre Dame på Tampereen Teatteri. 29.3.2019 - 07.54