Födelsetalen rasar i hela Norden – bara i en region föds fler än det dör

Aldrig tidigare har de nordiska kvinnorna fött så få barn som i dag. Bild: Mostphotos

Norge, Finland och Island har nu rekordlåga födelsetal. Aldrig tidigare har kvinnorna i de nordiska länderna fött så få barn.– Vi går mot en situation liknande den i Kina, utan att ens ha haft en ettbarnspolitik, säger forskaren Anna Karlsdóttir.

På kort tid har de så kallade födelsetalen i de nordiska länderna minskat drastiskt. På Island födde varje kvinna i snitt 2,2 barn år 2009. I dag är det bara 1,7 barn. En liknande utveckling syns i Norge där födelsetalet minskat från 1,96 (2010) till dagens 1,56. Störst minskning syns dock i Finland där varje kvinna i dag endast föder i snitt 1,4 barn, vilket är den lägsta siffran i Norden.

Utvecklingen oroar demograferna, eftersom födelsetalet i en befolkning med låg dödlighet bland kvinnor bör vara 2,1 för att upprätthålla en stabil befolkningsnivå. Den enda region i Norden där det föds fler än vad som dör är nu Färöarna.

Sverige i topp

Tidigare har de nordiska länderna haft förhållandevis höga födelsetal. Åtminstone jämfört med övriga Europa. Som förklaring har ofta framhållits de nordiska ländernas generösa villkor för bland annat föräldraledighet.

Men så är det inte längre, konstaterar Anna Karlsdóttir vid NordRegio, Nordiska ministerrådets forskningscentrum för regional utveckling och planering.

– Vi blir alltmer lik världen i övrigt, säger hon till Science Nordic.

I dag, säger hon, är det bara Sverige och Danmark som ser till att vi i Norden hamnar precis över EU-genomsnittet på 1,59 barn per kvinna. I Sverige föder kvinnorna i genomsnitt 1,76 barn, medan de i Danmark sätter 1,72 barn till världen per kvinna.

Fertiliteten påverkas

Den främsta förklaringen till de låga födelsetalen, enligt Anna Karlsdóttir, är att kvinnorna väntar allt längre med att bli gravida. För i takt med att födelsetalen gått ner har åldern för förstföderskorna gått upp. Denna ålder är i dag strax under 30 i Danmark, Norge, Sverige och Finland. På Island har denna ålder också ökat, men inte lika mycket. Där är kvinnorna 27,8 år i genomsnitt när de föder sitt första barn.

– Familjeplanering är till övervägande delen positivt. Barnen är önskade och välkomna. Men tyvärr, fertiliteten påverkas om man väntar med barnafödandet till dess att kvinnan är äldre, säger Anna Karlsdóttir.

Invandringen påverkar också. I Norge, där statistikerna för några år sedan överskattade antalet immigranter i sina framtidsprognoser, ser man nu hur befolkningen åldras betydligt snabbare än vad tidigare beräkningar visade.

I 20–25-årsåldern är kvinnans fruktsamhet på topp. Om samlag sker i samband med ägglossning i denna ålder är den genomsnittliga sannolikheten för befruktning 24–35 procent Vid 35 års ålder är sannolikheten 12 procent.

Rökning påverkar fruktsamheten hos både män och kvinnor. Män som använder tobak får färre och skadade spermier. Hos kvinnor kan arvsanlagen inne i ägget skadas och rökning påverkar bland annat hormonproduktionen och livsmodersslemhinnan så att ett befruktat ägg får svårare att fastna. Rökning leder också till att lagret av ägg minskar snabbare.

Alkohol i stora mängder och under lång tid kan påverka både ägglossningen och spermiernas utveckling.

Sexuellt överförbara sjukdomar som klamydia, gonorré, syfilis och HPV-virus kan leda till nedsatt förmåga att få barn.

Övervikt påverkar fruktsamheten för både män och kvinnor. Exempelvis ökar risken för graviditetsdiabetes hos överviktiga, liksom risken för missfall. Kvaliteten på spermierna kan också påverkas.

Källa: Reproduktivlivsplan.se (framtagen av forskare vid Uppsala universitet)

Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning